av Emmeli | maj 22, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården
Idag blir det en vacker dag!
… jag bara känner det på mig!
En viss Preggomorsa vaknade 04.35 i morse (halv fem liksom!?) och var piggelin. Så jag var uppe och svajsade på i typ en och en halv timme då. Gav Liten manikyr i sömnen , kollade upp nästa barnmorsketid som jag vet är till veckan men jag hade visst skrivit in två tider i almanackan (preggohjärna) och så njöt jag av en morgon där jag inte behövde brottas med det där onda trycket. Hurra! alltså, den där bihåleskiten verkar ha lämnat mig och jag är ungefär hur glad som helst för det. Just det, ja! Klickade hem en somrig amningsklänning och amnings-BH gjorde jag också. Det var ju fasligt bra, ju.
Sen kröp jag ner med pojkarna efter min egna vakenstund, och så vaknade jag och Liten tre timmar senare. Av fågelkvitter och med skönaste söndagskänslan. Och till dukat frukostbord av en man som precis var på väg ut genom dörren. I Rymdskepp och med storsläp bakom. Och med Min Pappa och Svärfar som två starka hjälpare.
Solig söndag, med Drömgårdenhäng och en man som släpar hem en sisådär 3 ton sten till kommande gårdsprojekt.
Det blir en vacker dag, det här!
Ta hand om er!
Lillafrun
av Emmeli | maj 21, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Ett lördagskök med häggkvistar i vas. Som jag njöt att duka frukost för tre i morse!
Och vilken skön lördag det varit. Vi var lite som tre halvsovande ett bra tag, efter den där Sovmorgonen. Men ni vet, på det där sköna sättet. Jag kände hur jag bara slappande av, av att ha M hemma igen. Jag var så nojjig den här gången, när han skulle åka iväg. Alla tänk om jag radat upp som inte blev av ett endaste ett.
Förmiddagen lekte pojkarna ute. Och så drog dom iväg och bytte däck på nån släpvagn och sådär. Sånt fix som Liten fullkomligt ääälskar att vara med på, men som hans mamma inte sysslar med. Så jag stannade hemma och la mig i Finsoffan och vilade. Maj Gadd, så lyxigt. Och när pojkarna kom hem hade jag myslunch klar; varma mackor med svampstuvning och god skinka och herrans massa ost.
Plötsligt ringde det på dörren. Den där Försvunna Resväskan kom langandes av en Herre som såg mycket viktig ut och körde vit flådig bil. Så efter det blev det paketöppning, minsann. Jag som i vanliga fall tvättar ansiktet med den pumptvål som finns hemma och smörjer in fejjan med Litens stjärtsalva, om det är så. Jag, fick en herrans massa krämer som doftade citrus och pepparmint och gudvetallt. Så nu kan jag ha hemmaspa! Och Liten, han fick världens finaste skjorta av sin pappa.
En sommarskjorta från Zara.
Och det har lekts och lekts. Liten har ropat på pappa jagvetintehurmångagånger. Som för att njuta att han faktiskt får ett svar från den där efterlängtade. Och jag har njutit att alla mammaaa? blandats upp med minst lika många pappa, slälla..?. Där på Lekrumsgolvet ligger ett gosedjur som heter Lajka och ser så rysk ut att det inte är klokt.
När lillvän skulle sova gick vi ut och drog vagnen i sakta mak. Han somnade på en gång och jag och mannen vände om när vi kom fram till storvägen. Gick hem, bryggde kaffe och kröp upp i storsängen under en filt.
Mannen sörplade kaffe och jag somnade som ett dregglande snarkmonster i hans famn.
God och smygsomrig middag, med varmrökt lax och massa gott. Liten fick annat först, men åt med oss sedan också. Lilla matglada pojken.
När klockan var efter middagen höll jag på att börja klättra på väggarna lite. Jag vet, småhyper. Så då unnade jag mig ett luuuugnt träningspass på köksgolvet. Med tanke på hur jag mådde natten mot igår så vågade jag såklart inte utmana mig, njöt mest av att röra på mig.
Nu är det kväll och jag fick mig precis en skål vindruvor ställda på mitt alldeles egna bord (magen).
Kära nån, vad härligt att ha den där mannen hemma igen. Mitt allt-och-lite-till.
Hoppas att ni också haft en fin lördag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 21, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet
Egentligen behövs inga ord för det här. Ni ser ju; Någon gick med bestämda steg in på flygplatsen. Med ett enda uppdrag; att hitta åt den där pappan igen.
Efter en stund, massa busigt spring, då ser vi att en drös människor kommer gåendes. Liten ser sin pappa och fullkomligt tjuter av glädje. PAPPA, KOM!!
Och där ville jag såklart inte titta genom en kamera, istället fullkomligt njööt jag av synen och ljudet när pappan och sonen träffade varandra för första gången på tre-veckor–minus-två-dagar. Jag tänkte kanske att det skulle vara ett lite avvaktande hej. Men icke.
Kära nån vilket underbart ögonblick!
Och sen?
Då var det någon som höll hårt om sin pappa. 
Pojkarna väntade på väskan, i en mindre evighet. Men den hade minsann blivit kvar på Arlanda. Ingen av oss ryckte på axlarna. Det spelade ju ingen roll. M var hemma, hel och så fin att jag bara stod och tittade på honom. 
När ord inte behövs.
Kvällen spenderade vi sedan tillsammans med min Familj, hemma hos älskade Storan. Fick god mat och åt svenska-flaggan-tårta. (Tack, tack, tack!! <3)
Och idag, vaknar vi till lördag, med regnet smattrandes mot fönsterrutorna. Vi har sovit som tre björnar. Drog till med sovmorgon Deluxe. Liten är heelt överlycklig över att ha sin pappa hemma igen. Det är fantastiskt att se! Förra året var han lite reserverad en stund och M tyckte också då att det hade hänt så mycket med Liten. Det halva dygnet, direkt när M kommit hem.. var så många känslor. Lycka men också knip i magen. Som ju gick över efter en halv dag, men som ändå var väldigt jobbig. I år, har ju Sisse pratat själv med sin pappa och dom har liksom kunnat ha kontakt på ett annat sätt. Så denna gång är det bara, bara lycka. Ungen har sannerligen längtat efter sin pappa!
Att ha Hel Familj, igen. Obeskrivligt underbart. Och jag kan inte med ord beskriva hur skönt det är att dessa veckor är avcheckade!
Lillafrun
av Emmeli | maj 20, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet
Tjohooooo!
(0).
Vi är i mål!!! Nu åker jag och Sisse, med Morfar som chaufför av Rymdskeppet, och hämtar hem en efterlängtad Pappa och man vid flyget! Sisse säger att han också ska åka flygplan…
Och som vi har gnott på idag, alltså. Hemmet är skinande rent, Storsängen renbäddad, tvätten hänger på tork. Blommor och kvistar plockade utifrån trädgården, står på borden här och där. En sväng mitt i dagen tog vi oss en skön långpromenad, när Liten skulle sova. Och så har vi förstås lekt lite i sandlådan och kört en herrans massa tåg. Annars har jag och min hjälpreda förberett och grejat för att pappsen ska komma hem, hela dagen lång! Att jag var uppe och andades ånga i natt i typ en och en halv timme, för att jag hade så sjuhelsickes ont i halva sidan av ansiktet, huvudet,överkäken… ptja, det är glömt nu. Som preggo får man ju inte använda nässpray och sånt hur som helst (vad jag förstår?), dessutom hade jag ingen variant hemma heller. Men ångan var på riktigt grym, jag vaknade i morse och var mirakulöst bättre. Ett hett (höhö, fyndigt!) tips till preggon med övertäppta näsor som spridit sig till bihålorna, alltså!
Men nu åker vi. Två omåttligt taggade typer här nu!
Fin fredag och god helg till er alla!
Lillafrun
av Emmeli | maj 16, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården
Min skruttunge, i apelsiniga glittertjocksockar och självvald mössa och lager-på-lager av mjukt och skönt på lillkroppen. Helt sonika redo att hoppa i vagnen.
Med en herrans massa saker i famnen; Napp och Tjasa och nån grej till vagnen han plötsligt skulle ha med sig och som han påstår att han pappan ska laaga när han kommer hem. Och så en vällingflaska, såklart.
Lilla prinsen. Sörplade välling och gjorde sedan kväll i vagnen, medan mamman motionerade och njöt av våriga majkvällen. I vår lilla by, här vid kusten, är det inte lika långt iväg som till exempel inne i stan där jag jobbar. Och jag tycker det är så himla mysigt. Här är fortfarande knoppigt och småbladigt och jag njuter så det står ut genom öronen på mig. Det är sån vacker tid nu. Och kvällarna är bara helt magiska. Nu sover lillvännen nerbäddad i storsängen och jag sitter och pustar ut på sofflocket i köket.
Maj Gadd, vilken eftermiddag och kväll vi har haft, jag och den där lille… min prins var puts veck för ett slag.
Sisten ä AAAAAAJ!!!! … ohoj, det var inte så svårt att förstå. Att han kände sig arg, alltså. Det hördes. Om jag säger så. Och syntes. Jo, jo. Det där humöret, det kaaan hända att han ärvt det av sin ena stamcell. För det mesta är han väldigt glad, men ibland ryker det. Istället för att gasta tillbaka…, så frågade jag om vi inte skulle kramas istället. Det där rykande lilla pärfatet tittade på sin mamma och sa först nej. Nähäpp, sa jag… för att sekunden efter höra ett vrål utifrån hallen; JA. VILL. KJAAMAS!!!! Mamma; JAG. VILL. K.J.A.M.A.A.A.S!
Så då gjorde vi det.
Och det blev lite bättre. Ännu bättre blev det efter middag. Och bokläsning och tågkörning och gudvetallt vi hittade på inne på Litens Lekrum. Ännu fler kramar, några omgångar svar på frågorna; När kommer pappa Matin hem, mamma? Linga pappa Matin, mamma? och ett facetimesamtal till den där älskade i landet långt bort. Sen var min lilla gullpojke tillbaka igen.
Det är inte lätt att vara liten jämt alltså. Han har varit så duktig och tålmodig dessa veckor… första veckan flöt på och var som vilken M-är-lite-extra-mycket-borta-en-vecka-vecka..men förra veckan började vi undra lite, minsann. Och nu, nu räknas det dagar för fullt och när jag säger ”…torsdag och sen kommer fredag!” då tjuter ungen av lycka och svarar Och då kommej pappa Matin!! .
På ett sätt är Liten van att vara ifrån sin pappa, såklart inte såhär länge. Men då och då så blir det ju några dygn ifrån. Men på samma gång har M också möjlighet att vara hemma mycket och Liten har haft och har lyxen med väldigt mycket Pärontid. Av både mamma- och pappaslag… så ja, nu längtar vi efter att få hem vår M.
Såklart att S inte förstår precis allt. Men nog är han mycket mer med på noterna än förra året under detta stor-uppdrag. Till en början så var han inte så intresserad av facetajmande.. men senaste veckan ringer han pappan så fort han får och dom pratar och pratar.
Mina fina pojkar. Som jag längtar efter att se er tillsammans igen. <3
Godnatt!
Lillafrun
av Emmeli | maj 13, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Fredag, ja.
Jag och Sisse drog till med Sovmorgon med stort S i morse. Så fasligt skönt. Förmiddagen ägnade vi sedan åt att prata med pappan på facetime, duscha blommor, dega maskfamiljer av lera och tuta in tvätt efter tvätt i tvättmaskinen.
Efter lunch slumrade Liten i vagnen och jag fredagsstädade.
Pelargonerna blommar för fullt i vårt kök.
Upptäcksfärd har vi såklart också varit på. 
Och Morsan, känslostormen, har stått och glott på träden. Idag också. Jag vill så njuta av denna tid. Björkarna känns knappt som att jag hann förstå när dom fick sina små blad. Så nu övervakar jag för fullt det viktigaste trädet; Äppelträdet. Och till min lycka fann jag en liten hägg idag också. Jag försöker njuta varje dag så mycket jag orkar, vi har det så mysigt jag och Sisse. Men samtidigt längtas det ju så fasligt mycket framåt också. Till M kommer hem och så.
Varje dag är så härlig hemma på Gården. Jag som fantiserat om att ha dom där penseérna där på brotrappen. Och nu står dom där. Vår första vår på Drömgården. Så fint att jag får ont i hjärtat.
Bara det att vi kan öppna dörren, dra på oss fleecejacka och hoppa i ett par snabbskoj och springa rakt ut till sandlådan. Vi har liksom en egen gräsmatta. Egen sandlåda. En liten väg att spatsera på.
Jag kommer så ihåg för två somrar sedan när vi bara hyrde den här gården. Kallade den för vårt Sommarhemma, blev totalt förälskade och började fantisera…undra om vi skulle kunna köpa det här stället?
Ett år senare gick drömmen i uppfyllelse. Och någon som verkligen kämpade för att nå det målet var den här;
Jo. Vi är stolta. Ohyggligt stolta, faktiskt.
Liten drog tag i tidningen och utbrast; Pappaaa! Ja älska dig!
För det fantastiska med den där människan, är att han är så otroligt duktig och driven, men är inte det minsta cred- eller bekräftelsekrävande. Han bara har den där självkänslan, lugnet och är precis sådär snäll som han ser ut. Vår fina M. Så roligt att du senaste dagarna fått en riktig boost av hejja-hejja! , härs och tvärs ifrån. Att du blivit uppmärksammad för hur himla-bra du är. Inte bara från din fanclub; Liten, Lillafrun, Svärfar och vi som alltid är så impade av dig. <3
Nä vänner, jag stoppar här. En tankspridd Fruga här idag. Vet knappt vad jag skrivit. Vi sätter punkt och så önskar jag er finaste, finaste helgen!
Hörs snart igen!
(7).
Åh, tänk nästa vecka den här tiden..
Lillafrun
Senaste kommentarer