av Emmeli | apr 2, 2015 | Liten ett år, Minimannen & Juniflickans kläder och ting.
Bu!
luuugn…,det är bara jag, Liten!
Det där är min nya grej; att dra trasan över huvudet och yra runt som en tok och fullkomligt kolavippa av busigt, bubblande skratt. Mamma säger mest åh, nämen Sixten akta! Åh, passa du slår dig! OOOOOH, gå försiktigt!!
Men sånt där fattar jag ingenting av. Jag kör på som den virvelvind jag är. Full fart framåt, totalt orädd. Stackars mamma, hon får sina hjärtsnörpar om dagarna…
Nu ska jag svida om från pyjamas till sköna åka-bil-kläder. Vi ska på semester, mamma, pappa och jag. Hälsa på farfar och morfar och alla dom. Och vi har laddat för det här. Jag och morsan höll på som galningar igår. Jag hjälpte till jättejättemycket.
Det roligaste på hela dagen, var där på kvällskvisten, precis innan jag skulle gå och lägga mig. Då tappar morsan ett örhänge. *PANIK och KATASTROF* ..hrm.. Men det var tydligen nåt bling hon fått av pappa och är väldigt rädd om. Ni skulle sett henne. Hon drog slutsatsen att det måste ha åkt ner i handfatet. Så i ett ryck hade hon skruvat upp vattenlåset, eller vad det nu heter, med ena handen. Och ut for en massa äckelvatten som jag tyckte var ooooerhört intressant. Morsan jonglerade mig med halva sig och försökte samtidigt borsta sina tänder klart (jo, hon höll på med det också i samma stund. hängde över badkaret, liksom..) och på något sätt få stopp på äckelvattnet som rann. Morsan verkade tycka det var helt vansinnigt äckligt och sa mest ååh, håå, och pratade med näsan sådär låtsastäppt. Till slut gav hon upp, hittade inget örhänge. Torkade golvet och fixade klart. Sen spolade hon i kranen….. när hon inte satt tillbaka den där grejen vid vattenlåset. Så då var det bara torka upp en massa vatten, igen. Klantigt.
Så kan det gå.
Och örhänget?
Ja, det hittade hon under sängen senare på kvällen. Det var ju tur.
Och nu?
Nu återstår bara att packa in i bilen och kolla på långa listan så att allt är avprickat som ska vara med. Morsan har varit ute och morgonsprungit och är mer än taggad. Tydligen rätt tung runda, då det var tidigt på morgonen och hon har träningsvärk i kroppen, men annars så makalöst härligt. En nyvaken liten stad, morgonsol, lugnt och stilla. Så hade morsan träffat dom där gulliga farbröderna med stora och fina hundar. Dom som hon och pappa alltid träffade varje mogon när dom var ute och morgongick innan jag föddes. Pappa tyckte helt enkelt att mamma hade grejsat så mycket igår att hon var värd en springtur. Dom är konstiga dom där två…
Nåväl. Jag vet i alla fall att jag har allt vad jag behöver med, med mig. Napp, trasa, några favoritleksaker. Och Håkan.
Sen är man fit for påsk, liksom! 
/ Liten
av Emmeli | apr 1, 2015 | Hem och Inredning, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Jädrans, idag har jag och Minimannen jobbat på som bara den.
Det har packats, till oss allra tre. Inne- , tränings- och att-vara-ute-kläder. Så har vi städat också, sånt måste man (INTE ALLS) göra , innan man lämnar hemmet. Det är min favorit, i alla fall. Den där grejen att komma hem till nystädat.
När S sov på förmiddagen hann jag både träna ett intervallbaserat styrkepass, städa sovrummet och dona med lite annat smått och gott. Dagens checklista var smågalen…
Sen fick jag hjälp med vardagsrummet…
..både med dammsugning (att slå på och av den cirkus femtielva gånger) och golvtorkning (han skvätter ut min skurhink och sitter toklycklig och plaskar där i…
…innan vi pausade och drog ut på vift. Vi gick ner på stan fram och tillbaka, i helt uuunderbart väder! Snön smälter, fort som bara. Solen är här och skyndar på. tackar!
Vi traskade och njöt och jag sjöng alla påskiga trudelutter jag kunde komma på. Ägg, ägg, mera ägg.. ät så får du? SKÄGG. Typ den..
På stan hade vi några ärenden; som att hämta ut lösögon i exakt rätt styrka (fick provlinser med näst-intill-min-styrka-styrka förra veckan när jag var där, men nu i heeelt rätt.) och köpa en påskpresent till en älskad man. På vägen hem tog vi mataffären. Hade tur och kom fram till kassan fort (det kryllade av folk i butiken). Började knata hemåt. Halvvägs, kommer jag på att jag glömt vad jag egentligen skulle ha.. bara vända om. Det gick bra det med, vi tog oss en välbehövlig micropaus i solen på en bänk vi hittade, när vi kom hem till lyanområdet.
Nu är precis hela lyan skinande ren och jag har två limpor som gräddas i ugnen och som gör att det doftar ljuvligt och att morgondagens matsäck kommer smaka gott, gott, gott.
Ja, jädrans alltså. Idag har vi gnott på. Min hjälteMiniman och jag. Bort med Jante. Hen kan skita på sig!
– för idag känner jag mig som en riktig powermorsa och S är en riktig powerMiniman. Sådetså.
Lillafrun
av Emmeli | mar 31, 2015 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Lilla familjen, Liten ett år, Lyan
Softare morgon än såhär, det får man leta efter.
Hela familjen är hemma idag och det är så himla skönt och väldigt tisdagslyxigt. Ingen ska iväg, förutom den där stickiskäggiga, småmumlande mannen då. Som ska iväg till frissan senare. Annars, är det här en dag att bara vara på. Och det är väl precis vad som behövs, antar jag.
Det enda som står på planen för mig och Minimannen, är att vika en herrans massa tvätt och gå ut på långpromenad med vagnen i den 15 centimeter (morr!) moddiga snön som lagt sig sedan igårkväll. Det blir ett äventyr!
Min lilla pyjamasMiniman som tassar runt i kusinärvda nallar, så söt att jag kolavippar, lät sina päron sova extralänge idag. Det är lite konstigt med sommartiden, alltså. Särskilt för en Liten, som tycker att mamma försöker natta honom alldeles för tidigt om kvällen och om morgonen blir det istället en sovmorgon. Nåväl, det går nog till sig… 
I morse väckte jag honom, ja bara för en liten stund sedan, där han låg och snusade i sin spjälsäng. Vackraste synen jag vet. Det ser så himla rofyllt ut. Och när jag väcker honom, då sätter han sig rakt upp på en gång. Ögonen går lite smått i kors, håret står på sniskan och att ha kudden kvar i ansiktet som liten, det är liksom så gulligt att jag får lite ont i kroppen. 
Nu ska jag masa mig upp jag med. Hör hur pojkarna grejsar ute i köket. Mannen serverar gröt till sonen och det plockas fram frulle och jag är hungrig som en varg.
En dag av tisdagslyx, helt sonika.
God morgon och god dag!
Lillafrun
av Emmeli | mar 30, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Nu skulle det inte sitta helt fel med ett eget rum till Minimannen, som han kan fylla med alla sina fina leksaker, födelsedagsbordet och stolarna (bild här), Håkan och dockan Nellie och ja… sina prylar helt enkelt. Ingenting är ju omöjligt, så kanske dyker det upp ett litet fint rum till honom inom någon slags snar framtid.
Annars funkar det fint att ha hela köket i lyan som leksaksrum också!
Den här måndagen har varit halvkonstig, alltså.
Det är lite svårt att förstå att jag absolut inte har något måste-göra nu, som jag ska hinna med när Liten sover eller så. Det lär ta några dagar att förstå detta. Det är ju faktiskt bara dag ett idag. Jag har mest känt mig rastlös och krypig i kroppen, liksom. Men vi hade världens mysigaste morgon, tvättmaskinen har jobbat på hela dagen för allt vad den är värd. Under förmiddagen satte jag ihop ett nytt tabatapass och svetten fullkomligt dräpte om mig. Minimannen sov gott ute i regnet under tiden. Sen har det fixats med både det ena och det andra. Och lekts och busats och och ringts lite hittan och dittan.
Och idag gjorde jag ett nytt försök med lösögonen.. Bara det att..För sånt där har jag inte tillstymmelse till tålamod och vill bara att det ska gå fort och fort och funka på direkten. Står där som ett svart moln framför spegeln. Gapar som en galen och sliter i ögonlocket och den där linsen far all världens väg. Den svarta mascaran jag ävlats smeta på mig är överallt förutom just där den ska vara. Så svär jag och brottas med mina stackars rädda ögon som blinkar febrilt för sin överlevnad. Till slut så. Sekunderna det tar för att få saker och ting på plats, känns som kliande evigheter varenda en. Alltså.. Jag fick hejda mig när Minimannen stod bredvid och började härma mina utbrott. Då fick en ge sig, liksom.. Och jo, idag kändes det nog lite mindre skavigt. Det var ju himla bra, för nog var det härligt med promenaden idag, där jag slapp glajjor med regnstänk.
Men jag har svårt att slappna av liksom. Det kommer väl, tänker jag…
Men som sagt, tålamod är inte min grej. Så som med allt annat vill jag gärna känna mig lugn som en filbunke och avslappnad och ja, kunna njuta av den här tiden just nu och allt vi har framför oss, fullt ut. Att jag kommer bli någon andas-in-och-ut-genom-näsan-typ, det är ju bara lägga ner. Det kommer aldrig hända. Jag är för hyper för det. Jag hoppas bara på att jag ska komma ner i varv, så pass att ja inte springer runt och tänker att jag har en massa saker att göra, fastän jag inte har det.
Lugn, lycklig och bekymmersfri blir jag när jag tittar på min älskade ettåring som sitter på köksgolvet och hamrar (eller helt sonika bara trycker med sitt lilla pekfinger) ner dom färgglada bultarna. Han har så många fina leksaker nu. Flera av dom i trä, så fint och bra. Och roligt, säger Minimannen!
Nu väntar måndagkväll. Med hela familjen samlad kring matbordet och med timmar av mys och oplanerad tid ikväll.
Jo, nog njuter jag allt… och jädrans! där andades jag nog både in och ut genom näsan…
Ta hand om er.
Lillafrun
av Emmeli | mar 30, 2015 | Liten ett år, Mammalivet
… lediga dag!
Måndag, påskveckanstart och livets mest lediga dag.
Det klingar finfint i mina öron.
Det är måndagmorgon och ute faller regnet i en takt vi mest är vana om sommaren.Det ser grått och ruskigt ut här inifrån lyan. Det var ungefär samma igår, som ni ser. Men vädret, det bryr oss inte ett dugg.
Vi har börjat veckan med finfrukost tillsammans med hjärtevännen, som sedan susade ut genom dörren med sin James-Bond-väska och vidare på sitt uppdrag för att sedan åka söderut igen. Här hemma i lyan är storsängen ännu obäddad och morgonkaffet inte helt färdigdrucket, vilket tillsammans bådar för en vi-kryper-tillbaka-under-täcket-och-myser-stund-stund.
Det är helt fantastiskt skönt att kunna pusta ut helt och hållet nu. Att inte ha ett endaste litet måste framför mig. Inga måsten som någon annan (typ någon utbildningsNisse) säger åt mig att göra. Nu gör jag mina egna val. Det gör jag ju alltid.. men ni förstår vad jag menar.
Vi åker på påskäventyr, senare i veckan. Hela familjen. Så himla mysigt det ska bli, jag längtar så. Men innan dess har vi lite fix. Som att pappan ska jobba och det ska packas och grejsas. Liten ska tvätta monstertvätten, säger han. Tvättkorgen väller över (som om det är någon ovanlighet…) och den ska helt klart få gå på påskledighet, tom och utan en endaste lillstrumpa i botten! Vi ska sätta igång med projektet redan nu. Sen, ska vi ha måndagslyxig mysestund, där Morsan sörplar kaffe och Minimannen speedläser en bok eller två och där tvättmaskinen jobbar på i bakgrunden..
Måndag. Och det är påskveckanstart. Och vi har livets mest lediga dag.
Åh.
Ha en riktigt fin dag!
Ps. Nu finns två nya kategorier här inne, ”Litens ettårskalas” och ”Tips på träningspass”. Ds.
Lillafrun.
av Emmeli | mar 29, 2015 | Dagens outfit, Familj och Vänner, Liten ett år, Litens dagens outfit, Lyan, Mammalivet, Träning
Först toksnöig och blaskig. Då jag var ute och sprang. Men det gjorde ingenting, jag var så himla lycklig av att se för första gången på länge, länge, när jag är ute och motionerar. Jag premiärsprang med lösögon (linser). Vilken succé! Tills jag kom hem och det efter en stund bara stacks och skavde och jag såklart blev as-arg i ett nafs och slet ut dom där jädra lösögonen.
När mannen åkt på uppdrag, jag och Minimannen gjort oss redo för att ha finlördag tillsammans, då kom plötsligt finvädret tillbaka. Det droppade från taken i raketfart och solen sken. Riktig vår!
Vi gav oss ut såklart. Men först…
…var ”vi” bara tvungna att checka så att finlampan absolut inte stod som den skulle.. och..
..att absolut inte antennsladden var i. När ”vi” checkat det, då gav vi oss ut..
Vi slog två flugor i en smäll. Promenerade och fick solsken i fejjan, och tog dessutom svängen förbi affären för att handla några pinaler innan vårt finfrämmande skulle komma. 
Så blev det till sist plinga-på-dörren-tid och där stod ett gulligt par. Och vi hade en så himla mysig kväll tillsammans. Liten fick så fina födelsedagspresenter som vi lekte med. 
Så dansade vi disco på vardagsrumsgolvet och åt himlagod middag, 
Så föll mörkret utanför och det började bli kväll för två små. Men först efterrätt! Pojkarna var i heaven när dom fick äta fruktsallad, själva, ur varsin skål. 
Lycka för två minimän!
När det var tid för mammorna att få sig en lugn stund med en varm kaffekopp i handen, med vitchokladgratinerade hallon och vaniljglass till. Då gick pojkarna på bio..
Minimannen tog sin snusksnuttesjal om sig, lånade ut sack´n seaten till kompisen och så slog han på sin favorit- Pettson. Alltså, hur gulliga får man vara!
Så avslutade vi, när köket var helt upp-och-ner av alla leksaker, småpojkarna fått pyjamas (inte Liten, för han ”skulle bara vara nakenfis en stund, han brukar inte kissa…”), slurpat välling och det enda som var kvar var att kramas hejdå och godnatt.. då hör vi hur någon står och plaskar (jag överdriver inte!) i köket. Barnaken och överlycklig…. inte ett dugg brydd.
Jo, jo.
Vi kramades hejdå, vinkade genom fönstret och sedan släckte vi ner för Earth Hour. Jag nattade Liten i storsängen och somnade själv såklart (standard med storsängsnattning). Men blev väckt av mannen när han kom hem. Klev upp som en yrhöna och gjorde lyan fräsch igen. Sen stupade jag i säng. Varm i hjärtat efter en lördag med allt möjligt gott, för både kropp och själ. Lite plask på toppen gjorde ju bara att jag fick skura köksgolvet en gång till…
Och idag vaknar vi till söndag och jag har fått en lagomlång sovmorgon. Nähä, lurad! Det är ju sommartid idag..inte konstigt det känns grusigt. Och! Det här är inte vilken söndag som helst på annat sätt heller, för vi väntar storfrämmande!
Må så gott!
Lillafrun
Senaste kommentarer