Helgmorgonen!

…. Superpigga ungar och aptrötta päron. Ändå drömmig kombo. Det är ju heelg!

Alldeles nygräddat bröd, ”solmulet” som lilla väderläsaren konstaterade. Hela familjen hemma, visserligen en Räddningsjourande papps, men det är så ofta att det är vana vid det här laget. Bara att hoppas på att det är lugnt på vägarna och med bränder och så vidare så att vi får ha honom hemma.
Extragod Lördagsfrukost. Tullisar som är mer än tvärslokade men ändå vackra. Kaffesörplande av varmt (!) kaffe… som jag dessutom blev serverad! Och ni, ”gamla” godingar, ni vet ju detta vid det här laget…men för er som är nya här (såå roligt, välkomna!);

—->HÄR har ni det absoluta favoritreceptet här hemma. Kalljästa, saftiga, surdegsaktiga småfrallor. Helt ljuvliga. Så lätta att göra. Och alla älskar dom!

….

 

 

Morgongympa sedan för Preggomamman.. med helt galna små PT:s kring benen. Jag älskar att ha dom med! Och dom älskar att träna (dansa som galningar till peppig musik). Mannen har ordnat liten matsäck nu, ännu fler frallor och varmt att dricka. Solen håller på att helt spricka fram och vi ska ge oss ut på Lördagsäventyr!

 

Helgmorgonen. Nä, egentligen behövs ju inga ord. Dom är överflödiga.

 

Önskar er en skön Lördag!

Lillafrun

Det är dagarna. Med dom. Som är Livet.

Jag var mer än Trött Som Stryk i morse när vi skulle kliva upp från nattvarma Storsängen och göra onsdag av det där.

Ni vet, det är inte barnen som håller oss vakna här hemma nattetid… det är antingen oro över en man som är ute och susar på stora vägarna till sena natten.. eller möjligtvis en Brandisradio som tjuter livet ur en och som sedan gör att någon springer ut mitt i natten, agerar Räddare i Nöden och inte hinner sova mer.. och så hon den där oroliga ligger och tänker hoppas allt går bra. Nätter när det både går larm och dagen följs av galet-lång-dag för en älskad.. ptjaa.. då blir vi båda trötta, av olika anledningar.

Sedan nya året har vi haft många, (ja dom flesta av årets början faktiskt), galna veckor. Menar då att det är teamwork på hög nivå för mig och mannen. På det sätt att jag jobbar på här hemma och försöker vara den bästa versionen av HemmaMamma som jag bara kan. Vilket funkar fint, för att jag mår så bra och känner mig tankad på ny energi (ja, dom flesta alltså) morgnar när vi vaknar för ny dag. Jag ska erkänna att jag ofta, ofta glömmer bort att jag ju faktiskt är graviiid. Det ska ju tydligen ta lite extra energi av en… 

I alla fall. HemmaMammalivet för mig. Samtidigt som M bollar tre jobb och dessutom (vilket varit/är lite grädden på moset) en drös utbildningsveckor utöver. Och helger och kvällar med extraextra, också. Ja, det blir skönt när det snart börjar lugna sig och vi får möta våren i lugnare sånt-där-teamwork-tempo och istället leva mer Tillsammansliv och lägga tid på vad vi allra helst vill; småttingar, familjelivet och renoveringsprojekt.

Mitt i allt det trötta, sken solen. Och det gjorde morgonen lättare.

Barnen bäddades skönt ner i Räservagnen och vi knatade iväg mot Förskolan. Alla små samtal, funderingar och bara den där helt ljuvliga känslan. Över att få vara med. Vara med dom där två på deras färd genom livet. Det är liksom så fint att jag inte ens ids försöka klämma ur mig något passande ord.

Storebror vinkade glatt till mamman i fönstret och susade in för lek i några timmar. Jag och Lillan fortsatte. Med solen mot kinden. Långrunda med liten snusande Juni i vagnen. Det är tydligen smått omöjligt att hålla sig vaken där i, förståerligt. Det ser alldeles farligt skönt ut. Och som jag njöt också. Verkligen höjden av lyx för en HemmaMammaFru. Vara nära men ändå få höra sina egna tankar bland fågelkvitter och den där tystnaden som blir med massor av snö i kring. Mitt i tröttheten. Den största av Tacksamhet.

Det är dagarna. Med dom. Som är Livet. Tänkte jag.

Och innan vi var hemma igen så drog vi en sväng genom lill-ica också. Jag fann en riktig glad-blomma och norpade åt mig den på en gång.

… NU vaknar Juni! Lite småknasig sovtid idag, men det gjorde precis ingenting. För mitt i vanliga sovtiden ska vi hämta Storebror och susa iväg för 4-årskontroll. Spännande!

Ta hand om er. Och hoppas ni får sol på eran kind idag, ni med. Det gör susen för hela alltet.

 

Lillafrun

Det Stora Födelsedagskalaset på Vårvinterns allra första dag!

(inlägget innehåller en reklamlänk)


Och så ääntligen, äntligen blev det den här lördagen som vi, särskilt en av oss, väntat på och längtat så efter.

Lördagen för Det Stora Födelsedagskalaset.

Barnen var lyriska i morse när dom vaknade och hela köksgolvet plötsligt var fullt av ballonger.

Mysiga tillsammansförberedelser.

Lillasyster som provsmakade kakorna medan Storebror la upp på fina faten. Mamman försökte virla härs och tvärs och Pappan likaså.

Man kan ha tur med vädret. Och så kan man ha tur med vädret. Kära nån, Vårvinterns allra första dag för i år. Vindstilla, få kallgrader, varm sol och takdropp. Ljuvligt så det förslog! Och även i år hade vi ju planerat för Kalaset i två delar. Först utekalas… med lunch á la fjällstyle med grillade järnmackor. Typ bland det godaste man kan äta ute.

Och äntligen blev klockan kalastid och darlingar strömmade in!

Mormor och Morfar. Farmor och Farfar. Moster och Morbror. Och ett gäng kusiner. Ni förstår ju själva. Lyckan. Födelsedagssång och paket, kramkalas mitt i snögropen och bara helt ljuvliga utetimmar tillsammans.

Lillan och Storan. <3

Tillsammans med lilla pojkgänget drog jag sedan in och fixade det sista där inne, innan köket fylldes och självaste Kalasfikat mumsades!

Kärleksmumsen. Kolasnittarna. Syltkakorna. Dammsugarna som fick knåpade ihop en utav sportlovets dagar. Chokladbollarna likaså. Alltsammans var framdukat. Tillsammans med två sorters Födelsedagstårta.

Den där chokladiga pavlovan var himmelsk. Lovar ge er receptet. Den andra tårtan, i tre lager… en himmelens tidsödande tårta. Men väldigt, väldigt god! Kaffe- och chokladtårta i trelager. Receptet till den hittar ni HÄR. ”å, blååås… ” (Mormoster hade leveretat hemstöpa tårtljus också som ni ser). Utblåsta ljus följt födelsedagssången äääännu en gång.

Lillasyster i ljuvlig snurrklänning. Finns HÄR. Paketöppning!

Trollerilådan var en utav alla fina presenter. Här trollar lilla Minimannen storkusinen så att han skulle bli ääännu större. Det är fräsigt att vara stor, förstår ni.

Och Juniflickan fick också presenter. Himmelens härligt!

… härligt, även att få gå ut och leka med stora kusinen i handen, medan andra kusiner spelade bandy på vår lillväg.

Så kramade vi till sist all familj hejdå och kvar här hemma, en mycket glad, tacksam och efter-kalas-nöjd familj.Snyggt jobbat Minsting, alltså. Nu ska vi vila lite och njuta efter-kalas-känsla.

Älsklingar!

Huvudpersonen och hans Lillasyster kommer somna mer än gott ikväll, det vill jag lova.

Jag vet inte hur många gånger S sagt ”jag älskar dig, mamma” / ”jag älskar dig, pappa.” idag. Och det värmer Päronhjärtat oändligt. Han tycker att vi ordnat ett så fint kalas till honom. Å. Älsklingen. Tvärbestämd, 4 år och alldeles, alldeles underbar.

Födelsedagskalas. Drömmigt ju!

Lillafrun

För idag fyller Minimannen 4 år!

Pakethögen. Traktor- och hjärtemackorna. Kärleksmumsen med fyranljuset preppat. Jordgubbar i kaffekopp. Och juice med smak av apelsin och mango. Precis sånt han älskar. Stora ballongfyran beredd och genom hela huset ett låångt, långt paketsnöre… ”Kusten är klar!”

Bara två som tvekade. Sallekatten som undrade varför vi dragit världens längsta leksak genom huset. Och…

…Lillasyster. ”Skojjar ni med mig, ska jag vakna NU!?”. 

”Jaaa, må han leeva. Ja, må han leva… hurra, hurra, hurra, hurra för Storebror Sixten som fyller 4 år! Grattis på födelsedagen älskling!”Älsklingspojkar.Fladderhjärtig mor med det dyrbaraste hon har.

Födelsedagsmorgon!

”Men vad är det här?” 

På lappen stod det; ”Grattis älskade Sixten på din 4-årsdag. Mamma, Pappa och Juni ääälskar Dig. Följ snöret för att nå målet……”

Iväg det bar! På hinderbana..

…fasligt spännande!

Och där bakom var ju målet. Det stora paketet. Med dom två söta bandymålen. Vilken hit. Så lyckat alltihop! (Ja. Päronen kände sig mycket nöjda).

Det här är det bästa födelsedagen någonsin. Vilken god frukostbricka. Med kääärleksmums. Och JORDGUBBAR!”

Älskade barn. Vår älskade S.

För precis fyra år sedan gjorde du mig till mamma och den finaste mannen jag vet, till pappa. Tack för det. Tusen gånger om. Det är det finaste i livet. Att få följa dig och din Lillasyster på er resa genom livet. 

Idag fyller han 4 år.

Han med det varmaste storlilla hjärtat. Han som älskar att vara med på ”riiktiga saker”, som han säger. Baka med mamman, snickra med pappan. Lika kul är det att klättra i snöhögar, svischa fram på lilla sparken och skriva namnen på dom han älskar. Annat hjärtegott för vår Miniman är att skruva med Farfar i garaget, spela Rock´n Rolf med Morfar, baka kaka med Mormor och sy med Farmor. Leka med kusinerna och busa med småvännerna.

FödelsedagsMinimannen. Som är en hejjare i köket. Utrbrister ”åå vad fint och nystädat det är här!” när mamman gnott runt i hemmet. Han som tackar sina föräldrar var dag. För att vi finns. Ger honom mat. Och tar hand om honom.

Han som också är härrrrligt viljestark.. argumenterar och gör päronen gråhåriga mer än en och tusen gånger. Han som kan vara prick hur retsam som helst mot henne, men för det allra mesta bara är så go och så mån. Om sin Lillasyster.

Han som pratar om barnen i Afrika och i småpanik en gång under senaste året skrek ”MEN SKICKA PENGAR DÅ!” då han hörde att det var en grej vi kunde göra, för att hjälpa.

Den där lilla Minimannen. Med Farbror-uttalanden och såna filosoferingar som får oss att dåna. Med ett vokabulär vi kanske inte väntade oss att en snart-fyra-åring skulle ha men som vi till fullo njuter utav. Och han med. Han som mitt i vispandet av kakan stänger av elvispen bara för att säga ”mamma! jag ÄÄÄlskar dig!”.

Han som är den finaste Minimannen på jorden. Han. Fyller 4 år idag. Och vi ska fira hela dagen lång.

 

Lillafrun

Pasteller och fladdriga Mammahjärtan.

Vi hade inte så mycket pärlsocker hemma.

Så vi beslöt att ta vad vi hade och göra det bästa av det.. Minimannen mortlade ett strössel fint fint. Och så blandade vi med sötta pluttar och pärlsocker. Det blev alldeles fantastiskt fint och pastelligt ju!

Så står vi där tillsammans.

Sixten måttar och häller, hivar i lite extra av det han tycker verkar behövas. Typ vaniljsocker. Vi står i tystnad. Ja, så mycket tystnad det kan vara när han och jag är nära varandra… någon sekund i alla fall. Så säger han; ”Mamma vad det är härligt att baka här med dig. Vad det är bra att ha dig som vän”..

Sen undrar han om han får sitta på bordet vid rullandet sedan. Såklart han fick.

Jag får såklart fladdrigt Mammahjärta.

Som om jag inte hade det redan innan. Sista dagen med en treårig Miniman i huset idag, ju.

Att fylla 1 år är stort. 2 och 3 också, såklart. Men då har det ändå känts lite lugnare på något vis…som att lugn Emmeli han är fortfarande liten. Typ bäbis. Lugn. 

 Nu fyller LITEN 4 ÅR och det känns så himla stort. Som alltid med tiden som är som den är…solklart att S ska fylla fyra, på samma vis som det känns smågalet att fyra år kan gå så fort.

Bästa fyra åren i livet.

Jag är så oändligt tacksam som får vara med på denna resa. Livet. Tillsammans med dom där två små och deras pappa. Känner mig rörd och tacksam och väldigt, väldigt nöjd. Nöjd, över att jag njuter så och känner att jag tar till vara på denna tid i livet så som jag allra högst önskar. Njuter. Men det är inte alltid lät genom hela dagarna. O, nej.. ibland är det nu-drar-mamma-till-Hawaii-en-stund-känsla. Men för det allra, allra mesta är det fantastiskt. Och att få vara Mamma är sannerligen en ynnest. 

Vår Miniman har fått gissningar om 4 och 5 år jagvetinte hur länge, antagligen mycket för pratet.. så nu är det väl bara så rätt det kan bli nu då. En faslig snits hade han på att strössla bollarna. Och det var hans hjärna som lärt honom det. Så var det med det.

Godaste lilla kalasbollen i stor uppsättning. Check!

Så himmelens mysig dag tillsammans idag. Med mina älskade stjärnor. Vi har teamat (och icke teamat). Småttingar har byggt koja, busat, syskontjivats, myst i Finfotöljen framför barnprogram. Och jag har fejat i hemmet och gjort det smutstvättfritt och skinande rent. Himla härligt och en high five med mig själv..! Och så den där chokladiga, världstrevliga stunden. Nu är det kväll. Senare, efter småttingar somnat, ska jag och mannen slå in paket och ha han-och-jag-kväll. Jag kommer säkert gråta ännu en skvätt innan natten är här. Med det är kärlekstårar, det är alla i hemmet införstådda med.

Pasteller, Fladdriga Mammahjärtan. Och Livet. Liksom.

 

 

Lillafrun

Drömmigaste sortens Kalasbestyr!

Söndag!

Där vi hann äta Tillsammansfrukost innan Vackerpappan svischade iväg för TV-jobb. Jag vet inte, men jag får alltid magknip när han ska iväg på dessa uppdrag. Det sitter i från tidigare, när han åkte iväg och inte kom hem på flera dagar. Jag tyckte antagligen att det var jobbigare än jag tillät mig tycka då. I efterhand förstår jag faktiskt inte hur någon av oss riktigt orkade. Vi gjorde det bästa av situationen och det funkade. Det jobbigaste var inte att vara själv med barnen dygn efter dyng, att bli mer än trött och så vidare. Det jobbigaste var oron, när han var ute på vägarna och körde så mycket. Samma nu. Men nu tar han (som allra vanligast) inte uppdrag som är längre bort än att han ju kommer hem till kvällen igen. Jag Söndagsgympade fick bli min meducin (som Pippi säger) mot dåliga känslan och så kändes det bättre sedan. Jojo, träning är bra på så många sätt. Bus och pyssel med småttingar sedan och sen var det någon som var mer är pepp på vad som väntade… Min Bagare och Kock till Miniman.

Han skulle kunna tänka sig att baka sisådär alla kaksorter vi någonsin bakat, att ha till sitt 4årskalas alltså. Men vi måste ju hejda oss lite, tänker mamman med svetten lackandes i pannan bland diskningar och golvtorkande från vaniljsocker-, och vetemjölsregn. Ja, sen är S lite som jag… det allra roligaste är att baka. Provsmaka sedan. Sen blir dom där burkarna med kakor ofta inte tomma någon gång. Därför så roligt nu att ha ett kalas att preppa inför, så vi får bjuda på hela alltet sedan.

Likt förra året får vi Sportlovsbesök några dagar av vännen C från Norrnorr. Och då blir det alltid mycket matlagande och bakande. Så trevligt med gemensamt intresse.

Så idag när vi vaknade jublade Minimannen ”Idag kommer Ceciiliaa!!!”. Och sen räknades timmarna till att tåget och den där bussen skulle anlända. Försenade någon timme…. men till sist! Och Minimannen hade förberett allt i minsta detalj, som ni ser. För dammsugare, det förknippas med C. Och vi kunde såklart inte tjuvstarta innan hon kommit.

Sockerkaksbakande allra först. Juni godkände!

Och sen hann det bli kväll och mer därtill innan allt var klart. Dubbelsats dammsugare tillsammans med två småttingar var en upplevelse…

Drömmigaste sortens Kalasbestyr för någon som längtat massor efter just detta bakverk.

För dom där blev en favorit förra året när vi testade. HÄR finns recept förresten, i fall ni vill göra precis likadana.

 

 

Natti från Bageri Drömgården!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4