Fullmånenätter i oktober.. och lillens 3-årsdag det blev!
Puh, vi lyckades ta oss upp ur sömntrasslet allihopa, utan att väcka födelsedagsbarnet.
Garnerade lilla tårtan med vispgrädde och skogshallon. Sen tjavade vi yrvakna upp, med ballong-trean, paketen, lilla födelsedagsbrickan… och skrovliga morgonrösterna.
Jaa må han leva..kramar och hurra.
”Idag fyller jag tre år!”, sa han nöjt och blåste ut ljuset.
In i paketkaoset sedan! Riv och slit.
Och ”woow!”, för allt. Kan man annat än älska treåringarna otroliga pepp!? ”En BYXA!” (ullbrallor)… ”å en SAX!”.
Vi hade också lyckats göra ett makalöst blocket-fynd. En stoor låda fylld med brio-tågbana… så nu kan här byggas ännu större banor.
”En EEEGEN tågbaana!?”, utbrast O helt överlyckligt.
Egen målarbok och pennor fick han också. Och en loppad bok. Bra så!
Efter långfrulle, var det dags att reda till det sista i vårt renoveringstrasige hem..det skulle bli kalas!
Äääsch, lite knallblå plast som stack ut genom dörren inifrån arbetsredo Salskammaren, dörrar utan foder och salningar.. ääsch.
Kalas-sal det blev, med lite ballonger, finduk och tända ljus, visst!?
.. och äääsch; radiatorer som inte sitter fast utan bara står på golven, fönstersmygar och foder i olika färger pga liivet.. osv. Ääsch, kalaskök det blev, med nybakt Mammabröd, ballonger och minst tre olika gula kulörer på väggarna (haha!).
Nu drog vi ut! Friskluftade oss. Grillade korv. Någon kutade en god tur. Någon slumrade gott i sin vagn. Sen var vi redo.
K A L A S för Storfamiljen!
En sista storgäsp och sen började ett nytt hurra-kram-och-paket-race ute i det hela sagolikt sköna oktobervädret. Stor skillnad mot förra årets tvåårsdag, då hade första snön fallit. Löven hängde ännu kvar på äppelträdet, samtidigt som snön minsann inte alls tänkte flytta på sig.. förrän nån gång i april, maj…
Men se i år, får vi njuta en lång och härlig höst. Underbart, eller hur?
Vi gick inåt och högg in på kalasfikat tillsammans med Morfars, Farfars och Kussarna, Faster och Farbror.
Var man lite småhungrig i mellismagen, eller bara helt sonika lite ”matigt fika”-sugen, så kunde man börja med det.
Och sen en rad önskefika.. chokladbollar, morotskaka, kanelbullar, tårta, äppelmust.. och en kanelbulle-trea…. jomen med lite fantasi ser man väl att det är en trea, va? Fast något barn tyckte mer mitten av trean såg ut som en bajskorv. Jaja…treåringen var urnöjd!
Och vad spelar renoveringsstök för roll, när gästerna är hjärtefina? Det blev ett så himla mysigt treårskalas!
När man är tre år kan man med gott samvete zoona ut från kalaset ibland.. och försvinna in i lekens värld.
Sen fylldes hela Salen med ännu mer födelsedagssång och lillen blåste och blåste och till sist var lilla trean utblåst, igen.
Gräddtårta fylld med hemkokt vaniljkräm och hallonsylt kokad på sensommarens skogshallonskörd avnjöts.
På toppen av kalaset hade vi liten fiskedamm från ovanvåningen… oherrans uppskattat!
Ja, tänka sig va, att vi har en liten treåring i familjen nu. För fjärde gången.
Och till skillnad från tidigare treåringarna, känns nu nummer fyran fortfarande som vår lilla bäbis eftersom han är minst.
Tre år.. så puttinuttigt… och så stort, på samma gång!
Å käre tid, årets slåtter, den tror jag att vi kommer att minnas, för evigt..
Det är nu fjärde sommaren som vi tar in vårt egna hö, ungefär en tredjedel av skörden behöver vi till våra egna djur medan resten levereras till köpare som behöver vår skörd för att deras djur ska ha mat under vintern. Ett mäktigt uppdrag!
Den första sommaren (-21) slog vi marken i tre (!) omgångar, den sommaren var vädret enkelt, det var aldrig ens i närheten att komma regn i höet och vi konstaterade efteråt då, att vi inte hade lärt oss mycket alls efter den sommaren, eftersom vi inte stött på några utmaningar. Nybörjaflax liksom.
Sommaren -22, slog vi marken i två omgångar. Alldeles lämpligt mycket hö att bärga varje bal-party. Inga större problem att finna luckor i vädret heller. Dock utmanande deluxe, då vi hade utmaningar gällande hälsan istället. Det var fruktansvärt tufft, faktiskt.
Förra sommaren (-23) och årets väder… så otroooligt SKÖNT sommarväder ju, sol ömsom regn. Men alldeles OMÖJLIGT att finna slåtter-luckor för oss som måste ha in alldeles TORRT hö. Vi vill heller inte slå för tidigt på sommaren, därför att gräset då innehåller för mycket energi och det är vi hästmänniskor inte intresserade av. Men vi vill heller inte slå föör sent. Andra halvan juli är perfekt.
Slåtter, 28 juli 2024
Så, för att få till det i år, att slåttern inte skulle bli lika sen som den blev förra året (andra halvan augusti då=väldigt näringsfattigt hö), bestämde vi oss i söndags för att gambla lite.. prognosen visade nämligen kanonväder hela veckan, dock inte under onsdagen…
– ”vi slår idag, söndag.. på onsdag kommer det att komma regn men det gör ju inget, direkt efter kommer bra torkväder och vi kan därmed bala och få in höet, lagom till helgen”.
Det är ett sådant familjeföretag att få in höet. Pappan sitter i traktorn. Slår, vänder, vänder, strängar..Uppe på gården puttras det på med matlagning, bakande och förberedelser inför balparty-dagarna och alla barnen med vänner är ett sus i kring. Att tjava nerför lägdan och se hur det går för Pappa H, hör till. Dofta på det nyslagna … och varje år slås av, hur låååång lägdan är.
Men Pyttsan! vad det där väderprgnosen INTE stämde. När vi vaknade på måndag morgon och tittade väderapparna det första vi gjorde i vanlig sommar-ordning.. så bara tittade vi på varandra; ”SKIT!”. Regn onsdag. Regn torsdag. Regn fredag. Regn lördag…. osv.
Höet behöver sina dagar för att torka, gärna fyra-fem.. men den marginalen kunde vi omöjligt få nu.. med precisall mark slagen,allt spelat på ett kort, började stressen pulsera med ens.
Ny plan riggades.
”Vi vänder höet idag, måndag. Vänder det igen så snabbt daggen dragit på tisdag morgon. Strängar direkt efter. Har vi medvind på alla fronter, så är höet torrt nog och vi kan börja bala, redan på tisdag kväll och ända fram till daggen kommer till kvällen. Det blåser västliga vindar och är optimalt torkväder nu, med torrare luft och minimalt med dagg. VI KÖR! Vi får korta av vår vanliga längd av torktid,.. för att överhuvudtaget hinna rädda något av höet innan regnet kommer på onsdag och framåt”.
Sagt och gjort. Under måndagen raggade vi ihop vänner och familj och under tisdag eftermiddag stod Bondmoran klar med tidig middag för ett helt kompani och arbetslag..
Fantastiska människor vällde in och vi tankade oss med energi.. visste att det regnade, bara kilometrar ifrån gården..
-snabbt drog vi igång!
Ljudet av balpressen får det att pirra i magen….. magiskt med våra älskade Torparvänner som alltid finns för oss. Här i syn, Far och Son, på balvagnen.
Ett så otroligt teamwork pågick, på alla fronter.
Bästa Carolin pysslade om hela barnaskaran, totalt nio småungar. Kusin Emanuel, Grannen Per-Inge kastade hö och käraste Torparfrun Nathalie, vår fin-Emil och jag, kånkade höet på plats.
Martin körde balpressen och jag, ja tänka sig, i år fick jag också möjlighet att bära hö.. så otroligt roligt!! Om man älskar att röra på kroppen och ta i, tills musklerna svider, då är detta ett lystmäte.
Sixten och Vidar. Den ena med krycka pga äventyr dagen innan som resulterat i trampade på spik. Sorgsen var lillvännen över att inte kunna vara med och bära hö.
Alla kämpade på. Timme efter timme. Som ännu en skänk från ovan, skingrade molnen sig, kvällssolen sken, övre halvan av lägdan var intagen..
..och vi firade med slåttertårta, toppad med hallon från mor och far. Och så bondkakor till, förstås. Gott, efter att ha burit in strax över 650 höbalar.. med finfint, TORRT hö! Ni anar lyckan..
Satt uppe sent och umgicks, medan barnen spelade fotboll för fullt intill. Samtliga somnade ovaggade till natten. Med känslan av att höet till våra egna älskade djur, var säkrat. Etapp ett av bärgandet, klart.
På onsdagen vaknade vi, gode möra.
Ville helst inte kommentera alls, att det hade kommit lite regn under morgonen… jag pysslade om gänget med nybakt mammabröd och vi peppade oss att ”joodå, det här ska nog gå bra… trots att vi är en väldans mycket mindre skara arbetare idag, än igår”…. molnen svassade på på himlen, solen kom tvärt fram och det yttersta lagret av höet, torkade fort.
Vi drog igång, med sådan fart och skyhög puls på oss alla.
Sixten var så lycklig över att vara bättre i sin fot, det arbetades fröjdigt!
När vi sedan sitter och äter lunch, helt slut efter ett monstertempo med skyhög puls på både balvagn och i lagården… ser vi hur det
snabbt drar ihop sig..
Soligt över lägdan..
… men denna syn åt andra hållet….
”näeh, nu är regnet för nära.. vi hinner inte äta mer nu, nu kör vi igen!”.
Efter ännu en tömd vagn, hoppar nu Emil in i traktorn och kör pressen, medan jag, Sixten och Martin hoppar på vagnen och tar emot balarna.. vilket ÖGONBLICK. Att jobba och slita för vårt, med vår förstfödde så otroligt ivrig att få hjälpa till.
Fantastiska människorna som skulle hämta hö av oss stod beredda och bara matade in balar i transporter ute på lägdan. Nu var klockan tre på eftermiddagen, regndropparna började falla.. det fullkomligt flög balar.
Älskade Pappsen kom förbi och hjälpte oss i mål med det vi kunde.. för nu kom det, regnet, och det med besked…
Det gick nästan hela vägen utan regn… så nära, så nära. Några strängar allra längst ner, möttes av detta regn.
När regnet upphört, drog vi iväg till lillsjön. Olof pekade med sin lilla hand mot Emil och sa; ”DU, ska bära mig!”. Lilla Babybossen som charmar alla han möter, hängde tryggt där på höften och sen badade vi allihopa. Just vad vi alla behövde.
Hem igen sedan för att äta middag tillsammans med fantastiska familjen K som vi önskar att vi bodde lite närmre. Men tänka sig, att det klaffade så väl att darlingarna kunde komma och hjälpa oss i dagarna två. Det finns inga ord för hur tacksamma vi är för all hjälp under dessa två sanslöst hetsiga dagar då höet skulle pressas.
Regnet fortsatte att falla och vi kramade älskade vännerna hejdå innan de påbörjade sin resa norrut.
Det blev alltså några få strängar kvar längst, längst ner på lägdan.. och igår morse, torsdag.. skulle vi enligt prognos ha vaknat till regn. Men icke! Då vaknade vi till sol. Och BLÅST!
Höet hade torkat upp kanon på ovansidan.. så Martin och Olof bara kastade om de strängarna, (strängade om), så undersidan kunde få torka upp under några timmar. Fort var det gjort.. och vi avslutade slåttern på ett nyp oss i armen-vis; Team Drömgården.
Pappan och Lillminstingen i traktorn och Bondmoran, lill-Pigan och de två större smådrängarna, på balvagnen. Sista tonnet hö, var det vi, bara familjen, som tog in. Och med det, blev årets slåtter färdig.
Vilken otroligt välsignad slåtter vi haft, vi är bara så oerhört tacksamma..
..och kanske, har vi aldrig varit såhär inifrån och ut-trötta, som nu. Som vi gett järnet denna vecka. Många, många timmars arbete varje dag och alldeles för lite sömn. Kropparna är som spagetti, trötta knoppar också efter mycket orkande, logistik och rodd. Men wow, vi är inte det minsta skrämda… vi längtar redan till nästa år! Det här äär verkligen något vi gör med sådan lycka och kärlek till vår älskade gård, djuren, liivet! .. men oooh så arbetsamt det också är! Nu ska vi vila… och njuta av att lyssna till augustiregnet som smattrar…
….
Så det var slåttanna 2024, det.. en riktigt rysare!! Alldeles intill 20 ton hö har bärgats, 1460 stycken ”småbalar” har burits..
-TACK ALLA INBLANDADE, våra älskade vänner och familj!!! <3 ..
-utan er hade det inte varit möjligt. Tack också till ”Traktor-Micke” för lånet av en extra traktor och vagn, helt otroligt bra!! Och tack så himla mycket för alla knäppta händer, hållna tummar och hejjarop. TACK, det behövdes verkligen och gjorde susen!!
Det var så, så, såå nära att vi inte skulle kunna ta oss iväg…
Mitt oroshjärta klarade inte av tanken att åka till älsklings-ön och kanske måsta vårda sjuka barn där, vad skulle det bli för semester, tänkte jag först? Men, så tänkte jag; ”YOLO, känn ingen oro”, och så chansade vi. Lillungen som varit tvärdålig, piggade på sig och vi drog iväg. Många, långa milen från gården och hann med färjan över böljan den blå…
-kom fram till älskade gården som är bland det vackraste jag vet och bara pausade livet utanför, totalt.
Det blev en fantastisk sommarvistelse där, ett pärlband av dagar att stoppa direkt i hjärteasken och in på energikontot.. inget mer barn blev sjukt och vii har njutit så, vilat, och tagit hand om oss, i massor.. … äsch, nu ska jag inte babbla mer, här kommer ett gäng glimtar från årets tur till ”vårt Gotland”;
Att vakna första morgonen i lilla huset. Göra oss hemmastadda. Så himla mysigt. Pannkakslunch mumsades.
Njutbart. Att lyssna till den skäggiges gitarrspel. Och att sitta på lillbron och pusta ut, efter ännu en runda i skogen.
Jag hade längtat i många, många veckor på att baka surdegsbröd.. har bara bakat snabbare sorters bröd under vårivern, nu äntligen blev det nygräddat surdegsbröd. För ja, såklaart hade vi surdegen med oss i packningen. Inget konstigt alls. Och att baka och laga i lillköket, är så otroligt trevligt tycker jag!
Hänga på stranden… pussas i sanden…
Sitta uppe till sent och moffa godsaker, de vi fått i present precis innan vi skulle åka från gården och förstås tog med oss.
Och så efter ett par dagar bara vi på gården, så anlände vännerna. Familjen B följde för tredje året på raken, med oss hit till ön. En sådan hejdlös hit, på alla sätt och vis.
Hej älskade kollektivlivet, Gotlandsstyle!
Vi sålde av ett par pardörrar i våras, ”får vi den här såld, barnen! Då ska vi tusan unna oss Kneippbyn i sommar!”. Och så blev det, förstår ni. Dagen lång, karusellåkande, vattenlandsbus..
.. och förstås ”hälsade vi på Pippi”. Jag var lite osäker om Lill-Olof skulle kunna tämja springet i benen, under en hel teater-stund… som med mycket oro; så ONÖDIG. Han satt nämligen som ett ljus och var helt, helt uppslukad av varje sekund. Så fräsigt att gå in i Villa Villekulla sedan.
… inte trodde jag väl att jag skulle sitta på Pippis bro och amma min snart treåriga lillunge, men så var fallet och fräsigare kan jag ej tänka mig.
En dag firades Pappa Martin på sin 34-årsdag också! Och höger i bild ser ni glimtar av pressanger från frugan och barnen. Bondepraktikan, på ti’n att vi har en sådan i vår ägo, ju!
Kollektivet, på väg ut på vår absoluta favoritstrand.
Födelsedagsfest med grillande jubilar. Uppvaktad än mer, av slag frugan också jublade över! Så trevligt att ha en sådan ägghållare framme i köket, eller hur?
En dag drog vi norrut, först ett stopp på Rute Stenugnsbageri, alltid en gooood idé!
Sen vidare med lillfärjan, över till Fårö. Det är flera, flera år sedan vi var där nu, så det var så roligt. Äventyra vid Langhammars raukområde, bland annat!
M blev som ett barn igen och återupplevde barndomen med allt klättrande …. vad han inte hade när han var liten, var en skrikande fru som var helt övertygad om att han skulle ramla neeer och dööö, på fläcken. Tur allt gick bra… den här gången också. Tack söta lilla 10-åringen för att du brände av en bild på dina tokiga päron också. Ingen får oss att le på bild, såsom den lille fotografen. Tänk att det där fånflinande paret firade 12-årig bröllopsdag under resan också. Betyder alltså, att jag sänt er ord här inne, i 12 år…. vi får väl se om det blir 12 till 😉
Vi har strosat i Visby också. Strandpromenaden, längs havet. Tjava in, genom ”kärleksporten”. Gå igenom Botaniska trädgården. Sedan vidare,
.. längsmed små klappestensgatorna, med helt magnifikt blommande rosor.
.. och avsluta med Gute-glass, vid Utkiken. Barnen har ätit så mycket guteglass att det nästan stått ut genom öronen på dom. Själv provade jag deras mjukglass i år, med salt knäck-kake-strössel. Hejdlöst gott!
Ett pärlband av dagar med så många guldstunder. Solnedgången uppe på berget, så vacker. Morgonrundorna med ”frugan”, min fina Nathalie. Långfrukostarna, där vi päron lätt kunnat ta en tretår utan att bli avbrutna, för alla barnen har bara lekt och lekt och lekt. Sju småvänner som levt lajvet ihop, från morgon till kväll, i en hel vecka. Utflykterna. Samtalen. Storkoken och röjjiga middagarna. Semesterlyckan, tillsammans.
Så evinnerligt tacksamma för dessa dagar med våra fina vänner. Helt omöjligt att genomföra, om det inte vore för våra enastående gårdsvakter här hemma. Djuren har nog inte ens märkt att vi varit borta… den lyxen av gårdsvaktande, så ovärderligt för oss! Och som ni nog anar, är vi nu exakt hur glada som helst, över att vara hemma igen. Liksom nykära, i hela vår gamla gård igen. Men det där, det var alltså en hoper glimtar från årets sommartur till Gotland.
Hoppas så, att ni har det gott och kan njuta av sommaren. Vi hörs snart igen!
Hoho i stugorna! Håller ni också på att blåsa bort plötsligt?
Perfekt sommarstädningsväder, förutom att det nu med blåsten är smått omöjligt att putsa fönstren. Nåväl, en skön stund att slå mig ner här fick jag nu istället, när alla barnen lagt sig för kvällen och lugnet lagt sig. Tänkte att vi skulle kika på några glimtar från den söta 6-årsdagen som just varit.. och så bjuppar jag på en riktig klassiker till recept, som passar yyypperligt nu i midsommartider. Håll tillgodo!
Pirret under fixet av födelsedagsbrickan. Jag ÄLSKAR att knåpa ihop små födelsedagsbrickor till barnen.
En liten klassisk jordgubbstårta, med Mormoster Storan-stöpa ljus i. Några syrenblommor på toppen. Det är inte svårt att ordna det vackert i dessa tider…
Nu tassade alla nyvakna små och stora människor uppför trappen..
.. skrålade fram Ja må han leva.. för den lille jubilaren, strösslade kärlek, kramar och paket.
Sen var det raka spåret nerför trappen och ut till lagårn, för där fanns tydligen den sista födelsedagspresenten… som hörde till en fotbollströja, med jubilarens egna namn på samt siffran 3, eftersom han är nummer tre i barnaskaran…. hm, fotbollströja och vad mer nu då?
Men innan det tjavades neråt gården, så hanns det med att prova jättesåpbubble-mojängen. Otroligt, vilka maffiga såpbubblor den kunde ordna!
Hm, hm, hm..
Ett pappa-snickrat fotbollsmål, var det förstås! Så himla uppskattat!
Inte mycket virke som behövdes och nätet, är ett återvunnet slowfeed-nät som vi haft till hästarna… eller det var sanning med modifikation; vi råkade köpa fel storlek på maskorna en gång, iddes ej skicka tillbaka det utan tänkte redan då, ”det här blir perfekt att använda till ett fotbollsmål”. Äntligen så blev det av!
Det bästa 6-åringen vet, är när vi är hemma, alla tillsammans. Så passande att skolbarnen hade klämdag och pappsen tog ledigt också, så lillvännens önskan slog in.
Kramigaste lillprinsen. Med ett hjärta av guld.
Kattungegos.. vilken dröm att få på sin födelsedag!
Nu mumsades det nybakt mammabröd..
Följt av lång prommis/cykeltur tillsammans.
När lunchen stökats undan, bullades det upp för födelsedagsfika med kompisarna. Det blev en så trevlig grej, som vi spontanprovade vid senaste bullbaket, ser ni? – att forma siffra av ihopsatta bullar… enkelt men himla charmigt.
Att få fira födelsedagen med sin bästis. Styra runt henne på fyrhjulingen, leka..
.. och kalasfika under stora björken. Så himla lyxigt, alltihopa!
Till kvällen dukade vi fint inne i gurkjungeln, jag menar Saaaalskammaren!
Tacksamt var önskemiddagen ”korv och pommes” och födelsedagsbarnets päron var mer än nöjda över det. Softare kunde det ju inte bli.
Morfars och Farfars kom och firade med oss, strösslade paket och kärlek över lillvännen.
Dags för Den Stora Jordgubbstårtan nu.. det ser nästan ut som om det bara är fem ljus på tårtan, men om du tittar ryyysligt noga så anar man det sjätte. Vilken dag, från morgon till kväll. Nöjd lillvän som slumrade sött till kvällen.
.. Tårtsnack nu!
Det absolut bästa tårtbottenreceptet jag kan ge er, är från min älskade mor. Slår på stort ikväll, och sänder det vidare. Perfekt inför midsommartårtan..
Mor Birgits tårtbotten
Ingredienser (till en redigare sortens tårtform, gör jag detta recept nedan, fast gånger 1,5….med 3 ägg alltså.. men ni får grundreceptet)
2 ägg
2 kkp socker
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2,5 kkp mjöl
1 kkp kokande vatten
Vispa ägg och socker pösigt. Länge, länge, det göör sådan skillnad på fluffig botten. Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver i en annan bytta, rör ut bakpulvret väl och blanda sedan ihop de torra ingredienserna med ägg-, och sockerblandningen. Till sist häller du i det kokande vattnet, rör om till en jämn smet som du häller i en smörad och bröad tårtform.
In i ugnen på 175 grader… iiii? Jag vet tusan inte. 20-30 minuter? Håll koll! Det är så jag gör. Provstick kakan när färgen är gyllene, kakan ska inte vara kladdig.
Dela sedan tårtbotten i tre delar.. plan ett fyller jag med en vaniljkräm..
Plan två, fylls med hemkokt hallonsylt. Massor av grädde och jordgubbar på toppen sedan.
Muuuums!!
Nu får vi se vilken tårta det blir här hemma till midsommar… antingen denna klassiska jordgubbstårta, eller så kanske den HÄR… för den är också i toppen av favoriternas favoriter. Ska sova på saken nu..
Kära hjärtanes alltså, små gulliga födelsedagar, sommarkalas, midsommar… så mycket fint, hela alltet. En ren och skär ynnest att få vara med om.
Hinner jag inte kika in till er något mer innan helgen, så önskar er redan nu en god, god, god midsommar.. fylld med sånt och såna ni mår gott av och tillsammans med.
Vilken maxad majvecka det där var.. lövsprickning, dunder-och-brak-värme, hemmabestyr och andra små äventyr…
Här kommer några glimtar från veckan som just gick;
Sommarvarm måndagmorgon! .. med studiedag för skolbarnen blev det en underbar alla hemma-dag, tillsammans med ”Frugan och barnen”. Lekstugelek, vattenbus, ponnyridning osv. Succé!
Maxade måndagen, med att till eftermiddagen åka allihopa till lillbyn där M och PappaMorfar målade gavel nummer två. Vi bjöds sedan MammaMormors otroliga lasagne till middag, följt av bastu. Pyjamasklädda små mot hemväg och ni kan gissa att ingen var svårnattad till kvällen.
Lycka i en skitig t-shirt. Våra alldeles egna ägg.
Saligheten över att få vara med om ännu en lövsprickning. Ännu en vår.
Så mysigt att en älskad vardag kunna möta upp PappaMorfar och gå mot skolan för att hämta hem skolbarnen. Därefter drog vi till byns söta Glassbaron, mumsade glass och lekte i lekparken med en hoper kompisar.
Värmebölja och under varmaste timmarna, mycket fokus på att dricka extra mycket, söka skugga och bara njuta av värmen.
Dessa varma dagar, bjöd sagolika morgnar och kvällar, helt ljuvliga att arbeta under. Vi har jobbat med ditt och datt.. vad vi donade för här, kommer ni att få se imorn. Är hejdlöst pepp på detta!
Älskade Lilla Bertil har tagit väl hand om sina gurkplantor. Full koll på hur det ser ut när vatten behövs. Snart, snart skördas första gurkan, den hänger där bakom lampan och syns ej här, typiskt. 😉
Medan pappan brottades med busig Toddler, som just nu tycker att sängen är en hoppborg mer än något man ska somna i, (nattas på prommis/springtur i vagnen är det bästa denna tid på året, det är sedan gammalt, ju!), så läste Tripp Trapp Trull och mamman ut sista boken i en serie av fyra. Tips tips tips till er med barn mellan 6-10 år. Barnen har ÄLSKAT dessa böcker. Så även jag. ”Vad ska vi läsa nuu då?”, känner vi… men som tur är väntar ett gäng nya kapitelböcker i ”lill-bibblo”.
Timme för timme blev det bara grönare och grönare.
Brödbak! Så fasligt svettigt. Men om du tror att jag klagar, så tror du fel. Tvärtom!
Bjöd den skäggige på somriga lunchsallader. Så trevligt att han kan kvista hem och äta med oss. En vecka som denna, blev det flera sådana lunchdejter. Uppskattat av både fruga och barn.
Det frästes land, beskars rosor, skyfflades hästskit över rabatter och rensades jordgubbsland.
Två morsor på snabb-prom och surr-runda.
Guldstund. Småbrorsorna tog sovmorgon och mor slog sig ner, i absolut tystnad och ro.
Vi firade fredag.. vissa med att cykla till skolan!
.. andra, med att mumsa pannkakslunch i det rajj-rajjiga köket..
köket ja, som just precis; har en liite annan nyans av gul nu. Inte orange längre. Men nix, framme vid rätt kulör är vi icke… och preciis som vi sa i början av detta ”lilla projekt”; det här äär så dumt, så dumt. att starta ett inneprojekt under vårvintern… betyder att det kommer stå stilla under lång tid när vårbruket drar igång. Mycket riktigt. Exakt där är vi nu. Ingen av oss vill greja inne mer än nödvändigt. Så klokt av oss, att med denna självinsikt ääändå dra igång det där projektet. Men vad tusan! VEM vill vara så klok hela tiden då!? Ni vet hur vi är vid det här laget, ”det är hjärtat och känslan som styr oss”, såå mycket. Det ska nog bli ordning på köket, sinom tid, sinom tid!
Pingsthelgen inleddes med en nyskurad bro och sommarmöblering framstuvad, så trevligt! Extra trevligt med en tjavande lillponny som betar fritt i trädgården. Rekommenderas! … en natt hade vi visst glömt hästhagen öppen också (fråga inte). Så gullgrannen ringde morgonen efter tidigt, tidigt och sa att vi hade tre hästar utanför bron. Ändå kärleksbevis från hästarna, ingen ville rymma från oss.. men gärna komma in, haha!
Pingstaftonsmorgon. Medan M gräddade surdegsbrödet jag jobbat med dagen innan och som nu efter natten hade jäst färdigt, var jag ute på en löptur. Följt av utefrulle, i varma morgonen.. med det där nygräddade surdegsbrödet vi inte riktigt kan få nog av just nu.
Pingstafton och pingsliljor! Både ute i rabatterna och i växthuset.
Denna fantastiska, sommarvarma majvecka där byn plötsligt blev knallgrön och björk och hägg slog ut.. avslutades med en högtidlig Pingstdag. Vi radade upp oss i kyrkbänken med storfamilj och firade en nybliven konfirmand. Jordgubbstårta på toppen av allt!
Wow, jag känner mig så lycklig och så bortskämd på livet. Att vi får ha det så bra tillsammans. På ett sätt lever vi så himla enkelt. Men som vi känner oss rika, så ofantligt rika. Tacksam för varje dag. Ont i mig gör det, när jag tänker på hur människor i andra delar av världen, kämpar.. för att överleva. Så rent (som Morfar Kjell Sixten skulle ha sagt) ”huvvelösst” vore det ju, att INTE vara saligt tacksam, över hur gott vi har det.
…
Nu står en ny vecka för dörren, vi får se vad den bjuder på…
Önskeplaner för vecka 21
-Njuta HemmaMammaliv! … tänker spontant just nu på dom där småstunderna på morgonen när barnen vaknar, ett efter ett. Lillminstings mjuka lillkropp mot min, känna hur vi har ”Ännu en helt orörd dag framför oss, tillsammans”. Dyrbarare kan jag ej tänka mig. En annan sida av myntet.. puttrar det ett visst vemod inom mig. Unge nummer tre, har sin livets sista hel-hemmavår. Vi njuter av den, allt vad vi bara kan.
-Följa lilla B på ännu en skolträff! Så glad för att vi har en så fin byaskola, det känns så gott att tänka på att StoraLillebror ska få påbörja skollivet där, han också… tillsammans med vänner och storsyskon, sådan grej va!
-Vårbestyr! … prioriterade bort att peta ner rödbets-, och morotsfrön förra veckan, men har som plan att ordna det denna istället. Bland annat. Sen jobbar vi på med ”Vårlistan” för fullt.
-Glo på äppelträdet! … den här veckan tror jag att det händer; knopparna brister och äppelblommen slår ut, alltså. Längtar!
-Åka på efterlängtad utflykt med vännerna!
-Fira majhelg med morsdag på toppen!
…
Önskar er alla en god god majvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
God måndag! Maj oh maj, så ljuvliga tider nu. Varje dag, är ett liiiv!
Här kommer några glimtar, från en del, av senaste veckans liv här på gården.. veckan som gick, fylldes med;
Otrooligt trött måndag. Ni vet, ivriga tider blir förstås också till slut trötta tider. Så, måndagen blev en återhämtningens dag, för att tanka nya krafter. Oerhört tacksam att vi kan forma dagarna dagarna så mycket, livet, utefter mående och ork.. så rikt och lyxigt för hela familjen. Ett tabatapass satt så, så fint och var en del i tankandet för mor.
Barnen fick nya pärlor till pysselskåpet. En lång stund av pärlande, så gott.
Till kvällen var pappan på brandövning och vi andra gav oss ut och fortsatte krattandet på gården. Check på den punkten nu!
Tisdagsförmiddag! Skolbarn på skola. Småpojkar hos Mormor och Morfar. Själv, drog jag iväg och hälsade på älskade Bästis-Idan och hennes gullunge. Hur mysigt som helst!!
Jag har skolat om så många små plantor att jag både känt mig… och uppenbart också sett ut så; V I M M E L K A N T I G. Och alldeles lycksalig!
Lillminsting och jag följde med StoraLillebror på sin första inskolningsträff, med övriga byns kottar, på skolan! Wow!
Mitt i onsdagen checkade pappsen ut och Lillminsting hade en väldans drömmig eftermiddag. Med traktoråkande (mockande av hästhage) och en tur till tippen, ni vet med ”det som gömts i snö-högen”… ni hör ju, vi jobbar på med den där vårlistan! 😉
Under tiden passade jag på att hinna allt och lite till här inne. Baka Mammabröd till mellishungriga skolbarn. Baka surdegsbröd. Och mitt i allt provade jag mig också fram till en kaksort, en ”melliskaka”, enbart sötad med honung.. ska försöka komma ihåg vad jag gjorde, så jag kan dela receptet.
Kristihimhelg! Och jag blev så himla glad under barnvagnsturen, då jag fann en utav våra mössor.. upphängd på en stolpe intill vägen. Tack snälla byabo för din hjälp! Kall, kall, kallll majdag.
Vi bjöd hem vännerna på middag och myste inne bland nygräddat surdegsbröd, kattungar, tända ljus… päron-bord i Salskammaren…
… och gullungarna fick leva loppan i köket, just här pågick glassfest… och renoveringsstöket? ..bekom exakt ingen av dessa ungar. Mer rutinerade människor på att leva i byggprojektande, får vi nog leta efter! Älsklingsbarn!
En knäckig blåbärspaj med vaniljvisp till, kunde man också välja som efterrätt. Himmel, så gott!
Receptet på knäckiga pajen och vaniljvispen, finner ni HÄR.
Fredag! Älskade M drog iväg tidigt till min Mamma och Pappa, för att ställa ställning och hjälpa till med målning just i toppen av huset. Vi andra, gled in några timmar senare.. mest med glada hejjarop och för att bjuda på glass. Firade lyckad målningsdag, liksom!
Fredagkväll. Ungar sov/tittade på Masked Singer.. vi har tv igen förstår ni, efter ett långt tag utan. Så väldigt nymodigt att kunna titta på något då en fredagkväll. Vi päron hade därmed tumistid av så mysig sort. Vi grejade på ute i vackra majkvällen.
Känner mig sådär löjligt nöjd över att jag orkade (för första gången ska tilläggas) att göra det riktigt höststädat i köksträdgården innan vintern.. täckte alla bäddar redigt ännu en gång. Det känns så ”ordning och reda” och inspirerande att börja så där nu. Hurra!
M stöttade upp staketet. Check, på det också!
Lördagmorgon. Att få gå ut i lugna morgonen, höra fåglarna kvittra.. släppa ut hönsen.. gosa nyvakna hästar i hagen..
Nyp. Mig. I. Armen. Jag är så ofantligt tacksam över att vi får uppleva hela alltet. Tillsammans. <3
En flåsig morgontur med vårens första vitsippeplock följde därefter. Som Ikran skulle ha sprungit med en morot framför mulen, sprang jag, med vitsippebuketten framför nosen.
Dagen fylldes sedan med dopfirande. Jag spanade in den vackra gitarristen..
Jag lekte fotograf och det var inte svårt alls. Älskade lilla M, vilken ljuvlig skapelse du äär!
Söndag!
Som innehöll ditt och datt. Bland annat städade vi ur oss ur odlingsrummet. Barnen hjälpte mig att bära byttor här från våning två, ut till lilla växthuset och vi gick jag vet inte huuur många vändor innan alla blomster-, och grönsaksplantor, dahliaknölar, tomater osv. var på plats. Tack för den här gången, oldingsrummet! ….vi får väl se om vi hinner odla ännu en vårvinter här inne…
Helt underbart att allt är utflyttat till Lilla Pettson-växthuset nu! … i samma stund, kom försommaren med en sagolik ljum bris. Så hejdlöst efterlängtat!
Resterna från blåbärspajen, blunda mot kvällssolen, hoppa studsmatta med barnen… och somna i ett skönt uttröttat trassel i Storsängen.
Livet på en pinne!
Önskeplaner för vecka 20
–Börja veckan med studiedag för skolbarnen! … ljuvlig veckostart i absolut helt fantastiskt SOMMARväder!
-Njuta, en dag i sänder.. denna tid, denna tid… helt och hållet sagolik. Älskar att vinden är ljum nu, se hur gräset grönskar för varje timme, små björkknoppar som färgas i grönt och nu med värmen slår ut, mer och mer timme för timme .. höra fåglarna, glädjetjut från barnen som leker, gosa nyvakna hästar som ligger ner och solar om morgonen… maj oh maj..
-Följa stora lilla B på äventyr! .. ännu en träff med skolan och kottegruppen väntar. Älskar och är såå tacksam över att få vara med honom ”ända in i (skol)mål”. Har ord att skriva om det här. Dom sitter lite fast, som sagt. Men kanske lossnar dom under veckan.
-PÅTA PÅ! .. fräsa landen, ta hand om planten, så rödbetor, strössla hästskit i rabatter och land…. osv osv osv.
-Möta Pingsthelgen! .. med storfamiljehäng, konfirmation osv. Ser fram emot det!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Senaste kommentarer