av Emmeli | maj 28, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Tänk att vi har sån storpojke nu, 4 år, som vill göra precis som pappan vid piffande. Ni vet, saltvattenspraya frillan, ta lukta-gott under armarna och dofta lite parfym. Dom var så söta där dom tillsammans stod och gjorde sig i ordning. Undertecknad small av, såklart.
Minimannen!
Mammas älsklingspojke.
Det där var ju i lördags. När vi klädde oss kalasfina hela gänget och gjorde oss redo för inte mindre än två kalas på raken. Slog in en herrans massa paket, pysslade kort och ordnade blommor för att ge härs och tvärs till älskade. Två 30-åringar, en 18-åring, en 22-åring och två älskade mödrar firades i helgen. <3 Rikedom med stor familj.
Titta där, då!
Liten Juniflicka i blus och blå hatt gick ej heller av för hackor.
Själv var jag mycket nöjd över att hitta någonting kalasfint i garderoben som täckte mig, helst tillräckligt och lite till. Glad åt den där ”gammklänningen”.
Alltså. Dom där två. Så mycket kärlek.
… och nä, det är inte mycket mindre kärlek i denna syn.
Så himmelens stort, att vi ska få bli föräldrar till ännu en stjärna, jag och min älskade M. Vårt tredje tillsammansmirakel.
Livet är precis hur spännande och hur härligt som helst nu. Jag försöker vara i nuet så mycket jag bara kan… andas in varje god doft.. äppelblom, liljekonvalj, syrén… krama på dom där älskade tre massor och lite till… småttingarna och mannen.. klappa magen och njuta av dom lite småklämda buffningarna från bebbemagen… insupa.. hela alltet..
Å. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 28, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
Å.
Jag ville aldrig att den där dagen skulle ta slut. Morsdag.
Och jag kände mig uppassad som en prinsessa från morgon till kväll.
Okej morgonen började kanske inte så prinsessigt.. Juni drog mig i håret tills jag vaknade. Minimannen sov. Mannen var borta (jag förstod att han var ute i målarverkstaden). ”Haaaallåååå!?” ,liksom. Men vips var mannen inne… lite fundersam var han allt för nog hade han tänkt överraska med frukost på sängen..”ni skulle ju sova länge idag!” … samtidigt sa han; ”fast du tycker ju faktiskt inte ens om att äta dina frukostbrickor i sängen!”. Sant.
Sen bara en himla massa härligt.
Pussar från tre älskade, vila i sköna vilstolen, lyxigt paket från älskade små. Fågelkvitter, äppelblom i skyn och syrénkvist i hand. Hummelsurr och småfolksskratt.
En känsla av oceaner av du-får-göra-vad-du-vill-tid… oceaner, med en höggravid småttingmammans mått mätt. Det var obeskrivligt skönt att få den där vilan… som jag senaste dagarna verkligen önskar men inte alltid får till i alla fall.
Ett gemensamt träningspass med M sedan. Det var längesedan. Och det var självklart låångt ifrån samma övningar på han och mig… jag var såå nöjd över mina knäböj och så vidare.. medan M svettades av buurpees och tunga hantlar. Men bara grejen att träna tillsammans var så härlig.
Grattande av älskade mödrar. Svärmor först. Tätt följt av tur till lilla byn. Kramar, fika och doftande av syrénsbusken som är mig kär sedan barndom. Ganska så snabbt hem sedan…
…för att fortsätta himlatidem hemma på gården.
Under äppelträdet. Tillsammans med dom där tre jag älskar till månen och tillbaka.
Vi avslutade kvällen med en miniprommis. M vet att jag älskar att plocka blommor, så han hade tänkt ut att jag då både kunde få göra det och samtidigt gav han mig finaste blombuketten jag kunde tänka mig… mannenplockade liljekonvaljer.
En himmelens fin morsdag. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 27, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Större än allt stort..
…och det absolut bästa jag vet.
Att få vara Mamma, till liten Miniman och Juniflicka. Att få dela den största skatten, tillsammans med Vackerpappan M.
Snart, snart är Minsting här hos oss också.
Så efterlängtad och redan så älskad. Så välkommen till vår Storlilla familj.
Från djupet av mitt hjärta. Oändlig tacksamhet.
(Som pricken över allt, är jag välsignad med den finaste mamman på jord. Lyckans mina småttingar, med sådan Mormor. Ja, lyckans precis hela Storfamiljen, som har dig, lilla mor. <3)
…
Grattis på morsdag alla mammor!
Och heja oss. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 24, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Åh.
Så skönt att kasta mig in här en stund i min älskade dagbok. Skriva. Pusta. Andas.
Livet senaste dagarna?
-Mycket på alla fronter. Sådär som det blir ibland.
Majhärligt. Fundersamt. Lyckligt. Bekymrat. Flängigt. Trött. Högpreggopustigt. Liljekonvaljdoftande. Småbarnslivsröjigt..
.. allt på samma gång.
Det doftar himmel på jorden. Barnen kusinleker lyckligt. Jag är höggravid, alldeles underbart men jag känner nu också att det börjar vara en riktigt match att hänga med kidsen i deras tempo.
Sedan i måndags en väldig oro också, och undran över hur bäbisen ligger. Rätt eller fel.. ska jag föda med kejsansnitt, jag som så gärna vill föda på det sätt jag nu tycker att jag ”kan” och känner mig trygg med?
Jag promenerar och klappar magen. Äälskar magen men är så redo att träffa Minsting snart.
Vi har en stor, stor och väldigt älskad storfamilj kring oss. Många att älska. Och många att oroa sig för, också. Såklart man önskar att prick alla ska må bra precis hela tiden. Men så funkar inte livet. Jobbigt, men sant.
I huvudet. Många olika tankar. Hit och dit.
Jag nyper mina pyttestunder och samlar kraft.
Mitt allt får denna preggomorsa också lämna hemmet alldeles ensam (!), med mannen och barnen hemma på gården.
Storan-Lillan-tur till södra staden en drös (nervösa, som höggravid) mil från hemmet. Sitta i frissastolen och bli ompysslad och sommarfin i håret. Snabbt försöka hinna köpa en drös födelsedagspresenter till olika älskade som fyller år nu i dagarna. Direkt från stora staden susa norrut igen, ta en selfie (viktigt ju!)…
…och sedan möta darlingar för att åka på BB.
Vi satt fast i lots i en kvart på E4an…. tankarna; ”helsicke!! Det är ju inte sant. Vi kommer säkert hamna i ett lotsstopp även denna gång vi ska in på BB”.
Träffar Barnmorskan som numera känner igen oss… både med Juniflickan och Minsting har vi ju varit på en drös ultraljud.
Hon kunde dessutom ge oss världens härligaste besked; Bäbisen ligger helt rätt. Precis som med Lillan har bebben nu fixerat sig och ligger lååångt nere (jo, jag tackar….!).
Efter det beskedet blev vi så lyckliga att det tjoades och sen gick luften ur mig totalt. Såå trött. Men… det bryr sig inte livet om.
I natt vaknade vi av att älsklingspojken var huuur varm som helst.
Baah, basiluskan härjar i kring så det var inte oväntat men ändå såå drygt.
40 grader… yrade och var skörast på jord. Älsklingen.
Jag är så himla rädd att Lillan ska bli dålig igen nu… hon är så mycket pyttigare känns det som. Ja, så idag kurerar jag småttingar. En toksnorig och en efter-febrig. Vi bygger domino..
och pärlar armband. Tar en liten tur ut. 
Älsklingsträdet har börjat blomma. Det doftar äppelblom.
Sänglinnen hänger på tork i vinden, tvättstugan besöks då och då. Strax ska jag göra i ordning tidig middag. Skjutsar in en grahamsugnspannkaka och värmer lite hallon från frysen. Gott så. Vispad grädde till, förstås!
..sa jag att vår diskmaskin pajjat också?..blä. just nu, är verkligen inte livets period då jag önskar handdiska hela dagarna…
Å. Puh. Nu känns det gott att ha fått pusta ut här en stund.
Jag känner livet i mig. Minst sagt. Och mitt i att det stundvis känns som om huvudet nästan brunnit upp lite dessa dagar… så är jag så himmelens tacksam. Över att få vara med om allt det här. Livet.
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 21, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Sommarmåndag!
Så himmelens varm dag.
Vaknade trött. Men hur lyxigt är det inte då att bara få starta dagen bland frukostätande småttingar, känna lugnet, sörpla kaffe ute på trappan och blunda ett slag mot solen? Himmelskt. 
Juniflickan på trehjulingen.
Jag kolavippar.
Småstunder här och där har jag rensat och trädgårdspåtat.
Och mitt i dagen åkte Storebror nerför ledstången och hela familjen knatade ner på byn för barnmorskebesök. Lillan sov men S fick lyssna på lilla syskonets hjärta och tyckte att ”det slår ganska fort! ”
Ja. Det var några måndagsglimtar, det.
Från denna otroligt varma, varma majmåndag. Sommar, sommar, sommar. Och ett barnmorskebesök mitt i dagen som gjorde att livet kändes ännu lite mer spännande.
Ja, varje dag är spännande nu. Men idag pepprades det lite, tycker jag.
Kurvorna för Lillasyster och Minsting följer varandra rysligt lika och precis i den vecka vi är i nu, var man orolig över att Lillan låg med huvudet uppåt. Samma sak nu med Minsting. Med Juniflickan var det ju bara så att hon var fixerad och snart på språng ut… såå, antingen är det precis lika nu eller också blir det vändnings- och kejsarsnittsfunderingar. Å. Som jag hoppas på att lilla livet ligger rätt när vi ska på ultraljud inom kort.
Ja. Spännande, spännande. Njuter allt jag kan av bebbemagen men börjar längta något oerhört av att få snusa bäbis nu.
Lillasyster som ska bli Storasyster… kära hjärtanes, så stort. <3
J somnade med skitig sommarklänning framför Bolibomba. Tecken på en härlig och varm dag.
Nu är det sena kvällen. Jag har precis kommit hem efter en lillistur med Storan. Det här med ljusa vårkvällar, bland hägg- och liljekonvaljdoft och finfint sällis. Den..! Så tacksamheten över HemmaMammaLivet som är vansinnigt lyxigt just nu. Och så lite (väldigt mycket) spännande bebbepirr på toppen!
Hoppas ni haft en härlig måndag, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | maj 15, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det äär så vackert nu.
Så alldeles sagolikt vackert. Sådär så att det gör lite ont i hjärtat, ni vet? Fast på ett härligt sätt. För kära hjärtanes… vad denna tid är efterlängtad, visst?
Och dessa dagar. Är dom på riktigt?
Det känns som att jag säger samma sak i varje inlägg nu. Men det måste få vara så. För det är såhär det är.
Det känns som att det alldeles nyss var Riktig Vargavinter, som följdes av ljuvlig vårvinter, perfekt april med räsertöande av snön… till sist några dagars vårfeeling i slutet på april, början på maj… och sen blev det sommar. Det går inte kalla dessa dagar för någonting annat, än de allra ljuvligaste försommardagar. Den allra vackraste sortens vår, i alla fall.
Dagarna pärlas efter varandra med sol och värme.. allt känns som för första gången.
Samtidigt som vi skakar på huvudet och knappt tror att dagarna är på riktigt?
-Så har vi Allatillsammanstid. Busiga ungar springer med bara ben. Snart-tvååringen tycker det är jättekonstigt att gå barfota och säger ”nej, mamma! Ha oppoj!” (betyder; ”nej mamma, jag vill ha strumpor”). Preggogympande. En tur till stan, för lekparkshäng för tre av fyra. Den fjärde, blev bortskämd med skön tid på söt salong. Mannen ni vet, han som titt som tätt bokar in mig på fransfärgning för att han vet att det är något alldeles lagom för mig och som jag uppskattar så. Allra sista lilla shoppingen är gjord innan Minstings touchdown också… en ljuvlig filt. Ska visa! Ljumma kvällar och morgnar. Dörrar som står på glänt dagarna i ända. Magiska solnedgångar, med solen som sjunker sakta bakom fjället. Promenerande med Skrålla i vagn. Husbestyr (vi närmar oss slutet på fönstermålningshärvan!!!). Vi äter ute. Springer genom vattenslangen. Och liksom försöker, så klyschigt men sant, fånga dagarna så mycket vi bara kan..
Medan mannen och barnen nu cyklade, och knatade iväg till Farmor och Farfar som kommit hem efter en vecka på vår älskade ö (ÄlsklingsGotland, ni vet), ska jag ta hand om tvättkorgen. Ganska så ljuvligt att sätta sig i ljumma som-sommarkvällen i maj, med mjuka kvällssolen i ansiktet och vika tvätt… tvätt som svämmar över och är ett tecken på att jag är förunnad med darlingar runtomkring mig.
Önskar er en skön kväll!
Lillafrun
Senaste kommentarer