av Emmeli | nov 5, 2018 | Emmeli funderar, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
God morgon måndag!
Höstlovsveckan finns i Hjärteasken och vi startade denna nya vecka med tillsammansfrukost, kökssoffanhäng och planerande av veckan. Himla fin start!
Antecknar så bra i mitt söta lilla block. Finns HÄR om du skulle önska precis lika.
Så.. veckans planer, då?
Det ser ut att kunna bli en himla härlig vecka.
– Mörk måndagsmotionsrunda med Storan!
-En tur till norra staden för att ”klämma” på ny telefon till husmor.
– Storhandling. Numera ett måste då vår älskade lilla butik fått allvarlig höstsnuva för ett slag… gått i ide, så att säga. Men som vi hoppas att den ska vakna till liv snarast. Så himmelens besvärligt att inte ha en mataffär i sin egen by.
– Storebror och Lillasyster åker på Mormor- och Morfarmys en dag mitt i veckan, när jag och Storan susar iväg för flärdfull tur med mycket, mycket efterlängtat frisörbesök, bland annat.
-Sända er (förhoppningsvis härliga) blogginlägg!
-Tänkte redan nu börja julklappstänka lite också.. har ett nytt tänk på ingång. Ska föreslå att småkusinerna ej ska ge varandra leksaker till exempel… utan istället ge varandra en mysig upplevelse.. jag har spånat på världsmysig dag som jag vet skulle älskas av små tvååringar och fyraåringar (förstår ni så mysigt, och fiffigt faktiskt, det är när M´s syster har barn i samma ålder som vi? .. dessutom nu när dom flyttat hemhem hit till norr igen och vi kan ses i massor!)
– Försöka rengöra ett tvärgammalt golv på övervåningen för att se om vi kanske kan ha det kvar eller behöver satsa på ett nytt.
-Hänga med älskad Storfamilj!
-Måla klart dom allra, allra sista fönsterbågarna… jopp, ni läste rätt. I somras spikade M ihop hittepå-bågar till ett par fönster.. eftersom dom inte hunnit bli färdigmålade. Karmarna målade och klara och på plats. Men 8 bågar utan färg. Men, hellre låtsasbågar ett litet tag, sa vi. Och ännu en färdigbrädfodrad vägg.. än att bromsa på grund av några ej färdigmålade bågar. Snart, snart är det riktiga rutor precis överallt. Längt!
-Fira farsdag!
– Härligaste av allt! En massa HemmaMammaliv tillsammans med dom jag älskar mest!
Så. Några veckoplaner. Skrivna på papper. Sen får livet ta över, likt alltid. För så fungerar det.
Önskar er en härlig veckostart!
Lillafrun
av Emmeli | nov 4, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
Så sagolikt vackert.
Den där Höstlovstorsdagen när Vackerpappan tagit ledigt för att vi skulle få en extra Tillsammansdag. Vi hade rysligt effektiv förmiddag och päron fortsatte röj, rens och städprojekt. Medan bäbis sov och barn pysslade och pärlade. Väldigt härlig tid. Och att sedan susa iväg till mitt Hemmahemma. Möta darlingar. Ta sagolikt vacker springtur tillsammans med Storan, som hon förevigade i bilden ovan…
…
i mina alldeles sprojlans nya springskor som delvis är en födelsedagspresent från mig själv och delvis från mannen. Jag har aldrig sprungit i skönare sko. Brukar ha Asics, alltid. Men en lite, lite enklare variant än denna. Men nä, nu kommer jag aldrig kunna återvända till den.. det var som att springa på moln med dessa.
HÄR kan ni kika och läsa mer om skon.
Efter att vi sprungit. Åt vi god grilllunch ute, innan vi hoppade in i vedeldade bastun. Alltså den där dagen.. som världens lyx för precis alla, både stora och små. Barnen som lekte med kusinerna och pysslade med massa roligt som mormor hade införskaffat. Och så vi päron som blev så ompysslade med tid för att få motionera och sedan varva ner.. med både bastu, mamma-lagad mat och till och med en stund raklång i finsoffan. Gudomligt.
När det blev Allhelgonaafton pausade vi, med grått väder, lugnt tempo. Storebror var tillsammans med sin alldeles jättejämnagamla kusin och tände ljus på älskades gravar, tillsammans med deras FarfarMorfar. Sen avslutade vi dagen med fredagsmys hos min älskade Svägga.
Sen blev det Alla helgons dag. Och en plötsligt tvärförkyld mamma.
Vi röjde det sista ute på gården, småspill från sommarens brädfodring, flyttade in sånt som inte ska bo ute när det blir vinter. Var ute på vacker promenad i novembersol. Och så satte jag ner en drös med bonuslökar.. som jag hoppas ska bli så himla fina i den där zinkbyttan. Är så nöjd med mina farmor-brillor också. Så runda att det inte är klokt och så fint glittriga kring ögonen. Och där ser ni ju två födelsedagspresenter till, ja. Mössa och jacka, som mannen skämde bort mig med. Älskar alltsammans! Och mannen, förstås.
Sen slog Bertil, Storan och jag följe.
Och åkte många mil i bil. Pratade livet. Stannade på tre olika kyrgogårdar medan mörkret föll. Tände ljus. Vara lite närmre för ett slag. Närmre Människorna, som vandrat här på jorden med oss, som byggt varma bon i hjärtat på oss. Massor av minnen. Som nu är mer betydelsefulla än någonsin. Det var så gott att komma hem till drömgården till kvällen sedan. Se Trassel hela familjen tillsammans, tända ljus och bara vara.
Och idag har vi tagit oss i mål med veckans röj och rens. Helt makalös känsla!
Jag har varit igenom precis alla kläder som finns här hemma. Rensat bort massor. Hundratals liter med kläder som skänks till några som behöver dom bättre än vi. Och skor och leksaker, pryttlar och gamla lampor och gud vet vad. M har burit och burit och burit, kartonger i massor från övervåningen. Många saker får förstås fortsätta att bo kvar, fastän dom inte används just nu.. snart har vi fler väggar och kan hänga upp saker på till exempel. Som den där skolplanschen ni ser… kom ihåg när loppistokiga älskade vännen, gav den till mig i födelsedagspresent en gång, fastän jag ju vet att hon älskade skolplanscher lika mycket som jag och nog skulle ha velat ha den själv. Det är kärlek.
Nu är övervåningen redo för att bytas mot att vara ett kallt vindsförråd, till att få en massa tid och kärlek och till sist (förhoppningsvis.. känns overkligt…) bli våra sovrum istället.
Här inne har vi påtat med ditt och datt också. Bläddrat bland recept. Vissa la sig under slagbordet och fantiserade om kladdkaka. 
Jag njöt sköna söndagskänslan (minus ej så pigg mammakropp), snodde ihop en himla god limpa och bjöd darlingarna på.
Enligt Minimannen var det den godaste limpan jag bakat. Det säger han i och för sig typ varje gång. Lillhjärtat som fullkomligt älskar nybakt. Vem gör inte det?
Efter att ha bakat, röjt och vädrat ut helgens förkylning ur sovrummet, bäddat rent och så. Då tog vi oss en välbehövlig tupplur jag och min lilla Skrållan. Otroligt skönt.
Och där ser ni ännu en redan så välanvänd födelsedagspresent… mitt nya ulliga underställ. Kommer från Kari traa. Så himla skönt och fina kläder. I färger som är som karameller. Jag älskar mitt gråa ställ. Men kika HÄR och HÄR för ännu en härlig färgsättning.
Nu väntar söndagmiddag här hemma. Sen ska jag hoppa in i badevarelset.. få sån där höjden av mammalyx-stund; lång, varm dusch, inpackning i håret och så vidare.
På bilden ser ni ääännu ett par av födelsedagspresenterna jag fick. Inpackning och kanske lyxigaste deon som finns. Jag måste ha varit mycket, mycket snäll eftersom jag blev så vansinnigt bortskämd.
Allhelgonadagar i mitt hjärta. Och massa härliga födelsedagspresenter. Högt och lågt. Djupt och flärdfullt. Alltsammans; Livet.
Hoppas att ni har haft en god helg. <3 Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 31, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården
Sedärja; snön kom ju, ja!
… dock kom stormen och plusgraderna och alltsammans blev ett endaste spöregnigt söl.
Det var läge att hålla i hatten, menade Juni. Som stod något skeptisk där ute i stormen, innan hon utbrast ”Nej! Mamma! Snön jaga mej!”.
Vi har haft två dagar av rysligt höstrusk detta oktoberavslut. Och sedan vi kom in igår, har vi minsann inte varit ute mer. Det händer… typ aldrig, faktiskt. Att vi inte tar oss ut alltså, än hur risigt väder det är. Men nä, vi har höstlovat här inne. Medan rusket härjat där ute..
Ägnat oss åt viktigheter…
Som att tända massa ljus. Spisa soft musik. Slumra på kökssoffan. Sörpla varm choklad. Och kikna av skratt åt sin Storebror.
Bilden ovan är för mig nästintill en fantasibild. En drömmarnas Drömbild. Som jag liksom önskat mig. Och nu har. Älsklingarna mina. Som jag njuter guldstunder- för sjääälvklart är det inte alltid sådär gemytligt.
Senaste dagarna, som inneburit väldigt lite utelektid.. så har vi både haft barnen-klättrar-snart-på-väggarna-känsla i samklang med mamman-får–snart-psykbryt-känsla, också!
Men mest, en himla massa mys. Kojbyggen och pyssel, kurragömma och sköna filmstunder.
…och ”någon” fick ett sjuhelsickes hybris och blev föör sugen på att dra igång ett röj och rens-ryck. Sååå… här har kastats och sorterats bort och hivats iväg för skänk och pytsat i säckar i en väldans fart. Allt från leksaker till vinterskor och en massa barn- och päronkläder. Oooh, älskar känslan!
Det måå hända att hemmet inte är sådär jätte tipptopp inför Allhelgona.. hade tänkt piffa lite, men det tar jag imorn om jag hinner. Annars är känslan nu, när man vet att man röjt runt bland massor, så himla härlig!
Ser ni bäbisen? Så himla gosig och ljuvlig på alla sätt. Där låg han och var så nöjd så.
…
Höstlovsdagar, alltså. Med en massa rusk och mys och röj. Fint så.
Hoppas att ni har det gott!
Lillafrun
av Emmeli | okt 30, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Så plötsligt var det Höstlovsvecka!
Vi har väl kanske inte regelrätt ”Lov”, som är hemma för jämnan. Men alltså… allt som är mysigt som man kan tänkas haka på, det hakar vi på. Så jo, den här veckan har vi Höstlovsmysiga dagar, en efter en. Sådetså. 
Två gullisar, ute i kyliga, kyliga minusgrader. Premiärklädda i vintervarmt för denna vintertid. Och en snärt banan i näven skadar aldrig, visst? 
Pricken över myset blev helt klart att vi startade veckan med hel familj här hemma. Alltid lika härligt också när Brandismannen kliver av sin jour och vi kan ge oss iväg hela familjen på äventyr. Så var det alltså igår!
Vi klädde oss varmt, tog frukt med oss och knatade över åkern. Sen njöt vi där i skogsgläntan.
Älskade fyraåringen (så himmelens fladderhjärtig av honom, min stora prins). Han drog med lillasyrran på fantasilekar.
Och så lektes det björnen sover.
Och knipsandes lite granris till rabatten där jag satte en drös lökar i helgen.
ÄLSKAR, älskar, älskar dessa små äventyr.
Jag behöver ej åka till andra sidan jorden för att hitta flärden och lyckan. Det räcker med att ta småttingar i handen och knata till andra änden åkern och fylla kropparna med frisk luft och hjärtana med ett litet, men ändå så stort, Höstlovsäventyr.
…snart hemma igen!
Med trött, lite otymplig men väldigt härlig känsla! Och kyliga, röda äppelkinder, förstås!
…
Dagen avslutades med promenaddate i svartaste mörkret, tillsammans med Storan. Det var så mörkt att jag prisade mannen-lånade pannlampan minst tio gånger under rundan. När jag kom hem var jag så skönt slut, lagom frusen och trött i kroppen. Att efter att ha duschat tillsammans med bäbis (bland det mysigaste som finns ju, och bäbis älskar det också!… kan bara drömma om det där badkaret ibland alltså) så somnade vi visst, precis hela familjen, i Storsängen allesammans. En alldeles perfekt start på Höstlovet. Om jag får säga det själv.
Och vet vad nu, då! … idag faller den första snön. Känns lite som att vi gick från varm, varm, låång sommar. Till en varm höst som nästan varit lite som smygsommar hela vägen.. och nu, poff, faller snön. Och det gör mig alldeles oväntat pirrig i magen.
Önskar er en fortsatt härlig vecka!
Lillafrun
av Emmeli | okt 28, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Helgdagar med en massa må-gott.
Vi har sett film hela familjen tillsammans i en mycket rörig hög i finsoffan. Varit på något så stort, så stort; Livets första framträdande för storlilla Minimannen. Sötaste dansgänget dansade på fina ceremonin kring avtäckandet av vår nya bronsiga, vackra staty avbildad av en utav byns stoltheter; Magdalena Forsberg. En lördagkväll sedan, där vi lagade gott och åt tillsammans med Svärfar och mannens syster med familj. Coola Farmor är i Afrika, så Svärmor saknades men vi hade det så mysigt vi kunde i alla fall.
Så byts Sommartid mot Vintertid.
Vi klär oss i varm ull och stickekläder. Och vissa sover timmar ute i sköna luften och verkar njuta massvis. Lillprinsen, som ju är född i trettiogradig värme och levde så sin första tid i livet. Nu kommer kylan mer och mer. Småfåglarna har fått mat. Och mörkret faller i väldig fart.
Som jag har fått frågor om denna ulliga, väldigt sköna mössa senaste dagarna… det påminner mig om att jag ju inte visat er födelsedagspresenterna jag fick när jag fyllde år ännu. Mössan var alltså en av dom. Från min skäggige darling.
Mössan kommer från Kari Traa och finns bland annat HÄR i olika färger.
Jag tror att jag börjat komma sams med naturen och känslan med den nu. Lite som att vi är björnar allesammans och behöver bädda lite extra gott i våra iden. I mörkret, bland levande ljusen. Trivsamt och behagligt. Nu är vårlökarna nere i jorden också. Och det allra tjockaste lövtäcket, det som blir av gamla, jättestora äppelträdet, rävsat.
Vi firade med Söndagskaka!
Med bland annat kokt potatis som en ingrediens. Receptet lät så småtokigt att jag ”var tvungen” att prova. Och oj, så himmelens god den blev.
Lite mazarinliknande. Lovar er att återkomma med receptet!
…
Det var några helgdagar i slutet av oktober, det. En ynnest, alltsammans.
-Hoppas att ni har haft härliga dagar!
Lillafrun
av Emmeli | okt 26, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Vi fyller dagarna med liv.
Det är frisk uteluft och nattvarma täcken. Det är stinkande blöjpåsar och kladdigt kylskåp. Prydliga travar av vikt tvätt och nyskurad bro. Det är grus i hallen och för tunga ögonlock. Det är livslycka och pirriga magar.Det är längtan och kärlek till skäggig på vift. Det är småttingbrydderier och lyckliga skatter. Och en herrans massa pyssel..
… och härliga tillsammans-med-Storan-beställningen av vårlökar som gör vem som helst nipprig.
Mamman motionerar och fyller på sig själv med god energi. Jag och barnen går på FN-samling och fylls med musik av så viktigt innehåll.
Vi åker på mitt-i-veckan-äventyr. Knackar på dörren hos MammaMormor och PappaMorfar. Får omfamnas av värmen från kramarna, varma risgrynspuddingen, elden i kaminen och svettdropparna från hardcoregymets cykelpass. Storebror får nästan hela risgrynspuddingen för sig själv sedan och är i sitt alldeles egna heaven.
Vi går på loppis och får med ens några julklappar, i alla fall halvt, klara. Vardagsträffar fler darlingar i Storfamiljen.
Som ett mellisfika med kusinen och en kaffekopp med Svärisarna. En snabbsväng till Storan. Att bara hinna prata lite, så värdefullt.
Kattens svans brinner, mammans telefon spricker och det landar spännande mail i inkorgen.
Det tittas mot solen och känner hur den fortfarande värmer. Andas in den friska luften. Jag känner barmarken under mina fötter där jag går, hör lövens prassel. Är snön snart på väg? Det känns nästan så.
Minstingarna sover varmt ombäddade om dagen. Fullmånen lyser om natten. Och det börjar närma sig helg. 
Äntligen torsdagkväll och Vackerpappan hemma. Efter dagar med massor av jobb.
Bland varma småttingar, i ett helgtädat hem, får jag vakna till fredag. Tacksamheten är större än allt stort.
Sovmorgon slog vi visst till med också. Urskönt. Långfrukost sedan. Timjan är gott på mackan. Tycker jag. Vissa tycker bara att ”det sprätter runt i munnen”. Jag får skratta gott. Många gånger om dagen. Som små doser av räserbränsle, när orken behövs desto mer. Mammalivet är mycket, på alla sätt.
Jag försöker ta in att jag har tre småttingar, som är mina.
Den enen kan just nu bli hur arg som helst på sin mamma, tycka att du fattar ju ingenting!”, varvat med tacksamhetstal över att jag är en så fantastisk mamma och så finns funderingar som ”mamma? lever själen i himlen?”. Puh.
Tvååringen nynnar ”Hä-komme-Pippi-låååptump!” helt obekymrad om precis allt.. skulle vara att pippitröjan hamnat i tvätten, sånt kan ju göra vem som helst tokig. Alltsammans varvat med att säga ”mamma? vet du vaa? -ja älska dej!”.
Och så den där Minstingen.. som är så nykär i sin röst, och väcker oss med sötaste snicksancket om morgonen… ett tu tre går hans ögon i kors, för då har han hittat sina händer… och dom är ju så tjusiga att ögonen kan gå i kors för mindre, ju!
Å. Så gott med helg nu alldeles snart. Hoppas att ni haft en god vardagsvecka. Önskar er en härlig fredag så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Senaste kommentarer