av Emmeli | mar 11, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

Jo, jo.
Än finns det många, många treårskalasspår kvar här hemma. Mysigt, liksom. Att njuta så länge vi bara orkar. Snart, snart ryker nog dom där ballongerna i taket och den där megastora trean. Det är prick hur bökigt (krångligt) som helst att ta sig in i skåpet som trean hänger på. Och så har vi ju faktiskt haft treårskalas i en veckas tid nu. Men ska det va så ska det va, liksom!
Lite innevår har vi här inne också. Jag känner hur vårlängtan börjar komma mer och mer och mer nu. Med dessa takdroppardagar, när vårvintern är som bäst. Det gör mig så glad i kroppen. Tänk vilken härlig tid som väntar oss nu. Lite småtröga två 2017-startsmånader tycker jag nog allt att det varit. Men nu, så!

Idag är det lördag och vi vaknar till strålande sol.
Helt underbart.
Nu har jag och barnen kramat hjärtevännen hejdå efter så himla mysiga och fina dagar tillsammans. Vi ska ut i vackervädret. PappaMorfar är här och det ska eldas bråte och grillas korv och njutas i en snödriva. Det låter som en bra lördagsplan, tycker jag!
Såklart längtas det lite efter den där Vackerpappan vi inte sett på några dagar nu. Han är iväg söderut i landet idag. Helguppdrag, mao. Något som inte tillhör vanligheterna nuförtiden. Igår var han i norr på svt. Vilket är hans mesta jobb, jag vet att ni är några som undrar. Idag har han plötsligt flaxat till söder för storuppdrag; Slutspelshockey på tv4. Ja, lite sådär jobbar han, den där skäggige över-ljudet-i-tv-rutan-bossande mannen; uppdragar härs och tvärs, är sin egen chef och så vidare.. verkar coolt på alla sätt. Själv är jag alldeles för feg för det där med egenföretagande. Jag har har i och för sig mitt eget företag här hemma, när M är borta, alltså. Drömgårdenföretaget, med två småttingar och en galen katt. Love it!
Så idag har vi myslördag med en älskad Pappamorfar och imorn blir det skitmysigt när M kommer hem!
Ha en härlig helg, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | mar 10, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Träning

Och idag har det varit, och så fortfarande är, fredag.. sägs det.
Det hade kunnat varit precis vilken dag som helst. För hemma på Drömgården är det Vinterlov och det där med dagars namn spelar inte så stor roll. Vilka minnesvärda dagar det här blev. Jag och C och barnen har haft ännu en dag tillsammans. Ett Vinterlov där det vanliga vardagståget pausats och vi fyllt dagarna med mys som vi ju brukar, fast i en än högre dos. Tvättmaskinen på paus, torsdagsstädningen utebliven, extramycket kaffesörplande, ena pysselpåhittet efter det andra. Jag gillar ju vårt vardagståg, mer än något annat. Men det är både så, så skönt och mysigt att pausa också. Så får man liksom längta lite efter det där andra.
Och titta här;
Vi har blommande syréner här på gården. Mars, liksom. Minsann! Så himla häftig grej. Moder Jord. Det doftar rent himmelskt, faktiskt!
Och där ser ni en pojke under förmiddagens bakningsprojekt. Minimannen var i sitt esse.
Plötsigt var himlen klarblå och solen sken så härligt. Vi gick ut allihopa. Minimannen drogs på sparken och Lillan snusade i vagnen. Ner på byn det bar, för vi hade minsann fått en idé och behövde handla en massa saker som vi absolut inte hade hemma.

Väl hemma dunsade vi ner oss skönt i snön. Öppnade Minimannen-post och så. Precis där hade jag gäärna suttit i typ en mindre evighet. Men då ropade hungriga lunchmagar. Gjorde inget. För den där färsk-pasta-lunchen var to die for. Mycket god, med andra ord.
Och vips,
…Så var vi ju ute igen! Den där sköna lilla Bönan, alltså. 
Efter mellisfika så var det dags för rond två av vårt bakande.
När vi var klara utnyttjade jag, min lyxknutta, att jag hade vännen C här och bad henne om barnvakt under en stund. Inga probs, sa hon. Lillasyster sov i vagnen, så Hönsmamman kände sig lugn. Storebror fick sagor lästa för sig och så hade dom spelat fiskspelet och plötsligt var ju mamman hemma igen. Braig stund för oss alla, alltså.
Mamman med världens skönaste känsla i kroppen. Och lite kräkslut. Den där sista biten var nog jobbigast. Den över lägdan. I djupsnö. Men det var lite festligt också, på något vänsters vis.
Nu har vi fredagkväll. Sovande barn och surrande vänner i finsoffan.
Och i hjärteasken lägger vi ännu en så fin dag. Detta Vinterlov, blev något minnesvärt. <3
Lillafrun
av Emmeli | mar 9, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader

Vinterlovsdag…
Vi vaknar av oss själva. Äter frukost i lugn och ro. Mannen har åkt för längesedan, men jag och barnen har ju finfrämmande och tycker det är festligt med sällis. Vi pysslar vid köksbordet i timmar. Det är fullt av pyssel, knoppiga syrenkvistar och koralliga tullisar.
Storebror pladdrar på som vanligt och skickar klistermärken till vännen.
Så snusas det och leks med bäbisflicka. Vi har disco i salen. Fyller på kaffekoppen igen. Och igen. Sitter på kökssoffan och tomglor. Äter pannkaka och nykokt drottningsylt till lunch. Klär oss varmt och går ut. Drar pojken på snowracern och bäbisen i vagnen. Barnen somnar båda två. Lite kruxigare dock, med en som sover på en typiskt ej-tänkt-att-sitta-och-sova-på-grej (snowracern). Men en loppis piggade upp! Och en sväng genom affären. Så pass att det blev snöbus och bubbelskratt när vi kom hem till gården. Sen blev det mellis och efterföljande eftermiddagskoma. Kaffekoppen fylldes igen. Finsoffan nuddades för oss allihopa. Storebror frågar om vi inte borde bygga en säng till vännen som är här och sportlovs-hälsar-på. Men det funkar ju fint med madrassen mitt i lekrummet också. Så pysslas det lite till.

Den skäggige har puttinuttigt kärlekskort som väntar honom här hemma.
Det lagas middag tillsammans.”jag ÄLSKAR kalkon!”, säger pojken. Utan att ha den minsta aning om hur kalkon smakar. Trasslas runt i okammat hår och långkallsong bland rödblommiga ungar. Kalkongryta med bönor äts och det var en riktig höjdare. Inne i lekrummet är det kalas och den där gula lilla fyrhjulingen kör fast, om och om igen. Fantasin har inga gränser. Till kvällen läses saga och nattas småttingar. Den ena somnar fort och den andra har visst sovit lite för mycket under dagen. Och kvällssuddar lite istället. Mysigt, det med.
Vinterlovsdag. Klyschigt med sant; som balsam för själen.
Lillafrun
av Emmeli | mar 6, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning





Vilka dagar;
Lördagen. Då kändes det som om min energi återvände till mig.
Solen sken. Mamman fick världens bästa lucka innan kalaset, för att sticka ut och springa i snöknarr. Sen hade vi kalaslördag hela dagen lång. Och det var en så fantastiskt fin och lyckad dag. Med en Miniman som sken i kapp med solen. Hans leende och bubbliga skratt i kusinlek. Världsgulliga min när vi alla sjöng för honom. Hans lilla tårtdans. Han otroliga tacksamhet. Hans under dagen alla ”mamma? Jag ÄLSKAR Dig. Pappa? Jag ÄLSKAR dig”..
Och mot kalasets slut, när det kramades ute i hallen och så och det bara var Storan kvar..då hjälpte hon mig att klippa ner dom övervintrade pelargonerna. Jag har i veckor bara velat göra det. Men det har bara inte blivit av. Så, hon gjorde det. På dom flesta. Och fyllde små vattenglas och ställde skotten i. Storasysterkärlek när den är som bäst. På samma gång pysslade hon ju om sin Lillan, liksom.
Jag fick sånt otroligt lycko- och energirus under den där dagen. En morsa som fått tanka sig med löpturen, och få fladderhjärta av Minimannens lycka under dagen och att hålla på med dom där blommorna sedan. När man kunde tro att jag skulle vara som allra, allra tröttast. Efter en hel kalasdag där det ju fixats en massa innan och under. Då, for jag runt i huset och bara tog hand om dom där blommorna jag helt glömt bort, klippte ner dom sista pellisarna, vattnade och klappade. Och i ett vips var kalaset bortdiskat och hemmet efter-kalas-städat också. E-och-M-teamwork på hög nivå. Jag kände plötsligt vårpirr i magen. Och mannen var så glad och konstaterade att nu känns det som om min Emmeli är tillbaka, efter några dagar borta. Den där skäggige, alltså. Så fin så klockorna stannar.
Sen har helgen, förutom kalaset ni ju sett i bilder redan, innehållit en massa massa mer-värt-än-guld-stunder;
Sitta ute på sparken med trynet mot solen. Andas långsamt. Elda bortsågad timmerstomme och äta grillade mackor serverade av mannen, efter en långpromenad alldeles solokvist. Vilket kändes som science fiction, rent hitte-på. Att svänga med armarna, bara höra mina egna andetag och tankar. Jag älskar att gå med barnvagnen full av barn. Men det var så skönt att få en timme bland tystnad, fågelkvitter och bara mina egna tankar. Återvände hem med jag-har-varit-på-semester-i-en-vecka-och-tankat-energi-känsla..

Långkallsongungar som klättrat på väääädens starkaste mamma. Bäbisflicka som gosat med sin pappa. Och bara den där grejen att vara samlad familj.
Och så avslutade vi vår söndag med att få sååå efterlängtade vänner på besök. Bäbismys, liten allihopa-promenad, kalasglada blommor på bordet, fika, middag och bara sånt där som-i-Norrnorr-häng, fast här hemma på Drömgården. Hur härligt som helst!



Dessa dagar har varit guld värda. Jag behövde bara lite vila. Inte enbart bara-sitta-still-och-göra-ingenting-vila. Jag behövde helt enkelt sätta ett litet bevaras-ömt-plåster på mig själv. Och tänka lite på mig själv. Springa lite. Knipsa av några gamm-blommor. Få nån extra kram av mannen. Träffa älskade. Påminna mig själv om att andas lite långsammare, än framförallt senaste veckan.
Dessa dagar. Gjorde susen.
Nu känner jag mig som en blomma. Som fått vatten.
Lillafrun
av Emmeli | mar 4, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Kalas i Drömgården!, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen





Idag har det varit en dag, bara för honom.
Från morgon till kväll.
Vår älskade lille Prins Darling. Tänk att det äntligen, äntligen blev din så efterlängtade 3årskalasdag. Inte riktiga födelsedagen, den kommer ju inom kort. Men kalasdagen..
den som vi ju pratat och fantiserat om.
”Sokladbollar. Sokladkakor. Och Sokladtårta! Och ballonger i taket! Och saft med sugrör! Och så vill jag ha sorta och slips!”
…
så har önskningarna låtit.

Det höll ju nästan aldrig på att bli kalastid nån himla gång. Än hur mycket vi hade fixat och grejat, dukat med servetter och hängt upp dom där färgglada typerna i taket och så vidare. Det var helt sonika på sin plats att provasmaka lite. 
Ljuvlig Vårvinterdag.
Järnmackerace. 
En man i uteköket. Med ett sällskap av en Miniman som nästan höll på att vänta ihjäl sig. Men bara nästan, tack och lov.


Till slut var ju alla på plats. Och sjöng och kom med paket och hurrade och äääntligen var kalaset igång!
Vi började alltså där ute på gården, med grillade mackor. Fyllda med god skinka, västerbottensost och timjan. . Eller brie, salami och basilika. Eller bara vanlig, med skinka, ost och senap. Alltså, det var så gott.
Bra jobbat min älskade M!
Varm choklad och vispad grädde i kåsan också. Det var en himla god kalasstart!
…
Sen bjöds alla in i huset. Han med kalasskjortan var i sitt esse om man säger så.
Fick så fina, fina presenter av den där ovärderliga kärleksfallskärmen han har runtomkring sig. 
I köket var det kalasdukat!
Och där är tjejerna. Lillan och Lillan. I kalasbyxor och kalasklänningar. Som sig bör!
Sokladtårta!
Den där; med en choladbotten och två olika sorters mousse ovanpå. Läcker faktiskt!
Och där! En annan sokladtårta! En nougattårta.
”För chokladälskaren…”, stod det i receptet. Jag och S tyckte att det lät lovande, när vi häromdagen höll på att leta recept. Och mycket riktigt..!
Och sång och hipp hipp; hurra, hurra, hurra, hurraaa! Och blåååås! Dom av Mormoster-fådda hemstöpta ljusen slockande.. och sen var kalasfikat igång!

Minimannen. Snart, snart 3 år. I full färd med att sörpla saft med sugrör och äta chokladtårta som var så god att man liksom var tvungen att dansa lite, när man åt. Älskade unge.
Och det bästa, bästa av allt. Var nog, att dom som först inte skulle kunna komma, ändå hann… 
Kusinerna. Idolerna. Som dessutom bjöd med dig hem för några timmar lördagkväll hemma hos dom. Egen tid, att få vara hos den där familjen du älskar så. Vilken lyx.
Nu sover han gott, i storsängen. Efter att ha summerat dagen med såna ord att mamman blev blöt på ögat. Inget kunde värma hans pärons hjärtan mer. Vår lille S, tänk att det så äntligen blev denna dag. Din Mycket Efterlängtade 3årskalasdag.
Du är vårt allt.
Lillafrun, Litens stolta mamma.
av Emmeli | feb 26, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Köket, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen

Och så blev det Söndag!
Efter morgonbestyr och lek av olika sort för barnen (Typ se-sig-själv-i-spegel-leken som är omåttligt trevlig enligt J). Då, var en Lillasyster trött och slumrade i vanlig ordning. Den skäggige drog iväg och målade..
…. och jag och Storebror svischade ner till affären och handlade korv och tunnbröd och allt man kunde tänkas behöva för en riktigt fjällig grill-lunch.

För idag har vi haft en alldeles egen Semmeldag, Drömgårdens egna liksom! Precis som förra året. Så nu kan det här lilla kalaset snart kallas tradition. Först korvgrillning där ute och sen semmelfika här inne. Himla mysigt!

Jag och min busiga hjälpreda gick sedan in och förberedde inför semmelfikat. Himla sjåigt hade vi det, och fasligt nöjda var vi när allt var klart.
Jag och S lekte lite konditori och morsan drömde sig bort. Till att ha en alldeles egen liten gårdsbutik, med vackra ting och gott fika. Tänk! Och med hönor som springer fritt och värper som tusan. Och så med den där hästen i hagen, som har en vän som typ är en get eller en tjurig liten minishettis. Åh. Det får förbli en dröm. I alla fall ett bra tag till! Men några hönor skulle vi kunna ha redan nu… oj, nu svävade hon iväg igen.
Jag tycker hela livet är drömmigt. Säger inte alls att det alltid är en dans på rosor och bara lätt och svängigt. Men det finns så otroligt mycket att vara tacksam över. Som ju gör en så glad, liksom. Och livet här på gården är fortfarande alldeles nymodig. Bara grejen, att ha ett eget kök att duka fram fika i, som man sedan kan bjuda hjärtenära på. Vilken grej!

Sen trillade då dom där älskade in här på gården, några i bil, nån till fots, nån på spark och nån på skoter. Festligt!

Två fina flickor jag älskar mer än mycket. Till månen och tillbaka, faktiskt.

Det var fjällfeeling!
Med solen som sken och med snön som var så, så ljus. Doften av rök. Barn som äter korv… korv, som varit nere i snön i alla fall minst en gång.. men som ju funkar minst lika bra att äta i alla fall. Till och med bättre än innan. För vissa fullkomligt aaaavskyr när det är det minsta för varmt…

Småpojkarna lekte, åkte snowracer och hjälpte mannens Rymdskepp att bli kvitt snön. 
Så samlades vi sedan inne och sörplade kaffe och åt semlor och mm:ade.
Jag och S konstaterade att dom faktiskt blev supersupergoda. Med den där hemmagjorda mandelmassan och spritsade grädden.

Vår alldeles egna Semmeldag, alltså. Vilken lyx, att kunna dela den med våra nära och kära. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer