av Emmeli | dec 14, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Inget ont som inte har något gott med sig, brukar man ju säga.
Ibland kan det vara svårare att se det goda i det eländiga… som nu; med dagar av Sjukstuga Deluxe så har det väl inte varit sådär jättelätt att se något gott i det hela. Förrän nu, när vi börjar tillfriskna, är hemma alla tre tillsammans för att samla 48 friska timmar för att sedan kunna fortsätta livet bland människor vi älskar och ta slutspurt innan Jullov och sånt.
Igår hade vi en sån där halvsjukdag. Ingen mer sjuka mer än trötta och utmattade kroppar. Utanför lyste solen och termometern visade på tio minusgrader. Vi klädde på oss och gav oss ut. Gick småsteg över vår egen mark intill Gården. Njöt av bara den grejen. Trots att pojkarna inte for fram så fort så orkade jag inte ens hänga med i deras tempo. 
Jag mest andades friskluft och lät solen landa på kinderna. Alldeles himmelskt.
I övrigt myste vi mest under filten tillsammans. Liten såg på Pettson och Päronen smyg-åt Piggelin som Farfar levererat. Så vek vi pappersflygplan tillsammans och ritade. Och jag och mannen tävlade i vem som kunde bygga högst torn av Litens klossar innan Liten rev i ett gapskratt. Vi hade det vansinnigt trevligt helt enkelt, trots allt. När det var kväll kröp vi ner i det tokstädade sovrummet, som vädrats och var smått svinkallt men doftade rent och fräscht och bjöd på renbäddad säng som sövde oss alla tre i ett nafs.
Idag har vi måndag.
Och vi känner oss ännu ett snäpp piggare. Ingen har insjuknat något mer alltså, så nu vågar vi nästan hoppas på att vi är ute ur denna dimma. Jag säger nästan, bara för att jag är så nojjig. Men nu har det liksom gått snart tre dygn sedan Äckelsjukan var här och härjade.
Det har tvättats ännu lite mer och städas ännu ett varv. Jag har även bakat ett nytt bröd med hjälp av min namnsdagsunge, Sixten. Brödet fick alla tummar upp här hemma, kanske vill ni ha recept?
Så har vi tagit det lugnt, förstås. Trots att jag känner mig på banan igen så kan jag inte ens tänka tanken på förra veckans hårda träningspass. Springturen timmarna innan jag blev tvärdålig till exempel… Vi har inte haft vilovecka på jagvetintehurlänge, så vi har nu gett våra kroppar en träningspaus denna vecka, både jag och mannen. Då finns massa tid till återhämtning, ännu mer tid till julepyssel och det känns världsmysigt faktiskt!
Jag kommer inte ihåg senast jag var sjuk, jag avskyr att vara sjuk.. vem gör inte det? Men på något vis är det som att den där kontrollen jag annars är så van att ha över mitt liv, lämnas över och det helt enkelt är livet som tar över. På ett sätt befriande.
Inget ont som inte har något gott med sig.
Ha en god kväll alla ni.
Lillafrun
av Emmeli | dec 13, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Recept
Det var fredagkväll och vi var efter-sjukan-lyckliga. Liten var strålande pigg och jag och mannen likaså. Jag hade städat och gnott på exakt hela dagen, ja förutom dom timmar jag stått vid spisen eller var ute och sprang. Ja, ni hör ju. Full fart. 
Så kom älskade mamma och pappa. Vi hade det fasligt festligt med trerätters middag. Kantarellstuvningfyllda krustader till förrätt. 
En himmelsk god Spansk Gryta (receptet hittar ni HÄR, tvärenkel att göra och perfekt bjudasmat!) till varmrätt. Pressad potatis och fräsch sallad till. 
Min favoritefterrätt; pannacotta med skoghallon och limesocker strösslat ovanpå som avslutning.
Men ser ni? Bara tre pannacotta och vi var ju fyra vuxna?
Pappa satt vid pianot och spelade Julen är här med Liten som höll sig tätt intill. Jag och mamma stoppade nejlikor i apelsiner, och en utav julens godaste dofter spred sig. Mannen grejade på med plock och sånt.
Och sen? från det ena till det andra. Förlåååt mamma och pappa, men ni borde åka hem nu. Och mycket riktigt.
-Liten åkte på rond två, en mildare variant. Och Sjukan Från Avgrunden drabbade mig Bigtime. Har aldrig i hela mitt liv varit så utslagen som det senaste dygnet. Plus att jag haft den grymmaste muskelvärken någonsin. Och så feber såklart.
Och så hade mannen uppdrag igår, som han försökte ordna bort men som inte gick så nära inpå. Och jag ville inte ha varken Päron eller Svärpäron här i huset när jag var dålig. Kändes för privat och jobbigt, om ni förstår. Så jag slet med att försöka ta hand om både mig och Liten, samtidigt som snön singlade vackert utanför. En utav livets drygaste dagar, helt klart. Men S var helt underbar, precis som att han kände på sig att mamma var dyngsjuk. Han klappade på mig, sov extralänge ute i vagnen under dagen, gick och hämtade små hårdbrödbitar på eget bevåg och sa ”Hä mamma!”. Mannen kom hem en stund innan natten och lättnaden då var makalös.
I natt har jag nog sovit ruset av mig och vi vaknar som en hyffsat pigg familj. Men nu ropas inte hej någonting, det verkar vara en elak Sjuka det här..en sån där typisk Förskolesjuka som sprider sig som en löpeld. Julkonserten som vi övat och längtat till hela hösten. Den är ikväll. Men det är inget att göra. Trösten är att vi har ännu en konsert på fredag, dock inte på hemmaplan. Men bättre än inget.
Jag var uppe på vinden i morse för att leta fram Litens Lussestass. Höll på att svimma av den ansträngningen; trappa upp + plus att lyfta lite kartonger och stå upprätt. Men det var det värt, för till slut kunde Sisse och Morsan ha ett litet lussetåg för älskade pappan. Vi tänder tredje ljuset och konstaterar att det bara är elva nääätter före juul!
Liten är vansinnigt söt i sin Gosseskjorta och strut och med tärnljuset i högsta hugg. Samt en lussekatt och det trettonde paketet nära till hands. Hans första egna julepynt fick han idag; en glammig gran-ask att ha russin i. 
Så ja, att vara vid liv igen. Det känns väldigt skönt och jag hoppas, hoppas, hoppas att det är slut på det här eländet nu. Tills vidare håller vi oss här på gården och har luciamorgon och tänder ljus och tycker att det är fasligt surt att vi inte kan fullfölja dagens planer men att det ju hade kunnat varit värre trots allt…
Ha en fin luciasöndag och tredje advent!
Lillafrun
av Emmeli | nov 21, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Laga, Baka, Äta, Liten ett år, Mammalivet
Att baka Pepparkakor tillsammans med min lilla ettåring, i mitt barndomshem, med Mammagjord pepparkaksdeg…
Åh,
-så himla himla mysig dag vi har idag. MammaMormor, Jag, Kusin H och Minimannen. Torehunden ligger mest och trötthetssuckar i sin korg. Och PappaMorfar och Kusin R är på Hockeycup.
Vi började redan efter frukost med att baka. Precis lika mjöligt och smårörigt som du nog tänker dig att det är att baka med en ettåring, precis så var det där i början när min lillvän premiärbakade pepparkakor. Men mitt i allt det där småkrångliga så är det ju så mysigt att göra tillsammans. Lite stök och bök har ingen dött av, tänker jag.
Jag har verkligen taggat för den här dagen, det var såå längesedan jag bakade peppisar. Där i början av dagen kom jag på varför; Jag aaaavskyr ju när det trilskas. Och det gjorde det ju såklart i början innan man känner degen och har fått in den rätta snitsen. Min mor skrattade gott åt människan vars öron släppte ifrån sig rykande rök… Men efter ett tag bakade vi likt en drös snitsiga Pepparkasbagare!
Jag och Sisse bakade traktorer på löpande band.
Någonstans mitt i dagen när Liten skulle sova, så bäddade jag ner mitt stora lilla knyte i vagnen, tog S och Torehunden med mig på en långpromenad. 
Vi vandrade runt Tommelmon och extrasvängen, som ett stinkande pepparkakståg. Rosig om kinderna skyndade jag mig sedan att ställa mig vid bakbänken, när vi kom hem. Liten sov, Mormor och Kusinen var på affären och köpte lördagskarameller i sån där gammaldags liten påse. Och jag bakade så det stod härliga till.
Så firade jag med ett glas iskall mjölk och en liten hög av nybakta pepparkakor till. Så gott!
Nu är samtliga vakna här i gänget och det är full fart igen. Det bakas och bakas, spelas julmusik och dom små snor pepparkakor då och då.
Nu har vi startat Julemyset på riktigt, minsann.
Hoppas att ni har en god helg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 13, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Han;
Älskade M. Han kom hem och var med mig och S i fyra värdefulla timmar idag. Han gör sånt där, mannen. Med hjärta och kärlek och med en sån självklarhet som gör mig så oändligt tacksam. Så sa han bland annat
–Emmeli, det där är ju också din största drivkraft här i livet; att du är en stjärna på att se på saker positivt, uppskatta det stora i det lilla och också att du har ett jädrar anamma. När jag tänker på dig så tänker jag på ordet Lycklig. Bara för att du känner att det är tufft nu, suddar det ju inte ut vem du är. Det är starkt, att som nu, också kunna visa sig svag.
Åh.
Ni förstår att jag är glad över honom, va? Han säger alltid bra saker. Som när jag säger att jag önskar att jag vore klokare; Innan du fyller 65 är du där…
För nä, jag är aldrig låtsas-glad. Jag är verkligen oftast glad och positiv, känner lycka bara över att få vakna till en ny dag. Men, mitt Jag förändras ju inte bara för att jag ibland, som nu, inte riktigt känner mig på topp-topp. Det är såklart att jag inte alltid gör, jag är ju precis som du, Bara Människa. En balans är bra; att dagar som när det känns småtungt ändå kunna peppa sig själv och kämpa på. Men att också ibland, dagar som dom där, kunna bromsa in och bara acceptera.
Så, det var dagens konstaterande. Kanske lite småklokt, faktiskt.
Efter att småfåglarna fått mat, gick vi ut på promenad. Liten kunde inte hålla sig vaken och snarkade efter en liten stund.
Hela världen var frostig och det gör mig på något vis alldeles lugn. Jag tror att det saknas lite snö och ljus nu. Vi har haft en fantastisk höst, varm och solig och vacker. Men nu är det så mörkt att jag längtar och längtar efter en Vintervit Värld. Håller du med?
Frostiga höstplanteringar.
Efter långpromenaden var vi rosiga om kinderna och jag och mannen hade haft en sån skön prata-bara-han-och-jag-stund. Liten sov fortfarande gott i vagnen, så vi gick inte och ordnade lunch.
Värmde den där Ärtsoppan vi råkade köpa fel förra veckan. Och stekte pannkakor. 
Minimannen vaknade lagom till att allt var klart, han hade ju somnat utan lunch i magen och vaknade likt en Skalman där mat- och sovklockan ringt. 
Nam, nam, namn! , sa lillvännen där han pulade in pannkaka på pannkaka. Med varma Skogshallon från sommaren och vispad grädde, såklart. 
Det var faktiskt barnsligt gott!
Sen trippade temperaturen upp där ute och frosten försvann, spöregnet kom och vi myste här inne. Mannen åkte sedan iväg på veckans sista uppdrag. Jag och Liten tog tag i veckostädningen och gjorde hemmet skinande rent. S fick till och med vatten i sin lilla skurhink idag och ni kan ju tänka er lyckan….. och vattenpölen Allan på köksgolvet. Men det var det värt. Han var så lycklig där han hjälpte sin mamma.
Nu har vi ätit hemmapizza till middag och skålat för fredag med våra mjölkglas.
Det bästa med att ha haft/ha en liten dipp, är när det börjar kännas bättre…
Nu tar vi helg. Önskar er den finaste, finaste helgen!
Ta hand om Er.
Lillafrun
av Emmeli | nov 7, 2015 | Emmeli funderar, Köket, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Norra Drömgården, Recept
…. gråaste Lördag!
Kära nån så blyertsgrått det varit idag. Jag som bad om att den här helgen skulle gå låååångsamt, har faktiskt idag fått en riktigt låååång dag. Jag vaknade ju så tidigt, väckte pojkarna efter en timme av egen-funderande och sen hade vi den lugnaste morgonen någonsin, ingen stress för att hinna ta oss ut till solen; vi åt frukost och läste Sisse småböcker tillsammans med honom. I lugn och ro.
Vi trotsade ändå regnet och klädde på oss och gick ut efter lunch. Päronen grejade ute medan ungen sov i vagnen. Och så gick vi på tokblöt långpromenad. Väl hemma, efter lite coretränande, satt en varm dusch som en smäck. Och därefter; dagens mysigaste stund;
Melliset med tillhörande efterrättsMorotskaka. Den där bullen vi delade på tre igår var lite vält snålt som helgens gotta, tyckte vi så jag snodde ihop en Morotskaka åt oss. Varmt te och nybakt Morotskaka med syrlig limefrostning (Receptet har ni ju HÄR såklart) smakade ohyggligt gott, tyckte både stora och små!
Innan laxmiddagen ska börja tillagas ses det på lite Katten i Hatten, övas Gospel och spånas på val av tak och hur i hela friden rummen borde indelas där uppe på övervåningen…
Älskade lördag.
-Hoppas att ni har en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 4, 2015 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Träning
Idag har det varit en bra dag.
Då och då kan jag sucka över att mannen är tvungen att resa en del i jobbet, sova borta titt som tätt och så. Men längtan är fint och vi är så himla tacksamma över hur bra det går för mannen. Och dessutom, så kommer dagar som den här och lyxen över att kunna vara hemma en vanlig onsdag tillsammans… eller som att vi kan ha lång-ledigt och jullov samtidigt och ha hela somrar med oceaner av Lilla-familjen-tid…. allt det där överväger tusen gånger om. 
Så idag har vi haft mysdag alla tre. Och dagar som den här tillhör helt klart mina favoritdagar!
Äta frukost tillsammans, gå ut på långpromenad med vagnen. Idag i helt galet vacker novemberväder. Varmt och sol, känns nästan lite konstigt såhär i november, men vi klagar icke!
Efter lunch sov Liten och jag och mannen passade på att träna tillsammans. Sen var det plötsligt eftermiddag och mörkret föll. Degen stod färdigjäst och medan mannen åkte iväg och hämtade ut paket på posten och handlade, så passade jag på att förbereda middag och grädda bröd.
Mitt favoritbröd. Receptet har ni HÄR i vanlig ordning. 
Tända ljus och doften av nygräddat. Inte illa!
Liten hjälpte mig sedan att diska och hacka fruktsallad till efterrätt. Det blev vaaaaaansinnigt blött, typ överallt. Men Liten hade roligt och det var väl det som var grejen, mumlade pedantMorsan för sig själv.
Så kom Pappan hem och vi lagade middagen färdigt tillsammans. Bjöd sedan över Farfarn på middag och så åt vi oss proppmätta.
Fruktsallad och vispad grädde till efterrätt. Försvinnande gott!
Och till sist har jag strukit och hängt upp dom där gardinerna som låg i paketet mannen var och hämtade ut. Visar er en annan dag! Nu tar vi kväll och jag längtar tills jag får krypa ner i Storsängen som jag bäddade rent idag. Bästa som finns ju!
Onsdagsbestyr, alltså. Fint som snus!
Hoppas att ni haft en fin dag!
PS. Ni vet väl att ni även finner oss på Instagram @lillafrunsdagbok ? DS.
Lillafrun
Senaste kommentarer