Drömgårdsrapporten!

…Hej vännerna!
Här kommer ett litet livstecken genom en ”rapport från senaste veckan här på gården”. Första vardagsveckan efter jullovet…

Började med tungt träningspass. Och känslan efteråt var fantastisk.

Vi lagade ”Linsgrytan den kräsne lillungen åt”. Recept HÄR!

Tisdag, skolstart, morgontrötthet stor. Det firades med ”tyg-loppis” efter avslutad skoldag. Tyg-ögonen på, hade vi sagt… men vi råkade visst snegla på annat också. Som ett litet skåp av annorlunda slag.. men det fick stanna kvar ändå. Vi är ute efter ett litet men ändå ett lite större skåp, att ha i ett utav barnrummen. Förvaring, ni vet… så så nödvändigt. I ett gammalt hem likt vårt, är den nästan obefintlig.

Lyxknösar i syn. Kan ej säga nog, hur makalöst det är med detta mjuka sätt att leva småttingåren på. Jag vet att det inte är för alla. Jag vet att det inte är möjligt för alla. Jag vet. Därför är jag än mer tacksam att vi faktiskt får ihop det. För det här är verkligen vår dröm. En onsdag mitt i veckan, sitta och gosa med sin femåring och tvååring i morgonsoffan, inget skynda i siktet överhuvudtaget.. bara att få möta dagen i lugnan ro tillsammans och dona och greja med allt möjligt. När kaffeslurken var urdrucken blev det fart må ni tro. Hela Salen vändes upp och ner.. finsoffan och stormattan tvättades samt alla andra tyger (i detta läge hade barnen ”inte nudda golv” samt stor koja byggd av alla soffkuddar.. dom äälskar dessa städryck”. En redig och välbehövlig storstäd vill jag lova…

En lika suddig som njutbar stund. Läsvila, medan Lillebror sov.. fy farao, sånt mys. När Pettson-boken var utläst åkte vi och hämtade hem storasyskonen från skolan.

Märkligt. Men skönt. Svinkylan drog och lämnade efter sig flera plusgrader istället. Det hann bli både härlig skare ute på lägdan och besvärlig halka här och där. Vackra himlar serverades och sköna utestunder där barnen tyckte att ”det är nästan lika varmt som sommar”… och någon undrade, helt seriöst, varför inte t-shirt var ett lämpligt utelek-plagg…. härdade av kylan, jo-jo.

Morgontur ute på lägdan. ”Mamma, SPJING!”, hetsade Lillminsting på sin mor.

Hej hej! Pojkarna som myste i solen ena stunden. Och fick fina fötter tack vare bäst-hovisen, andra stunden. Nu tog vi helg!

Lördagen var så otroligt trevlig. Det vankades hockeylördag. Vanligast åker M och S själva på dessa långa matchdagar medan jag är hemma med dom tre minsta barnen. Men den skäggige hade jour och behövde vara hemmavid. Så jag tog alla fyra barnen med mig och drog mot lillstan.. lämnade mellisungarna hos MammaMormor och sen susade Coach PappaMorfar, S, Lillminsting och jag vidare. Så ofantligt kul vi hade… ja, alla hade vi det så bra på var våra håll. Vi är så tacksamma för våra fyra föräldrar som finns för oss så fort vi behöver.

Till lördagkvällen tjavade vi lillbiten till Pinglan-grannen och blev bortskämda med så, så god middag. Nästan skäms, så gott vi hade det.

Söndag i syn..och ”tjugoförsta dag Knut”. Jasså, ni har aldrig hört talas om den dagen? Den finns i alla fall. Vi dansade runt i hemmet och stoppade sedan smådeppigt ner alla pumlor i sina kartonger.

Känslan var himla skön här.. när det bara var några få juleprylar kvar som skulle ut till förrådsområdet..och hemmet var städat grundligt. När jag stoppar om julen vill jag att den ska vara ren och i ordning.. då känns det så härligt att plocka fram allt där i slutet av november/början av december sedan. Nästan längtar redan…

… fast, först en himla massa annat här i livet, innan julkartongerna ska fram igen, menar jag. Som att se hur Hönapönorna och Tuppen Ture ska trivas i sitt nya hus, som vi inredde klart under söndageftermiddagen. ÄNTLIGEN, blev vi klara med det! Lagom till nästa köldknäpp är på ingång…

Tack livet för en alltigenom fin vecka. En hel del oro på grund av omvärldsläget.. men därefter, ännu mer ”nä nu jädrar, här ska levas livet!”-känsla. Ett uppgarkande av mig själv… Vi har det så ofantligt bra här där vi är, nu tar vi en dag i taget, lever och gör vad vi kan för dom som verkligen kämpar i detta nu (tänk på att alla små slantar räknas).

Så här är det ju; Vi kan precis aldrig veta vad som väntar oss, imorn. Nu lever vi, dagen idag. Ok? <3

Önskeplaner för vecka 3

-Ta en iskall januaridag i taget! .. det är alltid lite extra gårdsfix att göra under dessa allra kyligaste dagar. Men jag gillar det. Fullständigt. Aldrig så skönt att komma in i värmen heller, som efter en redigt krånglig och skitkall utestund hos djuren tillsammans med barnen.

-Prata med min tvååring! … aaalltså det här är så underbart att ord ej finns.. eller jo, det är just det dom gör. Och just nu bara sprutar dom ur vår lillminsting, bland det trevligaste jag vet och något jag tyckt varit lika fachinerande med varje småtting. ”Eeh, mamma? Hallå? -Kompjesson stata!?”.. -”ja lilla vän, kompressorn startade”.. det är olika vad ens småttingar har som samtalsämnen här i livet kan jag tro! 😉 Kul!

-Beta av en del admin! .. är så trött om kvällarna nu så jag vet knappt hur jag ska orka. Men det finner jag/vi en lösning på, som vanligt.

-Fortsätta min städ- och rensar-il ..som startade i och med utstädandet av julen! Allt är som det brukar, mao. Den här tiden på året är perfekt röj-, och renstid, tycker jag. Jag tar en bit i taget, ett skåp/låda i taget då blir görat inte oöverstigligt men ändå gjort.

-Njuta (nästan) helt oplanerad januarihelg!

Hoppas att ni får en fin vecka. Lova att ta hand om er, allt vad ni bara kan. Det ska vi också göra <3

Så hörs vi under veckan!

Ps. OTROLIGT roligt att ni var så flitiga att kommentera även här inne på bloggen under förra veckan. Det uppskattar jag massor, massor! TACK <3 Ds.

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Jullovet i våra hjärtan..

..och idag sa vi hej till vardagen! Låt oss blicka tillbaka till vad vi fått fylla jullovsdagarna med efter den fantastiska julveckan som ni ju redan fått läsa om …

Kan vi börja här? V ä d r e t. Har vi någonsin haft ett så vackert jullovsväder? Långturer i detta vackra. Och min själ har jublat.

Nyårsmiddag på ”Ristorante Mama Birgit”. Med inledning av firandet i PappaMorfars vedeldade bastu. Hallelujah!

Hejdå 2023, hej 2024! Någon timme innan tolvslaget var vi hemmavid igen, hos djuren. Jag kutade i numer sedan fem vintrar tillbaka vanlig ordning, ut till hästarna. Pojkarna är så coola men tycker det är gott med ”hästmamma” som har gottigheter med sig, nära… då går det enklare att tänka bort dom där nedrans raketerna.

Just det! Vår diskmaskin sa tack och godnatt för evigt också. Men äsch. Handdiska kan vara himla trevligt om man får ta det i godan ro!

Vi har haft sådant disk-teamwork så ni anar inte. Allt går så lätt om man leker sig fram.. här hade vi disk-fabrik.. bråttom hade vi också. Att ha bråttom på riktigt är fruktansvärt. Men att leka bråttom, är vansinnigt roligt!

Vi har lekt ute i timtals också förstås. Barnen har gjort varsina snögrottor. Vilket väckt sådan utelek-iver att inget lockat mer än att få ge sig ut och fortsätta i kojan… även kvällstid, när snön yrde och femton kallgrader härjade. Fantastiskt ju! Exakt såsom jag minns min egen barndoms vintrar.

.. och att få komma in till värmen sedan, sörpla varm choklad till kvällsfika.

Vi har lagat och bakat för fullt, perfekt sysselsättning OCH gott med lite extravärme….. burr så kallt vi haft. Tre lager ull har känts lämpligt. Här inne, alltså….

Fylla hemmet med Hjärtevännerna från norrnorr, värmde också på det godaste vis, både hjärta och hurven kropp.

Vi hade som jullovs-mål, den skäggige och jag, att barnen skulle få åka skridskor så det stod ut genom öronen på dom under lovet. Barnen äälskar att åka skridskor. Och tack Gode Gud för att vi fått vara friska, kunna träffa älskade människor som vi önskat och göra allt det vi önskade…som att åka skridskor gång efter annan. Här på isen har jag tappat räkningen på hur många gånger vi varit. Sån lyx att bara ha denna fina is några minuter hemifrån. Nu är frågan om tvååringen ska få prova på skrillor också..han verkar redo, visst?

Strax innan den allra värsta kölden slog till, mötte vi upp Familjen B ännu en gång under lovet, pappor och ungar lämnades hemma efter skridskoåkande medan mammorna tjavade promenad tillsammans. Sen blev det limpa-fika för hela slanten när vi kom hem. Lycka att ha så fina vänner här i byn!

Lite sånt här har vi hunnit också! Heja M som gjort att bergvärmen jobbar på i ännu ett rum nu. En redig radiator är satt i köket nu.

Denna röra ovan…

… var som borttrollad några timmar senare, då vi bjudit över Svärisarna på trettondagsaftonsmiddag. Lilla MiniMe var med och hjälpte mig fixa och greja, såsom hon älskar.

Hönsiga Hästmamman har kutat ut till hästarna och hönsen och pysslat om lite extra när det under några dygn var som allra iskallast… sett till så det varma vattnet hålls i schack, strösslat ut extra lös-hö i småtussar i hagen så hästpojkarna har kunnat äta sig varma och goa..och småhönorna har också bäddats om extra. Här var jag påväg in efter en kvällstur ute hos djuren. 25 kallgrader och så vackert. Tänkte på lyxen att få gå in i ett tryggt och varmt hem.

Trettonhelgen blev en lugn variant för oss som var på hemmaplan. Vi tog hand om gård och djur i svinkylan. Tog oss också en mysig tur till bibblan. Familjens storpojkar var iväg på hockey-cup hela helgen.

Jullovsavslut i syn! Pussel på rad och ännu mera snölek. Så otroligt tacksamma för detta helt sanslöst njutbara jullov. Så tacksam att vi nu också ser fram emot vardagen. <3

Önskeplaner för vecka 2

-Låta jullovet kroka arm med vardagen! .. med allt vad det innebär och i det schvung/o-schvung livet önskar… ingen riv-start i sikte, nej.

-Gå på ”tyg-loppis!” med barnen! … jo förstår ni; var det möjligtvis så, att jag och M fick en symaskin i julklapp!? Att sy-peppen är större än någonsin!? .. –JA! Tänker att på loppis kan vi hitta tyg att övnings-sy olika grejer utav.

– Försöka masa igång jobbhjärnan!.. ta tag i den där efter-jullov-röriga mailen, tacka ja/tacka nej till samarbetsförfrågningar, svara på den där intervjun till tidningen som vill uppmärksamma Drömgårdslivet.. och så vidare. KUL! … känner bara att orden är i januari-mode… lite gömda sådär. Det kommer, det kommer….

-Ha hovis på besök!

-Tacka och dansa ut julen för den här gången!

-Möta januarihelg med hockeymatcher och annat.

….

Jag hoppas så att ni haft det gott, fått ladda batterierna lite extra. Önskar er nu en fortsatt god januarivecka! Ta det varligt, känn in naturen.. inte är det vår än, inte!? Tror inte det är meningen att vi bara ska kasta oss från julens iver och försöka sjåa igång någon slags vår som är månader bort. Ta´t lugnt vill jag säga. Eller för tusan, gör som du vill! Men känn att det är okej att starta januari i sakta mak, med djupa andetagen, lagom fart och fortsatt vintervila.. känna in läget, liksom. Du vet.


Ta hand om er, allt ni kan. Så hörs vi snart igen!


Emmeli

39 glimtar från Julen 2023!

Vilken julbubbla vi hamnade i. Vilken jul det blev! Hoppas att ni också haft det gott!

Här kommer några glimtar, närmare bestämt 39 stycken, från Julen 2023… håll tillgodo, många bilder, några ord!

Julaftonsmorgonen! Med småungar som vaknar i iver och fann varsitt paket under lillgranen.

Barnens pirriga småmagar och stora iver bara osade genom hemmet. Vi gladdes åt avslutet på julkalendern och suckade lite vemodigt åt att lilla Nissen hade flyttat ut.. så fint att han avslutade med ha förberett kaffebryggaren till mamman och pappans morgon-julekaffe..

Nu var hela gänget i sina julstassar (den ena köpt på secondhand, resten ärves från syskon, eller kusiner, fina va!? .. utbrister morsan, hundra procent partisk).

Gottebordet fick flyttas upp på höga skänken i Salskammaren.

Väntan.. ”kommer dom snart….?”

En koncentrerad finfarsa fixade nytt kaffe!

Jag bar min mors klänning… och min Lillminsting i famn.

Tjohoo! Nu kom MammaMormor och PappaMorfar, med klappar i säck och stora kramar.

Nu var det dukat och klart i Salskammaren!

Innan vi högg in på kakor och sötebröd, åts julgröten och skinka på ”Mors juliga rågsiktslimpa”, ni vet.

Efter ivrigt paketbytande tog vi oss ut. För i år var det Bertils tur att finna en alldeles egen spark, som stod med rött snöre där nere i lagårdsstallet. Hästarna fick sitt julgodis av PappaMorfar också. Sen susade vi en snabbsväng till lillbyn på andra sidan vattnet. För att önska fler familjemedlemmar God Jul.

1800 eller 2000-tal… det vet man inte riktigt. Tacksamhet så det förslår, det råder det inga tvivel om, i alla fall!

9-åringen förevigade sina päron som stod och halvfrös ute. Vi vinkade Morfars hejdå.. och gav visst varandra årets julkyss. Hoppsan!

Nu var det dags för en ivrig timme för husfolket. Barnen önskade förstås att vi skulle haft tid att slå oss ner med nya leksakerna och bygga och greja.. men se, det hade vi inte. Det hade däremot vår älskade Pinglan-granne… som vi ringde upp för lite fika och häng med barnen, uppskattat av samtliga parter.

Husbonden tog hand om djuren..

Och Husmor donade i köket med maten som skulle tas med till aftonens knytiskalas. Nu började klockan närma sig tre och vi bylsade på oss…

för att gå lilla vägen hem till Farmor och Farfar..

Kramar och Kalle Anka, Dignande julbord och en hel klase med småkusiner och dess päron samlades hemma hos mina fina Svärföräldrar.

Farmor läste och spred Julens budskap och stora barnen lyssnade igenkännande…

..ni må tro att det fnissades högljutt när ena lillungen mitt i läsningen av Julevangeliet, tittade storögdt på sitt ena storasyskon och med sin minsta, ändå väldigt tydliga röst viskade; ”Viiissst äre tjåkigt!?”.

Störst och minst i vår familj, i lika julstassar, sittandes på prick samma vis, ser ni? Jag kolavippar.

Ätandes efterrätt, den där kakan jag gjorde som experiment av årets sista succhini, ni minns? Falsk ostkaka, med saffran och extra mycket mandel.. en sådan otroligt god kaka det blev. Till nykokt hallonsylt och vispgrädde.

Vi tjavade hemåt till kvällen. Med en så otroligt bortskämd och rik känsla.

När juldagsmorgon glimmar… i ottan Emmeli till kyrkan gå. Så är det. Min julestund. Från mig själv, till mig själv. Övriga flocken snusade gott medan jag susade iväg.

Och sen, var det Juldag hemma med barnen, för hela slanten. Bygga, sörpla kaffe, leka. Lite friskluft och djurfix.

För att till kvällen åka hem till min barndomsby och mina föräldrar, få äta Mammas julmat… jag blir helt rörd bara jag tänker på det. Dela kvällen tillsammans, med mina ena Storasyster med familj också.

Annandag Jul!

En timme med barnompysslande av Farmor blev till en timmes prommis med den skäggige. Otroligt härligt!

Så blev det Tredjedag Jul!

Och jag dukade i hela hemmet, för nu skulle det bli julebaluns här i gamla gården!

Assistenten åkte fram. Rimmat fläsk inhandlades, ja för någon gris har vi inte (ännu). Men pärkällaren leverade potatis som skalades.

.. och stora Paltkitteln fylldes med vatten som saltades väl.

Hemmet fylldes med älskade Storfamiljen. Nästan alla mina syskon med näästan alla i sina familjer. Och så mina päron, förstås. Vi var cirka tjoget människor. Bästa jag vet! Att få samlas och må gott tillsammans.

Medan det makades palt i köket, spelade några gitarr i Salen. Småttingar lekte och värmen osade från både ljus och människor… vem saknade radiatorer i något rum då? Ingen.

Mostes Mia” (som Olof säger till sin Moster), min Mellanstorayster, är helt feeeeenomenal på att maka palt likt vår Mormor Syrena gjorde. Det är alltså inte blodpalt vi pratar utan pärpalt med vete- och kornmjöl i och rejält med tärnat rimmat fläsk. Smörklickar, Mors lingonsylt och redigt med iskall mjölk..

Det blir inte godare än såhär. Och ni ska höra hur vi låter och mår när detta inmundigas. Löjligt mm-ande!

Efteråt har vi sånt paltkoma att det knäpps upp brallor och pustas… jag hade förberett små mini-pannacotta med syrliga skoghallon och limesocker på toppen. Sen följde en hop timmar av det ljuvligaste slag.. när samtalen avlöser varandra och när klockan slog midnatt och fullmånen lyste så kraftigt, så kramades vi hejdå och stöp i säng.

Fjärdedag Jul! Och detta ljuvliga gästande. Vår senaste familjemedlem. Ännu en liten stjärna att älska. Så rikt. Om jag njöt av att få gosa bäbis, få lilla M att somna i famn? VAD får dig att tro det!? …. 😉

Till kvällen lämnade jag man och barn hemma, drog på mig kappan jag inte haft sedan Bertil låg hemligt i magen.. susade till grannbyn med Mor, syrror och syskonbarn.. till kyrkan, för en sagolikt vacker Julkonsert.

Idag är det Femtedag Jul… och jag går bara runt här hemma och gottar mig, i känslan av denna jul. Enorm tacksamhet. ”Tänk, att vi fick en jul där alla bara äntligen fick ses, kramas och umgås”. Sannerligen årets största julklapp!

Hoppas så att ni haft det gott i julen, att ni har en liten stund över att bara slå er ned och sakta in lite nu.. knyta ihop 2023-säcken och våga drömma, inför det nya året.. det är något jag lägger lite extra krut på just nu.

Tills vi hörs igen; ta hand om er!


Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Hoho i stugorna!
Jag som skulle kika in här igår, i vanlig måndagsordning, hade full rulle hela dagen och till kvällen när skrivtid fanns så hände något så väldigt bra och välbehövligt; jag somnade vid barnens nattning och sov en lång, lång natt. Vi river därför igenom en redig Drömgårdsrapport nu istället! Sedan senaste rapporteringen… har vi;

Kunnat äta våra egna hemägg till frulle.

Till lucia bakade jag och Bertil en hoper lussekransar och ännu ett litet gäng lussekatter.

Vi var till lilla bönhuset i byn och sjöng in julen tillsammans med unga och gamla bybor. Så fint.

Jag började slå in julklappar. Som för att överbevisa min älskade skäggige som tror att vi, i år igen, kommer att stå natten till julafton och slå in. Nämen alltså, så dumt när det blir så. Att sätta sig i lugnan ro, såhär en hop dagar innan, känns så trevligt. Klar blev jag dock inte.

Julkort skickades också. Bland det mysigaste jag vet. Småsockarna hamnade hos en ny liten vän här på jorden som jag längtar massor massor efter att få träffa en första gång. Sockarna, av goaste ull, hade jag införskaffat för en pyyytteslant på röda korset. Fantastiskt!

På instagram tipsade jag er bland annat om det här som vi gjort varje år i jag vet inte hur många år. Skapa julgranshängen och julepynt, av trolldeg. Något alla barnen älskar.

Precis hur vi gör kan ni läsa HÄR.

Vi kokade en första karamellsort. Fast den lilla sockerbagaren fick bara vara med alldeles i början, vid ihoprörandet, för hujedamig så otäckt varm karamellsmet är.

Jag lovade bildbevis på min sömnad, ju! Här har ni ”mästerverken”. Ja jag vet, omtag till gardinerna av det aaallra enklaste slag. Men jag är så URBOTA NÖJD! Hon som inte kan sy på symaskin, har ju faktiskt sytt på symaskin. Sådetså. Så, titta inte mer noga nu. Det är inte läge att ”syna i sömmarna”!

Livet pågick. Med allt vad det innebär. Sårmunnar och gäspiga morgnar, trötta päron och jullovslängtiga barn. Lycka så stor, över att äntligen få vara en helkry familj.

Fuffensfredag! Höll här på att slå in en liten julklapp. Till vännerna. Framkallade bilder med sommarminnen. En himla trevlig julklapp att ge och få. Vi hade sedan en så busrolig fredag. Men mer om den en annan dag.

Lördag och hela världen kändes blå. Barnen rejsade bakom skotern tillsammans med pappan och jag fick gå min första långpromenad på vad som kändes som en evighet. SOM jag saknar min älskade motion senaste fyra veckorna.

Lördagkvällen spenderade jag i hemmahemma-kyrkan lyssnandes till Kyrkokören och Kusin Emanuel som sjöng otroligt julefint. Det var en fräsig kväll för morsan, jag drog iväg helt solo förstår ni. Hade sällskap av Mor och Far som efter konserten bjöd på det ljuvligaste fikat. Så fint att få sitta ner och bara vara Emmeli och dotter för ett slag.

Söndag och tredje advent. Största pojkarna i familjen var iväg på en hoper timmar av hockeyspelande. Vi andra höll ställningarna här hemma. Tog hand om djuren och var till Tant G med fika och firade mini-jul.

Till kvällen klädde vi julgranen tillsammans. Vi har aldrig tagit in granen såhär tidigt som nu (chilla vanilla, ni med stress-snörp över synen; ni hinner, lugn ba lugn!). ”Bästa pyntet!”, körar vi överens😄 Så i år fick den flytta in lite tidigare där i Salskammaren. Alla hjälptes åt att klä och joodå, nog är vissa grenar tyngda med trippelhängda pumlor, liksom klädda i klasar av pynt, skapade av småfolk. Det operfekta. Vackraste som finns. Eller vad säger du?✨

Vi lämnade en helt otroligt fin tredje adventsvecka, med känslan av att livet återvänt lite efter så många dagar av energisugande sjukstuga.

Det blev måndag och efter lång och lugn hemmamorgon, susade vi ner på byn för att ordna några julklappar. Vi har fantastiska tunnbrödsbageriet med en otroligt fin delikatessbutik, med så mycket gott. Ett varmt, varmt och stolt tips från mig till er! Kika in 1923 Tunnbröd & Deli

Hela måndagen ägnade vi sedan åt kompislek i massor.

En ivrig måndag avslutades med att jag tränade mitt första pass efter sjukstugan. Så lycklig morsa där! …. som ja, blev tvärslut och däckade med barnen sedan.

Perfekt. Då vaknade vi med god energi idag igen allihopa. I nattsärkarna sattes en storstöpa deg. Som till sist blev till Mors Juliga Rågsiktslimpor.

Önskeplaner för den fjärde adventsveckan, självaste Juleveckan!

-Greja och feja! Något litet varje dag. Vila och njuteri bland allt. Vägrar vakna tvärslut på julafton. Sådetså.

-Susa en sväng till stan för några små ärenden! (checkades av i eftermiddags, puh så skönt. Att ha med mig alla fyra kidsen gjorde att jag var tvungen att vara svin-effektiv också, hehe. Minimalt med stadstid, därmed..vilket passar mig topp.

-Baka Mors Juliga Rågsiktlimpor! (check <3)

-Baka pepparkakor med barnen! Mamma har varit snäll och gjort deg till oss så det är liksom bara sätta igång när andan faller på. Så ofantligt lyxigt och mysigt!

-Julstäda! .. verkligen inget dra fram varendaste möbel-storstädning. Nix fillipix. Längtar däremot efter nyskurat köksgolv och att få lägga på Julmattan.

-Få njuta synen av skolbarn som får JUL-LOV! .. och ja, hela familjen!

-Fira Jul! .. önskar så att vi ska få vara friska och fira tillsammans med älskade nära och kära. Önskar er så detsamma!

….

Juleveckan är igång! Och jag vill sända er några väl valda ord, som kom till mig en decembernatt..

Det är inte hur många julklappar som ligger där under granen till julaftonen som spelar roll. Ej heller hur många sillsorter det kommer att finnas hos oss när det blir jul (psst! -noll). Det är helt ointressant huruvida dammråttorna där i vrårna, är bortskrämda eller väljer att dansa två och två eller i ring, (tack årets mörkaste tid, precis ingen seeer ens det där..). På fönsterrutorna syns otroligt tydliga avtryck av småhänder. Jag struntar helt, i att göra minsta anspråk till att ta bort dom. Vet du varför? – Jo, jag ser det som livets största charm. Och gåva. Våra älskade barn. Klart det ska få synas att här lever inte mindre än fyra sådana mirakel🙏🏻.
. Vi närmar oss julen, med vinterstormiga steg. Att få vara tillsammans, stöka och greja med barnen, utefter vad som passar livet. Sitta ner och långfika, ha tid och ork att tjava på andra sidan lillåkern för att bjuda den gamla ensamma människan på en stunds jul. Det spelar min största roll. Att ta mig tiden för en extrastund i kyrkbänken och omfamnas av julmusiken, susa iväg med sparkarna och fyllas av ljudet från småungar som tjuter av lycka. Dra djupa andetag av friska luften medan decemberhimlen dansar ovanför. Där, har ni mitt julefokus. Fundera över ditt. Och håll dig till det. Nu är juleveckan här, kör lugnt min vän!

Okej? <3

Goda goda dagar innan jul önskar er! Så hörs vi under veckan!



Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Tjohej, det där var den andra adventsveckan, det! Några glimtar kommer här!

Decemberveckan som gick, fylldes med;

En sån måndag. Där allt och lite till kärvade. Min sjuka hade tagit en ny vändning, igen. Jag kånkade en annars så nöjd lillunge på höften, nu så väldigt onöjd med en lika opepp ponny i andra handen.. muttrade över frusna vattenslangar och trytande ork. Där och då var det apdrygt, men med lite distans känns det ändå som världens lyxigaste måndag.

Tisdagen var desto mjukare i kanterna. Lång sovmorgon för den lille, som vaknade på strålande humör. Pappan bytte av och tog skolskjutsen vilket gjorde att vi verkligen kunde det ta det piano. Sticka några varv och sörpla kaffe i lugn och ro. Det satt som en smäck. Femåringen kom till mig titt som tätt och peppade med orden ”vad låångt du har kommit, mamma!”.

Barnen klådde sin mor i memory otaligt många gånger under veckan.

Ett nytt ryck gjordes med symaskinen. Svärmor var ännu en gång världssnäll, hade nu laddat upp med en hop nya nålar. Denna gång kom jag i mål också. Fyra omtag till köksgardinerna hittepå-sydda. I syn; en utav alla (till känslan) MILJARDER gånger som nålen hoppade ur. undertråden tog slut, ”någon” gasade väl hejjigt…. men alltså, det GICK ju! Har ingen resultatsbild, kanske borde fixa det, så ni får bevismaterial att Den Hopplöse Symaskinisten, har klarat av att sy! 😉

Och det HÄR hände! Våra söta småhönor började ploppa ägg, som femåringen säger. Det blev pannkaksfest med ens… ett hemägg och en hoper köpes-ägg, men barnen var ÖVERTYGADE om att ”vi KÄNNER hur gott ägget smakar, mamma!”.

Jag tog med barnen på en fräsig eftermiddagstur med mellis på byn och en redig loppistur. Kom hem med allt möjligt. Bland annat det söta lilla lilla kruset som hamnade på juliga paradhyllan i köket. 15 kronor gav jag för det. Fantastiskt!

Så blev det helg och en stund hade vi extramånga goungar i hemmet, för att i nästa stund ha ovanligt få barn hemma. Ett gäng drog till Farfars på övernattningsdygn.

Den skäggige och jag snörvlade i kapp och tog oss inte för några stora projekt men däremot några små, himla trevligt. Att äntligen ha gardin där i Badrumstvättstugefönstret.

Det blev andra advent och julskyltning på byn. Så himla trevligt!

Ljuständandet blev först till kvällen. Det skötte dom geschwint, Småbrollorna (med brandispappan precis utanför bild, så ni kan pusta ut och vara lugna!)

….

Önskeplaner för den tredje adventsveckan

-Försöka göra denna morsa kry! … och hålla övriga krya. Det cirkulerar sån viruscoctail nu. Jag själv är inne på vecka fyra nu. Men vem räknar…..Alla barnen och den skäggige har hunnit vara krassliga och blivit krya. Men för mig bara vandrar det runt. Är inte sjuk… men snörvlig, slut och vågar inte motionera pga hostan. Ändå så tacksamt, att alla övriga mår bra. Det finns kanske någon meningen med det här, tänker jag…. lugnare decembertempo har jag nämligen aldrig skådat.

-Frisklufta oss! Att vara ute och se när småungarna sparkar utför lillvägen, hjälpa dom att putta sparken uppförs för att stå och pusta medan dom susar utför, igen. Lagom och så gott, för oss alla. Det är helt otroligt härligt med all snö vi har!

-Beta av en massa jox! … ja, sånt som inte syns, som är ganska aptråkigt, men som måste göras. Admin-jox.

-Välja och välja bort! .. bland kära bestyr, menar jag. Det blir inga sju sorters kakor, särskilt inte i år när vi varit i en så otroligt seg sjukstuga senaste månaden.. särskilt haltande blir det när båda päronen också halkade dit. Men en redig stöpa med lussekransar ska vi försöka få till, då är vi redo för en hoper gofika under Lucia, Julen och Jullovsdagar. En gran också! Jamen det bara måste vi få till, vi brukar vänta till någon dag innan julafton med att klä granen… men jag vill ha in den nuuu. Frågade barnen igår vad som är viktigast pyntet för dom, ”granen!” svarade dom i kör. Alla överens. Några julklappar till ska ordnas. Sen blir allt annat en väldig bonus.

-Fira tredje advent! .. som nästan känns lite som sista advent för i år, eller hur? Bäst att verkligen hålla sig till punkten ovan… så inte dessa ljuvliga små ynka adventsdagar susar förbi alldeles för fort. Passa på, att passa av. Insupa december. Så mycket vi kan, liksom..

Önskar er alla en fin tredje adventsvecka! Så hörs vi snart, snart igen! Ta hand om er och sjåa lagom!!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Så det där var veckan där november mötte december.

Den första adventsveckan!

Vi fyllde den med;

Lugnt pyssel och skapande kring köksbordet. Storebror var åter i skolan, först in och först ut, ur sjukstugan. Storalillasyster var fortfarande hemma och myste på med oss andra någon dag till, för att ladda upp energidepåerna igen.

Vattenpärlor är himla kul! Lite som pärlplattor fast man bara sprutar vatten på för att limma ihop alltsammans.

Solstrålarna är otroligt dyrbara denna tiden på året.

Någon kämpade på och tog alla tillfällen att blunda och vila. En ammemysstund nere i lagårn. Mysigt och välbehövligt.

… medan ponnyn åt sin dagliga foderhink där inne.

Jag suckade över den enträgna sjukstugan som ställt till det så senaste veckorna.. vi har en hop med saker vi gärna, gärna hade varit klara med vid det här laget när vintern verklignen är här.. punkter, som knappt är påbörjade, känns det som. Som hönshuset och Projekt Städa Lagårdsstall. … här är vi dagligen och jag vill ha ordning och reda, men nu är här allt annat än det. Men, så får det vara! I bild, några typer som njöt av dagens ”långprommis”, sträckte på påkarna genom en tur ut till dörröppning och tillbaka, för se snöstorm var inget för de fjäderklädda!

Typisk syn efter att vi precis har kommit in. Och alltså, kan vi bara prata lite mer om den där mackapären på väggen. ÄLSKADE RADIATOR!

Jojomensan, man kan vara överförtjust i ett element. Vi njuter varje gång vi kommer in från kylan och kan hänga upp handskar och dylikt där ovan.

.. och som med det tidigare nämnda grejerna vi velat hinna innan smällkalla vintern, var förstås också att ha hunnit in med fler radiatorer. Men, se det har vi inte heller hunnit. Och desto mer kär blir jag i det här som vi faktiskt har hunnit få på plats.

Snön yrde ner! Snötäcket på hästarnas ryggar vittnar om hur bra pälsarna fungerar. Häftigt, visst!

Men strunt samma om vi nu inte hunnit så mycket som önskat pga. Sjukstugan. Huvudsaken små parvlar mår gott igen. Här i syn, lillvännen som var sist in i febersjukan men som nu piggnat till och började orka leka igen. Himmelskt!! hurrade mamman!

Jag fick feeling och lånade hem Svärmors symaskin. Fållade några gardinlängder. Gick som hejsan! Sen skulle jag avancera och skapa några omtag av det jag klippt av från längderna… men då gick nålhelsicket av. Nåväl. Nu tänker jag i alla fall kasta bort dom där fastetsade orden sedan skoltiden… Syslöjdsfröken tyckte att jag var sååå duktig på att brodera, anundsjösöm som trettonåring, ”iimponerande”. Farmor Gertrud, broderimästaren, mäkta stolt minns jag. Men se det där med symaskin, det var inte min grej, menade Syslöjdsfröken. Och dom där orden har suttit i och jag har inte vågat närma mig en symaskin sedan dess……förrän nu.

Vi adventsstökade!

Barnen bakade saffransbröd i alla de former.

.. och pyntade själarna med snölek. Röstlösa morsan och älskade små.

Mattorna hängde på vädring och himlen var sagovacker.

November blev december och helgen tog vid.

Första adventsmorgonen… och barnen jublade när dom möttes av årets ”Tillsammanskalender” på väg ner. Fyra små paket. Ett för varje advent. Innehållet är helt sonika bara små påhitt, som vi ska göra, alla tillsammans. Och barnen älskar det! Vi päron också. Väldigt ojobbigt är den att ordna, kostar nästan gratis (beroende på vad man hittar på) och är bara så, så mysig.

När vi ätit adventsfrukost och Lillminsting fått vara med och tända det allra första ljuset, då svidade vi om från pyjamasar till finstassarna, förberedde lite adventsfika och iväg det sedan bar på Adventsgudstjänst.

Tillsammans med familj som mötts upp i kyrkan, susade vi hemåt Drömgården igen, för att fika Kyrkkaffe. Något som har blivit lite utav en så himla kär tradition. Det var så fantastiskt gemytligt eftermiddag där vi bara var tillsammans, fikade, surrade, stickade.. allt med busiga krya (!) småbarn i kring. En stund som gav mig sån stark känsla av rikedom.

Till kvällen makades det pepparkakshus (av köpes-kit, givetvis). Just denna tillsammanssyssla delade vi på oss lite för.. Lillminsting fick skotta snö med pappa ute i traktorn, väldigt uppskattat. Och storasyskonen fick i lugnan ro pyssla småhus med mamman, väldigt uppskattat.

Avrundade den första adventsveckan på ett underbart sätt; att tjava till kära grannen med lite gofika och nygjort peppishus. Skänka glädje åt andra, bland det bästa och mest hjärtevärmande vi kan göra, eller hur?

Det blev en himla fin vecka, allt som allt.

Önskeplaner för Andra Adventsveckan!

-Njuta en decemberdag i sänder! Det här är en så otroligt mysig tid, tycker jag. Har inga advents- eller julemåsten, vi fixar och donar med det som faller oss in.

– Skapa små stunder med lite extra decemberglitter, tillsammans med barnen! .. som att gå på julig loppistur och låta barnen, för en liten peng var, köpa ett litet ”årets julepynt”. Dom är hejdlöst rädda om det pynt dom hunnit samla hittills. Under pynten deras, har jag skrivit namn och årtal… kära små pinaler hos småfolket.

-Sy färdigt omtagen till julgardinerna! … alltså, det var så KUL att sy!!

Påbörja arbetet med årets sista kampanj-jobb! Ny samarbetspartner och känslan av snart jullov. Pirrigt!

Möta Den Andra Advetnshelgen! ..med förhoppningsvis en hoper härliga önskeplaner som får slå in!

Önskar er och oss en god andra adventsvecka! Kom ihåg att äppelröda kinder och djupa andetag är ett alldeles ypperligt julpynt som uppskattas av SAMTLIGA! Ta det lugnt, menar jag! Njut decemberdagarna, allt du kan.
Ta hand om er, så hörs vi snart igen!



Emmeli

G-VMBJT57ZE4