av Emmeli | nov 3, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Åh, vilken bra torsdagsstart!
Mannen pussade mig hejdå tiiidigt i morse, drog iväg på vad man skulle kunna kalla Lite Nya Äventyr. Jag är så glad för hans skull. En dröm och önskan han haft, som nu inbringats. Jag är glad för min egen och barnens skull också. Framöver kommer vi till exempel inte behöva vara ifrån varandra sådär 90 timmar i stöten. Yeah, på den!
Nog om det.
Vi hade morgon här hemma, småttingarna och jag. Och vissa morgnar hinner man verkligen mer än andra. På samma gång som dessa man-hinner-mera-morgnar är såå mycket lugnare. Ibland kan det vara ett före att bara komma till Föris i tid. Knepigt. Den här morgonen var i alla fall lugn och skön, alla på bra morgonhumör. Utöver dom vanliga morgonbestyren, hann morsan hiva ut mattor och dammsuga och börja greja också, innan vi drog iväg på Förskolan liksom.
Sen har Bäbisflickan hängt med på städracet, förutom när hon sovit alltså. Nöjdisen har suttit i babysittern och gett mig de sötaste av leenden. Hon är så underbar att jag får ont i hjärtat stup i ett.
Så nu är klockan inte ens tolv och jag njuter redan Nystädatkänsla. Sallykatten sover på sofflocket, Lillan i min famn. Fastän hon älskar sin vagn, så kan jag inte låta bli att ha henne sovandes i famnen ibland. Min lilla bäbisflicka.
Lite lunch för morsan, sen får Lillan fortsätta sova vagnen. En långpromenad i ljuvligt friskt, soligt novemberväder väntar innan vi hämtar hem älsklingsBjossan och tar helg!
Hoppas att ni har en fin torsdag, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | okt 14, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Att vakna bredvid två varma småttingar. Snicksnacka, i lugn och ro. Masa sig upp, sätta fötterna ner på nysåpat trägolv. Vandra ut i tysta köket, dra igång kaffebryggaren. Tända ljus. Vakna till liv, både hus och människa. I sakta mak.
Till skillnad från förra fredagen, som förvisso var fantastiskt mysig med allt det mysiga fixet inför Lillans dopdag. Så har vi idag, och faktiskt hela helgen, bara oplanerade hemmahelgsdagar framför oss. Ljuvliga känsla och tanke!
Planen denna lyxiga mannen-är-ledig-hela-helgen-helgen är att båda familjemysa i lugnan ro och sen hinna greja en del. Låter som en bra plan tycker jag!
Vi har startat dagen, jag och Minimannen, med varsin gröttallrik. S längtar efter sin pappa. Och jag längtar efter min man. Han har ju varit ifrån oss nu sedan i tisdags, så det är ju inte så underligt att vi längtar. Men snart,, snart borde han rulla in här på gården.
Förutom att få pussa mina barns Vackerpappa, ser jag fram emot dom där hundra långa ljusen han har med sig hem (=lycklig ljusoman). Och den där nya, hela, blöjhinken (hallelujah för en HemmaMamma!). Jag och S funderar nu på att sno ihop egen blåbärsglass som vi kan ha till fredagsmyset. Lillvännen ser också fram emot att Farfar ska komma med traktorn sedan. Vardagslyx för en tvåochetthalvtåring!
Några av våra planer och önskningar inför helgen. Det bästa, är ändå att bara få vara tillsammans allihopa igen, efter flera dagar ifrån. <3
Finaste fredagen till er och trevlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | okt 3, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Köket, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Igår skulle det där köket förvandlas till ett lite kalasigare sådant.
Något jag tycker är skitmysigt och roligt; att baka och längta och till sist duka fint och få fylla hemmet med såna vi älskar, och som älskar oss.
Jag sökte i linneskåpet efter kalasigaste duken jag kunde hitta. Igår föll det på den där jag loppade för flera somrar sedan, och lite glömt bort och därmed aldrig använt. Och i servettlådan fann jag sötaste servetterna. Förutom rosa kopparna så var resten loppisporslin. 
Man vet att det är kalas när hela slagbordet dukas ut. Inte bara ena halvan, som räcker för våran egna lilla, ändå ganska-stora, familj.
Hoppsan då. Där var hon vi visst skulle fira i lite förväg. 25åringen som jättesnart fyller 24…. eller hur det nu var.
…
Så dukades fikat fram, lagom till att klockan höll på att slå Kalas;
Sådärja.
Och gästerna trillade in!
Någon stod och hälsade välkommen och var i vanlig ordning mycket, mycket peppad. Särskilt på den där lille herren han möter där i trappen. Gullbarna våra.
Och i hallen?
Där väntade någon annan och hälsade välkommen och gav oss alla lite smått, smått andnöd. Av söthet, liksom.
Sen väntade Kalasfika och paketöppning. Pärlsocker, skratt och prat. Paketöppning av så fina presenter! Och en tårta jag trodde blivit kajkobajko, men som visade sig smakade precis tvärtom. Vilken grej!
Och efter några timmar av MorsaKalas så väntade kramkalas…
Åh vad jag är glad för alla dom där människorna vi har runtomkring oss. <3
Vi stod och vinkade hejdå på bron när alla drog åt varsina håll. Kvar stod den lilla versionen av Taikons. Nån jättetrött, nån med lite för mycket sol i ögonen, nån helt fine med precis allt och så hon som kände sig så bortskämd och uppvaktad och alldeles, alldeles varm i hjärtat;
Det dyrbaraste jag har. <3
Och Kalassöndagar. Det borde man ha oftare!
Lillafrun
av Emmeli | sep 16, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
En kökssoffa.
En vacker blombukett i morgonljus.
Ett par korsade fötter under slagbordet.
… tillhörande en liten pojke.
En mammas kaffekopp med alldeles lagom mycket mjölk i.
En pappa och dotter, utförandes favoritsysslor (den ena kaffesörplar och den andre sover).
Hela alltet; glimtar från en så himla skön fredagmorgon. Jag hoppas dagen fortsätter lika fint.
Ha en god fredag, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | aug 30, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Så var det kväll här hemma.
På köksbordet står en gnutta höst. Jag hittade ett litet kockumkärl och fina gamla glasburkar inne i lagårn igår. Knipsade några rönnbärskvistar. Tog Liten i handen och så plockade vi oss den bästa sortens fruktskål. Han och jag, Tillsammans. Och från vårt alldeles egna äppelträd. Och plötsligt hade vi ett höstvackert köksbord.
Åh. Jag sitter här och suckar lite.
Alldeles slut efter den här dagen.
Mest känslomässigt.
I morse när jag och Juniflickan skulle åka med Storebror på Förskolan, så ville han plötsligt absoluut inte stanna där. Mitt hjärta då, alltså. Jag är ju så vansinnigt svag för min lilla pojke. Vi är toktajta. Såklart.
Men.
Det var ju precis samma förra hösten. Inskolningen gick hur bra som helst. Sen kom ett litet bakslag på några dagar, där lämningen var jobbig. Dagarna i övrigt gick strålande och vid hämtningen var det en så glad pojke som inte gav minsta aning om att man hade skiljts åt ledsna. Det är precis samma nu. Efter det långa sommarlovet, sprang han in genom dörren och lekte på en gång. Och nu, efter några vardagsveckor, så har vi en liten dipp. Så himla jobbigt, men jag tror att vi ska kämpa på lite och hoppas det går över. Så fort vi skiljts åt, så är han bara ledsen jättekort och sen älskar han sin förskola. Men nä, det är inte lätt att lämna i ett sånt där läge. Tårarna trillade på den här mamman på vägen hem.
Vi beslutade att korta av dagen lite, så jag hämtade hem min, då sprudlade glada, pojke direkt efter hans lunch. Tog sedan båda barnen på långpromenad med Storvagnen. Dom sov så gott, mina två stjärnor. Sen fick vi finfrämmande igen. Idag följde mormor, barnbarns-kramsugen, med också. Så ännu en dag med vedjobb blev det. Turigt nog hade jag under morgonen bakat limpa också, så vi fick gott mellis allihopa. Förresten ett hitte-på-recept som jag kanske ska våga dela. Jag har aldrig bakat bröd utan recept, men det var ju riktigt roligt!
Jag sitter och njuter tystnad och lugn, och min trötthet i hela kroppen. Det var nu-eller-inte-idag-läge tidigare ikväll, så då pös jag ut till mitt älskade äppelträd. Satte igång tabatatimern och körde helt sonika skiten ur mig under 6 tabatablock. I god luft, kvällssol och doft av äpplen. Sen raka spåret in för att amma den ena och natta den andra.
Det här med att vara mamma. Det känns så mycket i hjärtat att det inte är klokt.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | aug 25, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Nystädatkänslan, alltså.
Hur härlig?
Jag har gnott på som bara den idag, faktiskt. Utan att jag visste ordet av så hade jag rivit ner gardiner i både kök och sovrum. Så det blev finstädning där. Två rum som bara dom tog flera, flera timmar att få färdiga. Jag passade på när Storebror lekte med sina småvänner och Lillasyster sysslade med favoritsysslan; Sova.
Och Litens rum fick sig en rejäl städ med funsterputs, det också. Jag blev så sugen att byta lite gardiner och bona och mysa till det lite. Jag är rätt gedigen i min vanliga veckostädning, men idag blev det extraextra. Använde bästa såpan. Den luktar så gott!!
Mannen har köpt en femlitersdunk plus en sån där pumpflaska, till mig. Himmelrike!
Till slut blev det sådär tokrent. Ni vet när man riktigt känner hur luften i rummen är sådär superfräsch. När det är vädrat och rent, doftar såpa och fönstren blänker efter nyputs? Jag älskar ju det där.
Nu är det bara salen jag ska piffa till inför hösten, lite nya kuddar är alltid kul. Men innan jag shoppar nya på riktigt, så blir det en tur till vinden. Där gör jag oftast min bästaste, penga- och miljösmarta handling.
Det är ju så himla roligt att fixa och greja och göra mysigt hemma, tycker jag! Och hösttider är en riktig sån period, ju.
Nu ska jag kila iväg till Svärisarna. Är nyduschad efter en skön pw med hela familjen. Pojkarna och Lillan är redan där. Dom drog dit direkt efter vår runda. Så, dessutom lyxar vi idag med att få bli bjudna på middag. Bästa tänkbara inledning på en alla-lediga-helg!
Så ikväll väntar en tokskön kväll. Kanske, kanske, kanske kan jag, för typ 8e försöket i rad denna sommar, hamna framför Ernst i rättan tid också. Han finns ju på play, jag vet. Men han är typiskt bortprioriterad i mitt liv just nu. Men ikväll, kanske.
Så, på återseende och god kväll! .. säger en väldigt glad och nöjd morsa!
Lillafrun
Senaste kommentarer