av Emmeli | apr 29, 2015 | Emmeli funderar, Liten ett år, Mammalivet
Vi försöker fylla dagarna med så mycket gott vi bara kan, jag och min lilla pojke.
Göra massa mysiga saker, hela tiden. Som det här;
Att sätta oss i en vitsippsbacke tillsammans, och nästan få dåndimpen av hur vackert där är. Ett grönt och vitt, mjukt och fluffigt täcke av bara en massa vackert. Liten tyckte också det var fint, han satt till och med stilla där i backen och plockade några blommor med sina småhänder.
Jag är så vansinnigt kär i min Miniman. Han är bäst, helt sonika. Förgyller mitt och mannens liv till det yttersta. Ibland slår det mig att tänk, att han är min. Min pojke.
Solstrålen nummer ett.
Så det kan man göra, när man vill förgylla dagen och samtidigt putta på tiden framåt så fort det bara går eftersom vi ju längtar efter någon älskad ; sätta sig i ett hav av vitt och grönt och bara njuta. Ännu en sån där stund som jag drömt om att få uppleva tillsammans med mitt barn.
Och idag är det onsdag.
Ha en god dag!
Ps. TACK gulle-Ni för att ni peppar mig, både här och på instagram (@lillafrunsdagbok). Små hälsningar härs och tvärs betyder mer än ni kan ana. Ds
(16).
Lillafrun
av Emmeli | apr 28, 2015 | Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Det har varit en så himla, himla fin dag idag.
Vi hade förmiddagen här hemma i lilla byn; Liten hade sin förmiddagssovning och jag körde ett tvärsvettigt träningapss. Efter lunch gjorde vi mellispackning och hoppade sedan in i bilen; Mammamormor, Pappamorfar, Torehunden, Liten och så jag. Och vi landade vid det vackraste stället jag vet;
Sommarstugan.
Den som min älskade snickar-morfar byggde en gång i tiden. Det är han som målat alla dom vackra målningarna ni såg här ovan. Jag älskar det där stället. Och idag var det helt makalöst härligt att vara där; höra måsarna, vattnet som kluckade mot bryggan, känna doften av hav och bara vara-vara.
Pappamorfar och Liten dom hade däremot inga planer på att bara-vara-vara.
Det behövdes ju krattas och gullvivorna i rabatterna ville mer än gärna bli fri från sitt lövtäcke.
Men vi gjorde annat också;
Som att vara ner till vattnet.
Det var väldigt spännande. Både havet och den där vårbäcken som porlade.
Så gick vi över den där grusvägen igen, den jag bara älskar att både springa och gå på och har gjort sedan barnsben. Det bästa är att gå barfota på den om sommaren.
Vi satte oss och åt mellis och sörplade kaffe i solen och sedan gav Mammamormor, Torehunden, jag och Liten oss iväg på en långpromenad.
Vi stannade för att plocka vitsippor. Och den stunden, där i vitsippsbacken, var ännu en sån där jag bara drömt om. Jag älskar min tillvaro just nu. En riktig dröm. Och jag vet, att vi inte kommer att ha det såhär lyxigt hela livet, men det gäller att njuta av varje period. Och just nu; Liten-ledig med min älskade Miniman, med våren som är här och sommaren som är inom räckhåll. Då njuter jag så det står ut genom öronen på mig. Det är så lyxigt att det inte är klokt!
Jag har upplevt så mycket vackert idag har jag nästan har lite ont i hjärtat. Jag är så ödmjuk inför livet och så himla tacksam. OM jag fick be om något mer, så vore det ett besked, och väldigt gärna ett glädjande sådant, som liksom skulle förändra livet för oss och göra det ännu, ännu mer fantastiskt än det redan är. Men just nu njuter jag nuet och väntar med spänning på framtiden.
En promenadvy som inte går av för hackor. Höga Kusten, alltså. Så vackert att det värker i kroppen lite.
Det har varit en ljuvlig dag och nu är jag så trött, så trött. Väntar på att natta Minimannen som just nu haft en lugn stund framför Pettson. Tack Gode Gud för Pettson. En liten stund då och då, ja då är han tusan guld värd, den där mannen med katten.
Liten har varit busigare än vanligt idag. Och det, det går ju typ inte. Han har liksom haft räserfart från att ha vaknade 7 i morse, till nu. 12 timmar senare. Visserligen med glapp för två sovstunder. Men han har hunnit stå i duschen med sockfötterna plaskandes i vattnet, rivit i skåp med porslinsgrejer, stoppat alllllt han hittat i munnen och suttit i Mormors pelargoner ute på altanen. Rivit bort nån dörrlist här och där, plaskat med lillhanden i Torehundens matskål. Ja, förresten stod han med fötterna i den skålen ett tag också. Tag och tag. En sekund eller två. För det mesta är jag steget före honom, men idag har det känts som att jag ständigt varit steget efter. Jag har fått mig otaligt många gapskratt. För det går liksom inte att vara arg på det där lilla livet, där han står med ruffsig frilla, den ständiga bulan i pannan, skrapsår på näsan, dom där rödblommiga kinderna och det där tokbusiga leendet. Älskade busunge. Att vara mamma till dig är det bästa jag vet!
Ja. Den här tisdagen sparar jag i hjärtat.
Lillafrun
av Emmeli | apr 28, 2015 | Liten ett år
hej, det är jag. Liten!
Vet du!
Igår hade jag en så himla rolig dag, mamma lekte med mig som en galning hela dagen typ, typ. Jag var så trött på kvällen att jag somnade tidigare än jag någonsin brukar. Vi gjorde i alla fall massa roliga saker igår, och en sak utav alla var att mamma ledde mig till sandhimlen, där det kryllade av roliga leksaker och jag bara fick grejsa och bli precis hur skitig jag ville.
Morsan såg mer än nöjd ut också och så sa hon någonting i stil med.. alltså, sandlåda! Världens bästa barnvakt, ju!?
…ja, för jag bara satt där. Och lekte och lekte och gjorde brumljud med munnen och försökte pricka sand med spaden i hinken. Försökte liksom inte ens rymma för att göra några andra rackartyg. Och det… hör sannerligen inte, inte, inte till vanligheten. Det är framför Pettson jag sitter stilla, och när jag sover då är jag också lugn. Men alla annan vakentid, är rätt fullfartig. Om jag säger så. 
Torehunden stod som en liten mupp bredvid och ville att jag skulle kasta både boll och pinne. Morsan hjälpte mig och gjorde hunden nöjd, så fick jag sitta i lugn och ro och grejsa med mitt.
Jag och älsklingsmamma.
Och idag är det tisdag!
Och jag tror att vi ska ut på utflykt. Mormor, morfar, Torehunden, mamma och så jag förstås. Det är ren och skär lyx att få så här mycket mormor- och morfar tid.
Och det där med sandlåda… Succé!
Tack gullegrannarna för att jag fick låna sandhimlen. När pappa kommer hem från det där landet långt bort, då ska jag fråga om han kan bygga en alldeles egen till mig.
Ha en bra dag och ta hand om er!
(17).
Liten
av Emmeli | apr 27, 2015 | Liten ett år, Mammalivet
Vilken fin första dag ifrån vi har haft.
Jag känner ännu ingen skillnad på när mannen sticker iväg på antingen ett vanligt uppdrag över dagen, eller när han då och då sticker iväg till Huvudstaden eller någon annan stad och blir borta över en natt eller två. Skillnaden kommer väl när han inte kommer hem imorn, eller dagen efter det, eller dagen efter det. Men 18 dagar kommer gå rakertfort, intalar jag mig.
Nåväl.
Vi har haft en strålande dag här hemma i lilla byn. Visserligen grå och snorkall till en början. Men jag och Minimannen gav oss ut på en lång hurtrunda med vagnen och fick härlig motion/sovtid. Så byttes grått och tråkigt, till det här;
Helt ljuvlig vårväder!
Så vi drog ut igen såklart. Och var sedan ute i flera timmar. Liten har lekt, åkt skrinda, gungat, 
och kastat boll med Torehunden. Jag älskar att vara ute med min Miniman. Och så blir jag sådär vansinnigt nostalgisk av allt vi leker med här hemmahemma. Som den där skrindan, som låter precis som när jag var liten. Eller som det här;
Trampbilen.
Min favorit. Ljudet med den i en rasande fart mot asfalten. Nostalgi. Och Liten, han var överförtjust och ville att morsan skulle springa fort, fort.
Pappamorfar fick även lite hjälp att dra lite ris och sådär… Liten premiärade i sina nya fingervantar, väldigt bra tyckte han!
Ja. Så vi har haft en fin måndag, trots att vi sagt hejdå till pappan för 18 dagar. Men, det ska nog gå bra. Det är fint att längta efter varandra.
Björkarnas knoppar håller på att brista och jag njuter så av den är tiden som är nu. Vi har allt, allt det bästa kvar. Underbart, visst?
Nu är det kvällen och både Miniman och morsa är trötta. Sådär skönt trött, av motion och lek och friskluft och sol i flera timmar. Jag har en plan för kvällen; natta Liten och sedan ha lyxig mammatid. Det vill säga duscha i lugn och ro, dra på sig mjukaste brallan jag hittar och leta fram senaste avsnittet av Unga Bönder. Ett program jag verkligen försöker att följa (är sämst i världen på det där med att se på TV..) men inte lyckas så bra med. Men då finns ju play, det är bra!
Önskar Er en skön kväll!
Lillafrun
av Emmeli | apr 27, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år
Okej, nu kör vi.
Äntligen, på ett sätt. Åhåjaja, på ett annat.
Men nu har han alltså åkt, vår älskade pappa och man. Han vi är så vansinnigt kära i, tacksamma och så, så stolta över. Han är helt enkelt bäst. Och inte bara som människa i livet livet. Skrotar vi Jante för en stund, så tar jag chansen att skryta över honom (eftersom han aldrig, aldrig någonsin skulle komma på att göra något dylikt om sig själv); han är ett sånt där smartskaft, ni vet. Alltid varit. Helt klart den intelligentaste människan jag känner. Vad än han tar sig för, gör han det med bravur.
(Se bara på val av fru….. hrm.. )
Nu har han dragit iväg på storuppdrag till Tjeckien. Som pojke hade han nog ramlat av stolen om han visste att han en dag skulle få åka på Hockey-VM. Om någon hade sagt åt honom att han dessutom skulle ha en stor uppgift i själva produktionen av hela spektaklet, sitta vid rodret och sända detta pådrag till typ hundra länder…han som högsta positionen inom hans område, då hade han nog inte trott på det. Min lilla man, liksom. Han som direkt efter sin examen bestämde sig för att köra sitt eget race och som det bara gått så himla, himla bra för. Det är så häftigt.
Vi är så glada för hans skull. Människan med det största hjärtat jag vet. Den drivna och duktiga. Och med ett lugn och mod jag skulle vara lycklig om jag bara hade en liten del av.
Kör hårt nu älskling! Vi hejjar på dig här hemifrån, Lillafrun och Minimannen! <3
(18).
Lillafrun
av Emmeli | apr 26, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år
… idag är det din dag, Mamma.
Min älskade, älskade. Du som alltid finns där, du som jag kan prata om precis alllt med. Du som svarar i telefonen jämt och alltid, lyssnar och är en sån där mamma alla borde få ha. Så skämmer du bort oss alla, hela familjen. Med det där omhändertagandet som är något utöver det vanliga. Proppar oss med mat så god att vi ofta inte vet vart vi ska ta vägen. Lagar, bakar, fixar och donar. Sen är Du världens bästa mormor också. Svärmor, likaså.
Mamma. Du, med ett hjärta av guld.
Idag fyller Du år. Och vi har firat, hela dagen lång.
Grattis på födelsedagen älskade mor!
/ Lillan
Hur dagen varit?
Så fin;
Kring tupptid var vi uppe och sjöng och uppvaktade med frukost på säng och stort paket.
Jag och mannen kröp sedan ner och la oss bredvid bäbisen som fortfarande sov. Och jag somnade om, i tryggt förvar i mannens famn. Otroligt skön stund. Sen drog M iväg på uppdrag och jag och Liten hjälpte Mammamormor att duka och grejsa.
Liten hoppade sedan i vagnen, slumrade på altanen med regnet smattrandes i en rasande fart.
Jag? Såg min chans att dra ut i hardcoregymmet. Jag drog ett stenhårt pass på den där gammhärken till cykel, som är så bra på att få mig slut att det inte är klokt. Och när jag var så svettig och slut, så köttade jag på med ett snabbt och intensivt pass styrka också. Kittlade dödsskönt…
Dubbla pass, som gjorde mig boostad av jag-ska-klara-dom-kommande-tre-veckorna-jättebra-känsla. Välbehövligt…
Så piffade vi till oss, jag och min Miniman.
Minimannen drog till med finbyxa, mormors födelsedag till ära.
Sen var allt plötsligt dukat och klart och det enda som var kvar, var att vänta på gänget från Mäjadalen.
Liten?
Han hann göra alla möjliga hyss under den tiden av väntan.
Kasta boll är det roligaste som finns just nu. Särskilt när mormor hivar den upp i taket och den studsar ner i en väldans fart. Ja, ni ser ni ju själva. Det där leendet, alltså.
Till slut satte han sig i Torehundens korg…på Tore..
Så kom gänget och det blev varsågod till den godaste lunch jag ätit; mammas potatisgratäng, rostbiff, nåt annat köttigt, hiiiiimelska såser, sallad, goda pajer, hembakta frallor ….
Och jag var hungrig, ja. Och njöt, ja. Håhå, mammalagad mat. Så himla, himla gott!
Så vi blev bjudna på finlunch och hade det så himla fint. Åt, mådde gott, hurrade och sjöng för vår älskling-B, skrattade, pratade i munnen på varandra och saknade det gäng av familjen som inte satt kring bordet men som ju ringt, 50 mil ifrån, och sjungit och hurrat genom telefonen..
Och det öppnades paket, såklart och åts tårta och sånt där kalasigt;
Och Liten var i vanlig ordning ständigt uppassad av någon nära och älskad. Vem vill inte ha en show av idolkusinen innan sovstund?
Återigen konstaterade jag idag, att det är så fint det här. Med familj. Jag är så oändligt stolt och tacksam över min stora fina taikonsfamilj.
Så det var vår söndag; med en Mammamormor som fyllt år och firats hela dagen lång. Massa gott för kropp och själ; träningspass, massa god mat och tid med familjen (förutom älskade mannen..).
Nu har vi sagt godnatt, huset är mörkt. Mannen är hemma igen och vi, Lilla familjen, är vakna tillsammans och packar och peppar oss inför morgondagen…
Lillafrun.
Senaste kommentarer