Det är en ny dag och bara det, kändes så himla gott.
Nu visste jag att ”det här går bra”, mina två förisungar är trygga dom timmar dom är iväg och här hemma har jag och Lillebror det gott under tiden. TACK ni underbara för all respons över orden från mitt mammahjärta! … ni är många som skriver och undrar hur ni ska kunna kommentera här inne och inte bara på instagram och via mail och privata meddelanden.. och det är helt enkelt så att ni måste klicka er in på det specifika blogginlägget, DÅ dyker kommentarsfältet upp. Så krångligt, jag vet. Ska be min ”admin” om hjälp med det.. han råkar ha det så fullt upp bara, med husritande, snickrande och småbarnspappande, ni vet.
Vi tog en promenad i regnet, Lillebror somnade och jag passade på att kvista in på blomsteraffären. Vi skulle ha vägarna förbi stan senare på dagen, men jag tänkte att ”nä Emmeli, vill du ha din gulliga lilla blomsterbutik kvar här i byn, då är det du som fortsätter att gå och handla där utan att tänka ’perfekt, blomsterlandet i stan har nog allt jag behöver’ ”. Hittade så söta hallonröda begonior.
Där ser ni mina Loppisfynd från årets första loppistur. Ramar. Har två likadana också. Tänker framkalla och sätta något gulligt där i. En duk, den blev min drivkraft förra veckan när jag donade i efter-jul-sunket som mest. ”När jag skurat så ska jag lägga denna på köksbordet och ställa en tullisbukett ovanpå”. Lilla, lilla vasen är en liten ärvesgrej från Tant M som flög till himlen innan jul, så himla söt visst? Boken (Sköt om din häst på ett naturligt sätt) , som viskar om vår hästhållning här på drömgården. Samt ett kärt second-hand-fynd. Tre små porslinsfigurer. Det är ju småttingarna, ju, ser ni det?
Så var vi plötsligt fulltaligt Hemmagäng och vi slog till med brödbak.
Det är alltid en hit. Storasyskonen löste upp jäst och hivade i mjöl och salt och honung som om dom inte gjort annat i sina dar…
Degarna jäste och jag njöt av den där stunden i vårt vinterhem. Lillebroren sov fortfarande, Storasyskonen påtade med sitt och jag fick chans att bara andas och vara för ett slag och kunde inte minnas jag hade en sån lugn stund senast.. så kan det ju vara i ett intensivt småbarnsliv, ju. Det äär sjåigt att vara HemmaMamma. Men jag älskar det. Alla dagar.
Från ingenstans drog regnmolnen sin kos, och fram dök Januarisolen. Den känslan, var tusan magi!
Hemstöpta ljuset från Mäjadalen lyste så vackert i vaniljliknande ljuset.
Sådärja! Efter en timme är det dags för gräddande. Enklaste OCH godaste brödet vi vet.
Recept på ”Mammabröd” ,som barnen säger, det hittar ni HÄR.
Melliset gick inte av för hackor. Samtliga mm-ade. Sen gick vi ut ännu en gång och jag konstaterade att klockan var närmare halv fyra och mörkret hade ännu inte fallit.
Till kvällen slappnade jag av till fullo, varpå Herr Magkatarr knackade på min dörr och jag däckade, tillsammans med barnen.
En ny dag idag.
Och det förfärliga brännande illamåendet är nästan borta. Vågar mig inte på kaffet. Och mumlar till mig själv att ”såhär blir det Emmeli, när du oroat dig en längre tid.. (som för att två hästar ska trivas här hos oss, över att en älskad inte mår, om en Skrålla börja Föris osv).. och sedan slappnar av till fullo för att saker hamnar på plats”. Nåväl. Sån är jag. Tror inte att jag kan lära av mig min oroande sida, den är så mycket jag. Jag gör av hela mitt hjärta. Alltid.
Det är alltså redan torsdag.. solen skiner på frostiga landskapet. Ute i hästhagen möter två pållar mig.. och jag kan nu inte förstå, hur Han kunde bli den första av väldigt, väldigt många hästar, som skrämde mig fördärvad en kväll i början av december? Men så blev det. En erfarenhet rikare.. och något som gjorde att Mitt Rätta Häst-jag vaknade till, ur min saliga åh-kära-nån-har-jag-en-EGEN-häst-nu-dimman…
Solen skiner, storasyskon sparkar på sparken runt gården på den frostiga isen. Och från ingenstans blir Lillebror sjukling. Mamman biter ihop, och känner inte efter så mycket hur hon egentligen mår utan tar hand om dom små liven som det dyrbaraste hon har. Varje dag är ett liv.
Loppisfynd, Januarisol, Mammabröd… och Livet, ni vet! Precis så.
Jag hoppas så, att ni har det bra. Ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Så benämner Anna Bergenström detta recept i sin kokbok Annas mat. Och alltså, det äär ett fantastiskt bröd.
Det är så himmelens enkelt. Går så snabbt att sno ihop. Är dessutom bland det godaste bröd jag vet om.
Som är gott både till frullen, melliset, buffén, varma soppan, på utflykten eller varför inte fylld med massa gott och grillad i järnet ovan öppen eld?
Ja. Ni ”måste” prova det här, så ni själva får se och känna. Ni är så många som frågat om receptet senaste dagarna, så självklart, här kommer min variant. Som barnen kallar Mammabröd!
Ett fantastiskt bröd
-enligt barnen, världens godaste ”Mammabröd”!
Ingredienser
5 dl fingervarmt vatten
1 dl mjölk
25 g jäst
2 tsk salt
1 msk honung
Cirkus 11-13 dl vetemjöl.. ta gärna och byt ut cirka 1,5-2,0 dl av vetemjölet, till grahamsmjöl vetja. Det blir supergott!
mjöl till utbakningen
Gör såhär
Mät upp vatten och mjölk och värm i en kastrull till fingervarm temperatur.
Smula ner jästen i en bunke och pytsa i salt och honung. Över detta häller du lite av din vatten- och mjölkblandning. Rör med en trägaffel, häll sedan i resten av blandningen och rör också ner mjölet.
Arbeta snabbt ihop den lösa degen. Strö ett par matskedar vetemjöl över degen och täck bunken med en bakduk och låt degen jäsa i 1 timme
Under tiden som degen jäser, så värmer du upp ugnen till 225 grader och klär ett par plåtar med pakplåtspapper
Strö lite mjöl på bakbordet, stjälp upp degen. Knåda INTE, utan bara strö ännu lite mjöl ovanpå degen så att du utan att klibba fast, kan platta till degen med fingrarna. Tänk enklast, enklast möjliga sätt.
När du plattat ut degen till cirka 1-2 cm tjocklek, så skär du snabbt degen i smala remsor med hjälp av en degskrapa. Formen blir lite hittan och dittan och det gör ingenting och blir precis hur bra som helst.
Allt eftersom du skär ut dina bitar så lyfter du över dem till plåtarna.
Direkt bröden kommit på plåten kan du börja gräddningen…. cirka 10 minuter, mitt i ugnen! Håll utkik för önskad gyllenbrun färg.
När bröden är färdiggräddade så tar du ut bröden och låter dem svalna…. innan mumsandet kan börja och saligheten är ett faktum!
Bebbegos med degiga mammahänder.
Älskade, älskade mammalivet!
God bakning från mig till er!
…
Och ååhåh, idag är det fredag och vi vaknade till strålande sol och en snöfri gård. Jo jag tackar! Det blåser ishavsvindar, absolut.. men det får det göra bäst det vill. För här inne myser vi, barnen tjavar mellan lekrummet och sköna fotöljen framför en snutt barnprogram. Så längtar vi alla till pappan kommer hem. Jag pysslar om småttingar, kikar in här, sörplar en kaffekopp till och tänkte tvärstäda klart den redan påbörjade helgstädningen. Ikväll har vi bjudit MammaMormor och PappaMorfar på fredagsmysmiddag, det ser vi alla fram emot. Vi tänkte grilla. Men sedan fnular jag på vilken efterrätt som ska smaskas på.. tror det får bli en paj som min älsklingsmamma tycker så om!
Önskar er alla en fin fredag och en härlig start på helgen!
Så varmt. Och Bertilen var salig där han brummade fram på fyrhjulingen med pappsen. Ni ska se lille B då. Lycklig.
”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta!”… lilla Radarparet.
Så blev det Valborgsmässoafton och alldeles i slutet av en ljuvlig aprilmånad. Frans Frasse Fransson vilade sig bland tomatplantor och varm vårsol.
Juni plockade tussilago i diket till sin mamma. Som en dröm.
Till kvällen vandrade vi iväg hela gänget. Mötte upp stora och små kompisar.
Kikade på traditionellt vis på vackra Valborgselden.
Till sena kvällen knatade vi hemåt igen, med cykeln på vagnstaket, två ungar i vagnen och en på pappans axlar. Efter att ha spisat ”Vintern rasat” och ”Sköna maj välkommen” här hemma på hög volym, så slocknade vi i ett sömnigt trassel i storsängen allesammans.
Det blev första maj.
Så himla mysig dag. Jag och Bertilen bakade bröd till morgonen. Alltid en god start!
Så kom PappaMorfar och hjälpte oss att elda.
Så vackert. En alldeles egen Majbrasa, liksom.
Minimannen som gillar att ”jobba” var i sitt esse, medan lilla Skrållan mest gick runt och muttrade och var efter-Valborg-trött… men efter en sisådär tre timmar slumrandes i vagnen så var den lilla sömnälskaren på banan igen.
Då åkte vi hela gänget hem till lilla byn. Blev bjudna på Gudomligt god Mamma-lagad middag. Jag kutade favoritrunda. Och fick sedan, tillsammans med min älskade M, hoppa in i den Pappa-eldade bastun och bara ha världens lyxigaste stund för två småttingpäron.
Och så vaknar vi till den andra majdagen och önskar mest bara att dra täcket över huvudet.
Det snöade på tvärsan när jag kikade ut genom sovrumsfönstret, ungarna snusade så gott bredvid varandra och jag vände snabbt blicken mot den synen istället för att se det där vita… som ju visserligen är nederbörd vilket är gott för marken. Men så mycket hellre det hade fått falla regn, än snö. Jag försökte tänka positivt.
Men nä, sen har det följt en dag av ena lilla skoskavet efter den andra. Som det är och känns ibland. Vad tusan, livet är så himla gott så det är ingen fara på taket med någon sån dag då och då. Inget allvarligt.
Mer än att mitt Mammahjärta har värkt en och tre gånger… småbarnslivsbekymmer som i livets stora sammanhang är så små men som kan kännas superstora just här och nu. Sen stressen som steg när jag kanske egentligen lovat lite för mycket… älskade människor, på tre olika håll, om att finnas med min hjälp. Plus lite annat huvudbry.
Nåväl. Jag väljer att fokusera på guldstunderna. Som när vi gosade med Storanfamiljens kattungar, promenaden med sovande små i vagnen, eftermiddagstiden med hela familjen samlad.
Ikväll gör jag natt tidigt och sover ruset av mig. Snart ny dag.
Och alltså, vacker-maj är här! Det är ju faktiskt så underbart att det inte är klokt…. än om gräsmattan är lite nesligt vit här och där.
Jag tänkte bara kika in här en snabbis innan sista skurandet och nattning av lill trion, och sända er en drös goda brödrecept, som ju alla finns i sorterade receptkategorin under ”Matbröd!”, men som ändå är lätta att glömma bort, tänker jag.
Att baka är en favoritsyssla här hemma som ni vet. Ett ypperligt helgpåhitt, ju!
Hoppas att ni haft en god torsdag. Här har första vårregnet fallit idogt och vi har mestadels hållit oss inomhus och påtat med ditt och datt. Ni vet, torsdagsstädat och gympat (kika in på min instastory så sänder jag er dagens träningspass där!) och pysslat, lekt i Lekrummet och helt sonika bara haft en underbar vanlig dag.
Ett utav senaste veckornas pyssel, har varit att förälska oss i den väldigt enkla lilla odlingen av ärtskott.
Juniflickan är nu ärskottsodlarproffs! Nedan får ni den lilla enkla beskrivningen.
Odla ärtskott!
-Blötlägg en näve ekologiska gula ärtor och låt ligga i blöt i 24 timmar
-Välj ut en skål/kruka/glasburk du vill odla i, och fyll den med jord
-Strössla ut ärtorna. Alldeles perfekt syssla för en pysslig tvååring
-Stänk på lite vatten och ställ alltsammans ljust, i en fönstersmyg eller så. För extra växthuseffekt, drar du lite plastfolie ovan odlingen, första dagarna. Glöm inte att picka hål i plasten bara, så syre kan komma in.
-Se till att skvätta på vatten så ärtorna håller sig fuktiga
-Efter några dagar börjar ärtorna få små, små gröna livsnippriga skott
-Efter cirka fjorton dagar har du så söta, krispiga ärtskott att skörda och knapra på. Som en försmak av sommar och dom solvarma sockerärterna.
-Klipp ner ärtskotten så du har några centimeter kvar, då kommer det nya söta ärtskott och du kan skörda i alla fall minst en gång till på samma skörd.
Så himla enkelt. Så ohyggligt trevligt! Dessutom, så gott.
Mina barn sitter där uppe på köksbänken och tuggar i sig ärtskotten som dom är. Också så gott att stoppa i en sallad. Eller kanske lägga på en bit fröknäcke med en skiva god ost och några krispiga ärtskott? HÄR finns mitt recept på Fröknäcke.
Odla ärtskott!
-Det är Juniflickans och min uppmaning till er såhär i vårvintertider!
Så vacker tycker jag. Och årstiderna, alltså. Älskar varendaste en. Och försöker njuta av vad varje årstid har att ge mig. Känner in vad kroppen och mitt inre önskar. Jag vet ju att jag om några månader kommer vara fullt nipprig av längtan till att se om det blir några blomstrande lökar där i rabatten längs gårdshuset.
Förra året lyckades jag ju, äntligen. Första året, med precis inget saboterande alls. Av kissemissen, alltså.
Men nä. Ännu vilar jag i känslan av vinter. Njuter av den. Än om det aboslut är några snäpp krångligare med snö och vinterkyla, än barmark och varma grader.
Var sak har sin tid. Var tid, har sin charm.
Efter frukost tillsammans med dom tre småttingarna, klädde vi oss varmt och gick ut. Skottade, tog en liten sparktur längs lillvägen, ramlade i snön, kikade på när grannen körde sin traktor över sin gård och sånt, ni vet. Det är ohyggligt trevligt att bo som vi gör, i vår Bullerby.
Tre gamla gårdar i fil. Där vi är Norra (Dröm)gården.
Sen gick vi in. Och snodde ihop en bröddeg. Fort gick det. Ingen maskin som behövdes kånkas fram ens. Degen var bara att snöra ihop.
Medan degen jäste snodde jag ihop en hitte-på-soppa. Av morot, gul lök och potatis. Så enkelt.
Ungarna stod i fönstersmygen när alltsammans var klart. Vi hade bjudit hem han vi längtade så efter, förstår ni. Den skäggige Vackerpappan, förstås.
Och ni må tro vi hade en god lunch sedan.
Med rykande varm soppa och nybakt bröd.
Receptet på det otroligt enkla och vansinnigt goda brödet, finner ni HÄR inne hos min kära J. <3
Mums alltså!
Sen har dagen fortsatt att fyllas med pusselbyggande, charad-lekande. En lång stund där Musikfrökenmamman satt vi pianot och barnen roade sig med ”dans-stopp” eller rörelser till sångerna. Löjligt drömmigt för mig!
Och tänka sig, alltså. Imorn är det fredag! Jag ska strax krypa ner i den där renbäddade Storsängen och sova björnsömn.
Hoppas att ni haft en fin dag, hoppas, hoppas att ni känner hur fantastiskt tacksam och glad jag är för alla era avtryck här inne och på instagram. Ni är den finaste följarskara man kan ha. Helt tvärsäker på det.
Ett fantastiskt bröd.
Så varmt. Och Bertilen var salig där han brummade fram på fyrhjulingen med pappsen. Ni ska se lille B då. Lycklig.
Så blev det Valborgsmässoafton och alldeles i slutet av en ljuvlig aprilmånad. Frans Frasse Fransson vilade sig bland tomatplantor och varm vårsol.
Juni plockade tussilago i diket till sin mamma. Som en dröm.
Till kvällen vandrade vi iväg hela gänget. Mötte upp stora och små kompisar.
Det blev första maj.
Jag vet ju att jag om några månader kommer vara fullt nipprig av längtan till att se om det blir några blomstrande lökar där i rabatten längs gårdshuset.
Senaste kommentarer