av Emmeli | aug 21, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Än är sommaren kvar.
Om än snart bara sådär i kanterna och mest som alldeles fantastiska minnen..för nu är luften en annan och plötsligt, börjar det kännas så himla höstigt. Jag älskar höst. Men har inte alls kommit in i känslan av att tycka det känns mysigt.. känner mig i dagarna nu ganska trött, lite sådär slut efter veckan där jag var väldigt sjuk och samtidigt ville ordna det finaste firandet för en älskad, det är roddigt om morgnarna…både praktiskt, att lära mig vardagsflytet med tre små.. inskolandet, som tar energi av både stor och små.. och ja, sen aaalltid renovering och bygg som kräver sitt. Roligt så det förslår. Men det hjälps inte. Energin kan sina i alla fall.
Här på Drömgården finns alltid massor, massor, massor att göra. Och är det någon gång på året jag brukar sköljas av känslan av övermäktighet. Så är det nu. Sådär precis i sensommaren, när sommaren och dess ljuvliga men ändå ganska hastiga tempo, sköljer över mig. När allt ska dra igång och det, trots masssssor av ledighetsveckor, känns som att energin är mycket liten.
Så. Jag ringde pappa. Bad om en tjänst. Som jag visste skulle göra både mig och den skäggige glad. Deet kan jag göra!, sa pappa.. och idag hjälpte han mig..
… att göra gamla gården sensommarfin.
En insats som för honom gick i ett knyck, men som för mig var omöjlig att ordna själv med tre små darlingar kring mig.
Gräset, som knappt varit grönt vissa delar av sommaren, hade nu lyckats växa sig närmar en äng än någon stilig gräsmatta. Men pappa klippte och trimmade och jag for efter med krattan.. det blev så himla tjusigt. Här och där ser man en vacker blomma.. som en älskad lämnat, bara för att den var för vacker för att slås ner. 
Det var så härlig känsla att ordna till lite. Röran på gården har inte bekommit mig ett skvatt på hela sommaren… men nu längtar jag efter ordning igen. Bara eeeen vägg kvar på huset, med brädfodringsgycklet alltså. Som är påbörjad dessutom. Ska förstås visa er den vackra gavelsidan i sin färdiga skrud.
Jag är så himla kär i våran gamla gård. Min plats på jorden.
Lilla odlingstäppan har varit si och så i sommar. Torkan var jobbig, förstås. Men ändå ganska så bra har det växt och vi knaprar sockerärtor för fullt och längtar efter att morötterna ska ha växt sig lite, lite större. Mitt tråg där jag strösslade ut en påse med frö av Rosenskära, blommar nu så himla vackert. Jag älskar Rosenskära. 
… och jag älskar rosor. 
… och se, så fint och prydligt det blev!
…som jag trodde blev den skäggige väldigt överraskad och glad när han kom hem från jobbet. Bertil, han sken som solen över att se sin pappa, titta här;
Gulliga Lillebror.
Ikväll har M jobbat ute i vanlig ordning. Men när kvällen började bli sen kände jag hur överhettningen var nära hos mig och jag bara behövde få komma ut, bara alldeles själv, en stund. Gick min favoritrunda. Andades. Småsvettades. Kände mig glad över att benen börjar kännas som vanligt igen, inte sådär efter-feber-spagetti-trötta. Och när jag gick där, och tänkte; ”Nu skulle jag ha velat prata med Storan”… vem tror ni jag möter, i halvmörkret….. som sänd från ovan. Min Storan.
Nu ska denna trötta mamma försöka somna fort och tanka energi. Ny dag imorn.
Ta hand om er, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | aug 19, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Vilken helg!
Ni förstår. Här har överraskats en snart-70-årings-papps. Med pompa och ståt.. och sånt fuffens jag ju inte kunnat nämna ett pillimick här, förstås… förrän nu.. Ett firande som vi döttrar såå ville ge honom, och sötaste mor. Och som jo, jo.. krävt planering och fix som ett smärre bröllop.
I fredags överrasknings-skickades två pirriga föräldrar iväg.. där packningen var prick och precist angiven (enligt en lista, såklart. listälskandet vet ingen hejd här, ju!). Päronen hamnade ute på vackraste Ulvön. För vistelse på fina hotellet och god middag på kvällen.
Igår blev det äntligen den efterlängtade lördagen i augusti, när precis hela Storfamiljen plus Pappsens Bästis och gulleFru, stod samlade på kajen tillsammans… redo att ta båten..Lilla pappsen såå ovetandes om alla 24 (!) människor som klev på stora båten för hans skull och åkte mot honom..
Småspända, förväntansfulla, fiina pojkar..
Älskade J och J. Kusiner. Och Stora J, Gudmor. Till Lilla J.
Vi drog iväg!
..och när vi närmade oss ön och flådiga hotellet, började (enligt vår önskan och fina KustTrafiks och dess besättnings ordnande) Stevie Wonders partyhärliga ”happy birthday” att spelas högt ur högtalarna…
… det kändes som på film. När vi började sjunga hela gänget och vinka från båten… och en ooootroligt överraskad människa och hans Fru, vår mor, dök upp..
Älskade Pappa. Jubilaren.. så lycklig! Det bara välde ur familj från båten.
Kusiner. Vackercoola E och Minimannen.
Efter skärdgårdsbuffé tillsammans tog några av oss en vacker tur upp på Lotsberget,
.. någon åkte på sin starka Morbrors axlar. Och efter en stund var vi framme..
…fantastiskt vackert där! Utsikten var enorm.
En lycklig och, bara i olika grad, trött Småttingfamilj. MIN. <3
Så åkte vi båten hem tillsammans och fortsatte överraskandet…. med Världens Fest, där hemma i Lilla byn, som vi döttrar fixat med findukning och matfix och sånt, kvällen innan när päronen ändå var bortrövade..
Som allra sista överraskning hade vi bjudit in Världens Gulligaste Grannar, som kom och uppvaktade gullePappsen på kvällen när tårtorna stod framdukade och 70-ljusen brann för fullt..
..då njöt vi Pappas favorittårtor och sjöng ur allsångshäftet som gjorts med pappalåtar. Sjungandet till mannens gitarrspel. Blir alltid så extrakär i M när han håller i en gitarr. Det var liksom så det började, ju…
När natten var mörk rullade vi hemåt och bäddade ner oss och somnade med hjärtana fyllda av ett så himmelens härlig firande! Alltså ååh, så himmelens nöjd och glad över hela alltet. Det blev så vanisnnigt lyckat.
Grattis älskade Pappa! från dina fyra flickor och Pingla, aka Din Fru …
..Du är den hurtigaste, fräschaste 70åriga pappsen jag vet om! Jag ska också gymma, cykla, paddla, greja på vedbacken, skotta tunga snön, småspringa och sånt. När jag har 42 år till med erfarenhet av livet, menar jag. Jag hoppas, att jag också ska få uppleva det. Ej något att ta för givet. Så vi kan väl lova varandra att vi lever här och nu, är tacksamma för vad vi har och bara mår så gott vi kan, varje dag?
…
((Å himmel och plättar. Vad trött jag är idag. Roddande. Fixande. Nattbakande. Planerande. Allt listskrivande och avprickande. Logistiktänkande. Ännu-lite-till-tänkande. Hemlighetshållande. Överraskande. Det går sjögång i min kropp idag, haha. Men. Vila, kommer göra susen. Så det är vad jag ska fortsätta med nu. Tillsammans med dom finaste människorna jag vet. Vi har TillsammansSommarlovets sista dag idag.. och jag är en känslostorm av flera anledningar alltså.. inte bara av trötthet)).
Men alltså.. så glad. Älskade Pappa (och gulle-Mamma. Värda precis allt det bästa. <3
Lillafrun
av Emmeli | aug 9, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
… gosa med kattungar hos Mormoster..
Plocka ärtor direkt från fält…
Somna i ljumma sommarkvällen i sin mammas famn… 2-månadersälsklingen.
… bygga pussel och mysa med liten Lillebror, där ute på Verandan…
….
”Jag längtar inte efter någonting.. det är så bra som det är”, sa han, min M.
Och jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Vi är i nuet. Tänker inte så mycket framåt, alls. Har inte så mycket koll på mer än det nödvändigaste. Gör massor av mys. Träffar älskade människor. Samlar Sommarminnen i vår gemensamma Stora-Lilla-Familjen-Hjärteask. Snart är hösten här, ännu en älskad årstid. Men tills dess, njuter vi Sommaren allt vi bara kan.
Och den här Sommaren, alltså. Har sagt det förut. Säger det igen. Ett kapitel för sig. Bertils Första Sommar. Oförglömlig. Som hittepå. Sagolik. Och så vidare.
Vi tillsammansjobbar..
Sköter om lilla gården, både ute och inne.
Leker med älskade kusiner..
… vilar oss ett slag.
Är tacksamma för alla älskade människor vi har runtomkring oss.
För mig är den här synen obetalbar. Ser ni hur en där lilla 4årige Minimannen ser upp till sin storkusin.. som där och då håller på att lära honom hur man spelar kubb.
Så dyker svalare luft och regnet upp. Vi ser på film…
… och bakar bullar.
..försvinnande goda. Såna med chokladkräm i.
Så blir det ny vecka. Stormen kom. Och vi får fortsätta sommarlovet, tillsammans.
Älskade vänner från Norr kommer på besök. Och jag blir gråtig. För att behöva säga hejdå så fort.
Så jobbar vi med huset, förstås. En dag, med världens lyxhjälp i form av både barnvakt och målningshjälp, av mina päron och syrra.
Och vänner från söder hälsar på. Så fantastiskt roligt!
Vi blir ompysslade i Lilla byn, äter Mammalagad middag och frustar svettigt ( och så makalöst njutbart) i Pappas vedeldade bastu.
Varma luften vänder åter och vi kryper ner bland renbäddade bäddar i mörk och varm sommarnatt.
Sommarlovet i mitt hjärta!
Hoppas, hoppas att ni också har det bra alla ni, så hörs vi snart igen… blev fasligt längesedan nu, ju!
Lillafrun
av Emmeli | jul 29, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
…först åker man mot Nordingrå, vidare längs kringelkrokiga småvägar, med så vackra vyer åt alla håll och kanter. Till sist hamnar man där, mitt inne i skogen. Tar sin packning. Knatar iväg längsmed fina stigen. Minimannen visar vägen…
.. och till sist kommer man fram till den där gudomligt vackra pärlan här i vårt Höga Kusten. Rotsidan!
Ett ställe ni måste besöka om ni är här i kring och far. Frihetskänsla med havet som en tavla framför en. 
Där har vi hängt flera gånger senaste veckorna. Bland annat när till och med Thailandssyrran med familj var här uppe i norr och vi därmed var samlade prick hela, hela Storfamiljen. Så fräsigt! ..när vi drar iväg hela Storafamiljen och breder ut vårt dagsläger… då behövs typ ett helt ”Rotis”. 
Så tjuvsovs det. Havsbadas. Äts. Och njuts solljus. Och lediga tillsammansdagar.. 
Lillprinsen på ett favoställe!
.. ja, och efter en drös timmar så börjar vi packa ihop. Det är ett litet företag i sig. Men nu, likt efter en vecka i fjällen med ungefär samma packningsmängd upp på fjället varje dag, så har vi sannerligen fått i snitsen på det här. Hemester med våran fina familj på både M´s och min sida. Så himmelens fint!
”Säg hihi” och så vidare.
En litet ögonsblicksverk med självutlösaren som hjälpte oss föreviga Stora Lilla Familjen ute på Hemester! Jag kolavippar och blir gråtlycklig över synen.
Sommarlovsdagar på Rotisdan, alltså. Maaagnifikt. Den här sommaren glömmer vi aldrig. <3
Lillafrun
av Emmeli | jul 22, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Att vakna till en morgon där solen INTE gassade. Ovant. Och så skönt.
Feststämning i luften.
En räserrunda nere på byn. För bland annat inhandlande av en så vacker blomsterbukett som (som Sixten säger) duktiga Blomsterflickan bundit. Blommor. Och halstabletter. För att kanske lyckas med konststycket att inte hosta bort en hel kväll.
Mitt över dagen hade vi tillsammanstimmar här hemma. Jag och barnen försökte rädda dom där torra, torra tomatplantorna vi fick av darlingar häromdagen. 
Barnens solrosor blommar så sött nu.
Så blev det tid att göra oss i ordning. Vissa, dom två större småttingarna, för att traska till sin Farmor och Farfar. Och vi andra tre, för att åka på 50-årsfest. 
Och vilken fest sedan. Tillsammans med dom där två älskade pojkarna och massa andra trevliga människor. Så roligt att få vara med och fira den där Storsvåggen… som i hela mitt liv varit lika naturlig del i familjen som mina syskon. Tycker så om honom. Som en storkramade Storebror, som är så fin tillsammans med min Storan.
Sötaste danskavaljeren va, min Lillprins.
Han dansade mellan mig och mannen. Och varvade med att snusa i vagnen och mysa i mostras famnar.
Det finns många underbara stunder från gårkvällen… där när tårarna rann av skratt, eller när vi stod hela Storfamiljen och sjöng den egenskrivna texten till jubilaren, eller när musikhjärtat var så inspirerat av kvällens artist, eller synen av en lycklig man i sina bästa år. Men i kärleksminnet, har jag den där dansen.. när Bertil var i Moster Storans famn, och jag och M dansade ”precis som förr”. Jaaa, alltså.. det är ju inte hundra år sedan. Men vi snor inte runt och buggar järnet så ofta nu… så, det var så himmelens härligt. Han är min dröm nu, precis som då.
Underbart att få krypa ner bland varma småttingar som nattats av duktiga Farmor och Farfar… och på toppen av allt festligt, vakna till söndag och… R E G N!
Obeskrivligt.
Vi äter frukost ute i ljumma, njutbara sommarregnet. Det känns hur drömmigt som helst. Aldrig kunde vi väl tro, att lyckan skulle vara så stor. För ett sommarregn.
Å. Vilken himmelens festlig och drömmig julihelg! … nu ska vi fortsätta söndagen här. Må så gott, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | jul 17, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Det här är sommaren vi Hemestrar här i vårt Höga Kusten.
Ungefär såhär går våra dagar till nu;
Det blir morgon.
Bebben morgonammas innan mamman smiter ut från hemmet. Motionerar och har såå lyxig mammatid längs slingriga älsklingsvägarna i byn, medan pappan hoppar i snickarbrallan, husjobbar lite och håller ett öga på dom snusande små. Sen brakar dagen igång.. alla är vakna. Och vi njuter frukosten ute på verandan.
Medan temperaturen är någotsånär human gör duktiga Snickarmannen några timmar på huset, medan vi andra steker pannkakor eller snor ihop pastasallad eller vad det nu kan vara. Packar matsäck storlek ska-räcka-över-hela-dagen. Små spadar, armpuffar, badkläder, små blöjor, större blöjor, massor att dricka, barnvagn och så vidare. Mammahjärnan går på högvarv och lika nöjda är vi varje gång när vi möts där i Rymdskeppet och svarar ”ja!” på varandras fråga; Är alla mee?
Sen drar vi iväg. På dagens äventyr.
Möter upp Storfamiljen. Och plötsligt är vi av bara farten 20 personer och minst två hundar. Som gör sommarliv tillsammans. Jag och M säger typ vi ses sedan! (och menar i bilen på vägen hem), för jädrans vilken fart det är sen… jag sitter i denna skrivande stund och fnissar åt bilden ovan. M ser så himla målmedveten ut; ”nu kör vi!”, liksom.
För ja, jäsiken.. vilken fart det är, att vara med tre små småttingar på badstrand.
Den minsta hänger för det mesta med mamman i skuggan, äter oftare än vanligt. Det är varmt. Helt galet varmt.
Dom större barnen leker i vattenbrynet och badar och badar tillsammans med pappan.
Om jag och Vackerpappan får en stund raklång med ögonen slutna, då är det sån bonus att det inte är klokt. Vi är så tacksamma som får vara med om det här.. vi har en riktig Tripp-Trapp-Trull-skara. Så stort och vackert att orden tar slut. Lapa sol och snarka på stranden, det kan vi göra sen. Men inte nu.
Det är lyxigt att sommarlivet innebär så mycket tillsamammanstid med Storfamiljen.
Vi är ett riktigt halligalligäng, förstås. Precis som alla familjer, kan jag tro. Och det är så charmigt med alla åldrar.. från 0 till snart 70 fräsiga år. Älskar synen av att lille Bertil myser runt i både morbrors famn och lilla kusinens. Att Juniflickan får bada med en moster en sväng eller krama mormor (det är då den här mamman tvärlägger sig på täcket och somnar på sekunden). Eller att Minimannen hänger på storkusinens rygg och tar en sväng. Alla människomötena är så fina.
Och när klockan börjar ticka alldeles för nära middagstid, så åker vi hemåt. Har stort sjå att hålla storasyskonen vakna, Lillebror får sova bäst han vill. Rullar in på Drömgården och bara älskar att komma hem efter dagsäventyret. Snor ihop middag, alltid med salt halloumi med på ett hörn. Vi sätter oss längst ner på verandatrappan. Där skuggar den stora björken just då alldeles perfekt. Så borstas små tänder och tvättas skitiga små händer. Nattningen går på en grisblink (för det mesta). Sen möts jag och han jag är gift med och älskar till månen och tillbaka. Tittar på varandra en stund, pustar ut och säger hej. Kanske tar vi en glass där ute, och känner oss busiga då barnen inget vet. Sen börjar vår kväll. M klättrar ut på ställningen och jag tutar in en tvätt i maskinen. Går ut på gården. Vattnar. Hänger en tvätt. Andas. 
…Innan vi tar lilla bäbisen som sover så gott i vagnen i alldeles underbar temperatur, och kryper ner bland sommarvarma små kroppar och bäddar dagen varmt i hjärteasken.
Det här är vår Sommar(hem)semester sommaren 2018. Alldeles prick vad som passar oss och Stora Lilla Familjen just nu i livet.
Lillafrun
Senaste kommentarer