av Emmeli | okt 6, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården
Det är så vackert om morgnarna nu att det nästan gör lite ont i kroppen.
Frosten som ligger på backen när vi vaknar, påminner mig om förra hösten. Då, när vi hade lämnat denna gård för att åka till Norrnorr och göra klart det sista året. Helt oventandes om vad som egentligen skulle hända sedan, efter att vi kommit i mål. Vi hade börjat spekulera, drömma och jobba för att ta oss hit, till vår Drömgård. Men inget var riktigt säkert åt något håll. Det vi visste, på en gång när vi packade ihop för sommaren, var att vi fick komma tillbaka under året, när vi ville. Världens finaste dåvarande husägare. Det enda vi ville när vi kom upp till Norrnorr, var att åka tillbaka. Och det gjorde vi ju, så fort vi bara fick tillfälle.
Jag kommer ihåg känslan när vi rullade in på gården, bäddade in duntäcken i storsängen och sov där alla tre. Vaknade på morgonen därpå, till ett köksfönstervy så vacker att klockorna stannade. Det var frost, precis som igår och precis som idag. Och så, så vackert. Den där varma känslan på insidan av kroppen, var liksom ännu ett tecken på att det var hit vi skulle ta oss…
Tänk, så bra det kan bli.
Och idag är det tisdag och jag startade min dag med en fyra minus kall löptur. Det var krispigt, så att säga! Nu- mot arbetet!
Önskar Dig en god tisdag. <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 5, 2015 | Emmeli funderar, Köket, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Hej i måndagen!
Jag var beredd på att vakna med gruslasset Allan i ögonen i morse. Men till min stora, stora förvåning vaknade jag innan alarmet 05.45 och passade såklart på att kliva upp på en gång. Tände ljus vid min lilla hörna vid kakelugnen och kickade igång dagen med ett träningspass, morgonbloggade om gårdagen och satte en kalljäst deg. När pojkarna vaknade hann jag även med att bunkra puss- och kramkontot för dagen.
Sen drog jag iväg ut genom dörren. Hoppsan… minusgrader och rutor som behövde skrapas. Så det blev såklart bråttom till slut i alla fall, trots min übernajsiga morgon. Det hör morgnarna till, liksom. Ingen vardagmorgon utan mer eller mindre morgonstress.
Efter arbetsdagen åkte jag raka spåret och hämtade min lilla älskling på Förskolan. Det vinkades hejdå till Finaste Förskoleavdelningen på jorden och så åkte vi hemåt. Egentligen ville vi bara slänga oss i soffan då, men då stod ju den där degen på bänken och glodde på oss. Äsch, det gick i ett svisch så var brödet färdigt!
Nej, Jag har inte blivit baka-varje-dag-galen… det är bara det att det ju nu har varit kalas och det bakades det hejvilt till. Och imorn ska jag ha fika på jobbet så då vill jag såklart ha något gott till dess också.
Fasligt gott var det när vi norpade varsin nybakt kalljäst fralla till mellis (recept HÄR) .
Det är så otroligt vackert ute nu. Luften, färgerna, dofterna….och jag fullkomligt älskar den där gyllene eftermiddagssolen som sprider sig in i huset. Köket badade i sol i eftermiddags när vi höll på att feja och det var helt ljuvligt. Jag slängde av mig min varma ulltröja som jag haft under dagen. 
Så blev jag bara ståendes under några sekunder.
Det är så himla gott att vara här.
På ett sätt tuffar den här hösten på precis som om denna version funnits tidigare i någon liknande tappning. Det rullar på liksom. Men på ett annat sätt är allt så oerhört nymodigt och vi njuter så av att bo i hus, att ha en egen ingång till vårt hem, att ha det tyst när vi vill ha det tyst, inte ett ekande från något trapphus. Att bo nära naturen, kunna kliva ut på sin egen tomt och bara vara. Och den här grejen att päronen jobbar och Liten då är på Förskolan under tiden…. inte det där småkniviga pusslandet som uppstod ibland förra hösten; ”okej älskling, är du hemma på tisdag? …nähä… ja men då tar jag med Sixten på PM-seminariumet, han får sitta med och läsa Bonden Per, det går bra..” (Svettning på Morsan såna gånger förra hösten…)… men som tur var uppstod ju såna där krockar inte så många gånger. Jag är imponerad över oss själva hur vi faktiskt löste alltihopet på ett så bra sätt. <3
Ja listan går att göras lång över plus-saker. Vi trivs här, helt sonika. Och njuter så.
Näpp. Färdigbabblat.
Nu har mitt raketbränsle tagit tvärslut för idag och nu väntar en luuuugn kväll. Jag ska erbjuda min lillvän ett bad. Han luktar den typiska Förskoledoften (smör) och har typ kaka fastkletat i håret från gårdagen…
Hoppas att han nappar på erbjudandet.
Ha en god kväll!
Lillafrun
av Emmeli | okt 4, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Köket, Lilla familjen, Norra Drömgården
… som 25 år.
Jag är varm i hjärtat och har orden gömda i bröstkorgen.
Det är sen kväll och så tyst att varje smygande steg hörs. Liten sover i stora sängen, bredvid sin pappa. S hade lite svårt att varva ner efter en så kalasig dag (med x antal bullar och tjuvade kakor….) och pappan var visst trött. Helt förståeligt. Jag tittar mig omkring, vilar ögonen på alla vackra blombuketter som påminner mig om dagens firande och så fnissar jag lite för mig själv. Där jag skurar runt, och är så vansinnigt nöjd….. över den nya, rosa, skurhinken som jag fått av mannen….
Åh. Kärlek på den, va?
Men nu är kalaset undanstökat och jag säger ett stort och varmt;
Tack för idag. <3 
Jag berättar mer om dagen imorn. Nu ska jag njuta kvällsfrid och avslutet av min födelsedag. Och sidär… mannen är vaken! En stund att bara vila innan vi lägger oss på kudden. Prata och njuta det sista utav den här makalöst fina tillsammans-helgen. Det ska vi göra nu.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | okt 4, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården
Jag är varm i hjärtat efter världens finaste födelsedagsmorgon med den sötaste av uppvaktningar.
Jag var förstås redan vaken… låg och lyssnade på hur pojkarna grejade ute i köket, slamrade och mixade smoothie och till slut kom in genom sovrumsdörren. Den enen sjöng ” VAD ÄR DET FÖR EN DAG…..” med murrig morgonröst, så högt han bara kunde. Medan den andre, stod bredvid ytterst missnöjd, med plutig underläpp och tjöt för full hals…… han tyckte det var fasligt märkvärdigt att han inte fick börja äta från frukostbrickan på en gång…
Det var dramakomedi på hög nivå kan jag lova!.
Men när jag fått min frukostbricka på sängen och pussar och kramar, hurran och satt omringad av paket, då skyndade Liten sig upp i sängen och började äta på en gång. 
Sådärja, liksom. Då var det frid och fröjd igen.
Och den skäggige har förstås varit sådär finast på jorden igen. Först den där frukostbrickan med god smoothie, tända ljus och så många mackor att det inte fanns den minsta risk att den mack-galne frugan skulle bli omätt. Och så den där vackra, vackra blombuketten med ljusrosa, stora rosor. Samt så fina presenter att det inte är klokt.
Han såg fasligt nöjd ut, så jag och Liten högg in på direkten. Liten var förstås med på blommorna och presenterna också… han låtsades bara inte om det.
Åh. Han (och Liten <3) har gett mig min dröm-OddMolly-kofta. Den som jag suktat efter i åratal; när jag klarat den där tentan, då! när jag klarat föda fram Liten, då! När jag tagit min examen, dååå ska jag… men icke. Den är alldeles för snordyr för att jag skulle unna den mig själv. Finaste mannen. <3
Frosten ligger ännu kvar i gräset efter natten. Den första för i år, tror jag. Det är otroligt vackert ute. Vi håller på och dukar och kalasfixar och grejar för fullt här inne för att snart kunna ta oss en långpromenad hela lilla familjen. Senare väntar kalas för min familj och Svärisarna… kommer sakna den där vän-hopen jag brukar ha kring mitt kalasbord. Men jag tänker på er, älskade vänner. Sen har jag ju mina två guldkorn Idan och Bobban här i närheten och det är så fint att det inte är klokt. <3
Mitt och mannens 24e år var maxat. Vi njöt av familjelivet. Kärade ner oss i en Gård. Jag studerade med Miniman. Mannens uppdragande sköt i höjden, han toppade säsongen och drog iväg på Hockey-VM medan jag och Liten spenderade fina veckor hemma hos Litens Mormor och Morfar. Vi packade ihop en älskad lya. Morsan och Liten tog sin examen, gick i mål. Vi flyttade. Sa hejdå till älskade vänner. Och allt gick i kloss med ja, precis allting… vi landade på den där Drömgården och plötsligt var den vår. Och nu är vi här, lever livet och nyper oss i armen titt som tätt. Jag vågar nästan säga att jag inte tror att det 25e året kommer bli så mycket sämre;
Vi är ju här, har varandra och alla kära runtomkring oss. Och lever vår Dröm. Oändlig tacksamhet. <3
Nu ska jag fortsätta fira födelsedag.
Lillafrun
av Emmeli | okt 3, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Där har ni honom;
Världens, kanske, BÄSTA Hjälpreda.
Ja, det kan helt klart diskuteras och jag är väl beredd att hålla med om att han nog är betydligt mer söt än behjälplig. Just där i stunden, låg han på köksbordet, från att ha klättrat upp i sin stol själv och sedan ur den på samma vis och upp på bordet, och åt sina russin. Allt blir liksom ännu roligare när man gör det uppe på köksbordet, säger han…. Morsan bakade tårtor och lagade mat för fullt, mannen var på byn och uträttade ärenden… så det var lite körigt där ett tag. Men jag kunde inte låta bli att föreviga vårat lilla liv som är så busigt att det inte är klokt. Ja, ni ser ju själva! Lycka personifierad.
Kära nån vad jag njuter av den här helgen.
Helt underbart att få tre dagar på raken tillsammans. Under Litens vila fick jag och mannen dessutom Litenvakt en stund av Litens Farmor och Farfar. Så då fick päronen sån där konstig tid; Tumanhandtid. Vi gjorde vad vi tycker är mysigt; snörade på oss snabbskorna och sprang bredvid varandra. Till en början med ett leende och mot slutet med maxpuls och grymt stolpiga ben. 8 tuffa kilometer i höga kusten-backar och vackert landskap, brevid den jag älskar mest på jord. Romantiskt och helt vidrigt jobbigt. Precis som vanligt lyckades vi peppa varandra till max.
Min Klippa. <3
Och nu?
-Är det lördagkväll.
Sista kvällen som 24 år för vissa (kära nån, jag har nog lite åldersnoja…). Allt som går är förberett inför morgondagens kalas och nu ska jag bara fortsätta njuta av det som är kvar av lördagen tillsammans med mina två och fortsätta dagens mission att lära Liten säga hurraa!. Vi är på god väg!
Och ni! Tack för alla goda ord om Verandan, jag har hälsat varenda ett till mannen och han blir så glad!
Ha en strålande lördagkväll. <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 2, 2015 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Träning
”Mamma jag slänger trasan på backen och hjälper dig att bära!”
Alltså, vad det har blåst idag!
Jag och Liten var ute på förmiddagen och hjälptes åt att hänga tvätt och plocka äpplen att ha till fruktstunden och så vandrade vi lite längs med lillvägen.
Och vi höll fullkomligt på att blåsa bort.
Mannen var världsbäst och gjorde tråkgörat att städa ur kylskåpet innan han åkte iväg och storhandlade och hämtade ut en massa paket med fina och bra saker, som jag såklart ska visa er framöver. Efter var våra strapatser utanför dörren så har vi mest hängt inomhus och haft det mysigt och grejat på med lite av varje.
Några fler bilder i Litens fotoalbum är insatta, ännu en frys är inburen i huset (Någon har visst bakat lite mycket senaste tiden… och alla bär på det. Och svamp. Men det är lyx att ha frysen full med massa gott!) och så har jag har stått i köket i timmar. Bakat både kolakakor och äppelkaka och rullat chokladbollar.
Här ovan; en riktig mål- och drömbild för mig. Stå i sitt eget kök och baka äppelkaka på äpplen från vårat eget äppelträd. 
När S sov passade jag och M på att träna tillsammans. Ett intervallbaserat styrkepass som liksom maxades med en final; burpeemarathon (Fyra minuter av så många burpees vi bara orkade) och ett bål-block på det. Vi var som två spagettisar efteråt. Men så himla roligt det är med träningsdatande!!
Vi har tusiken varit lediga heeela sommaren, men vi hann knappt träna tillsammans en enda gång. Så fort tillfälle gavs för någon av oss, så har vi ju grejat med saker här på gården. M har tränat många kvällar och jag många morgnar. Och den där grejen att bara sitta och sörpla kaffe mitt på dagen, som vi faktiskt också gjorde idag. Det hände nog inte ens en handfull gånger i somras. Det var härligt att greja i somras, sådär mycket. Också lite slitigt förstås. Det är med andra ord väldigt skönt nu med första delen av avcheckade projekt som gör att vi nu får lite tid till sånt där man också behöver; en stund att bara sitta och prata med varandra, till exempel. Inte för att vi inte pratat med varandra på tre månader, men ni fattar… 
Det är häftigt att titta tillbaka på vad vi faktiskt åstadkommit på bara ett par, tre månader. Mycket har vi gjort själva men vi har också fått ovärderlig hjälp från våra nära och kära. Gult värt. <3 Snabbast gick det ju såklart mitt på sommaren när vi båda var lediga och hade massor av tid. Sen valde vi att ta sista Semesterveckan på Gotland och sedan dess har vi ju jobbat och börjat på Föris och hej och hå, så då har det såklart blivit mindre tid för fix här hemma. Men ändå; inflytt, grävt infart, byggt veranda (jo nu är räcket på plats också, ni ska få se!) och ordnat för att göra balkong ovanför. Sovrummets förvandling , Lillrummets förvandling, alla möbler som är i ordninggjorda, Kökets lilla makeover.. ja, det var väl det. Spännande vad vi hittar på härnäst!
Nu är det fredagkväll för hela slanten. Jag har till och med dragit på mig en fredagskjol och känner mig Fredagsfin. Bjudit pojkarna på fiskgratäng med orimligt mycket räkor och västerbottensost strösslat ovanpå och nu väntar nog baskemig soffan!
Helgen har bara börjat hörni!
Ha en jättegod sådan. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer