av Emmeli | maj 16, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården
Min skruttunge, i apelsiniga glittertjocksockar och självvald mössa och lager-på-lager av mjukt och skönt på lillkroppen. Helt sonika redo att hoppa i vagnen.
Med en herrans massa saker i famnen; Napp och Tjasa och nån grej till vagnen han plötsligt skulle ha med sig och som han påstår att han pappan ska laaga när han kommer hem. Och så en vällingflaska, såklart.
Lilla prinsen. Sörplade välling och gjorde sedan kväll i vagnen, medan mamman motionerade och njöt av våriga majkvällen. I vår lilla by, här vid kusten, är det inte lika långt iväg som till exempel inne i stan där jag jobbar. Och jag tycker det är så himla mysigt. Här är fortfarande knoppigt och småbladigt och jag njuter så det står ut genom öronen på mig. Det är sån vacker tid nu. Och kvällarna är bara helt magiska. Nu sover lillvännen nerbäddad i storsängen och jag sitter och pustar ut på sofflocket i köket.
Maj Gadd, vilken eftermiddag och kväll vi har haft, jag och den där lille… min prins var puts veck för ett slag.
Sisten ä AAAAAAJ!!!! … ohoj, det var inte så svårt att förstå. Att han kände sig arg, alltså. Det hördes. Om jag säger så. Och syntes. Jo, jo. Det där humöret, det kaaan hända att han ärvt det av sin ena stamcell. För det mesta är han väldigt glad, men ibland ryker det. Istället för att gasta tillbaka…, så frågade jag om vi inte skulle kramas istället. Det där rykande lilla pärfatet tittade på sin mamma och sa först nej. Nähäpp, sa jag… för att sekunden efter höra ett vrål utifrån hallen; JA. VILL. KJAAMAS!!!! Mamma; JAG. VILL. K.J.A.M.A.A.A.S!
Så då gjorde vi det.
Och det blev lite bättre. Ännu bättre blev det efter middag. Och bokläsning och tågkörning och gudvetallt vi hittade på inne på Litens Lekrum. Ännu fler kramar, några omgångar svar på frågorna; När kommer pappa Matin hem, mamma? Linga pappa Matin, mamma? och ett facetimesamtal till den där älskade i landet långt bort. Sen var min lilla gullpojke tillbaka igen.
Det är inte lätt att vara liten jämt alltså. Han har varit så duktig och tålmodig dessa veckor… första veckan flöt på och var som vilken M-är-lite-extra-mycket-borta-en-vecka-vecka..men förra veckan började vi undra lite, minsann. Och nu, nu räknas det dagar för fullt och när jag säger ”…torsdag och sen kommer fredag!” då tjuter ungen av lycka och svarar Och då kommej pappa Matin!! .
På ett sätt är Liten van att vara ifrån sin pappa, såklart inte såhär länge. Men då och då så blir det ju några dygn ifrån. Men på samma gång har M också möjlighet att vara hemma mycket och Liten har haft och har lyxen med väldigt mycket Pärontid. Av både mamma- och pappaslag… så ja, nu längtar vi efter att få hem vår M.
Såklart att S inte förstår precis allt. Men nog är han mycket mer med på noterna än förra året under detta stor-uppdrag. Till en början så var han inte så intresserad av facetajmande.. men senaste veckan ringer han pappan så fort han får och dom pratar och pratar.
Mina fina pojkar. Som jag längtar efter att se er tillsammans igen. <3
Godnatt!
Lillafrun
av Emmeli | maj 16, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården
Att för första gången ha Vitsippor på vårt alldeles egna köksbord. I vackervas ståendes på kökshandduk med Farmors initialer. Det är stort alltså, särskilt för en sån där på-gränsen-till-tant-vid-25-som-bara-ääälskar-att-pyssla-hemma-nissa.
Ungen spottar nya ord varje dag och jag älskar när han utbrister vacket! (vackert) över olika saker. Som över träden som bara blir grönare och grönare för varje dag, eller dom där sipporna i vasen. Väldigt mysigt att höra sina egna ord komma ut från en tvåårings mun. Men jädrans!, det gäller att vakta sin tunga också.
Och det är Måndag idag!
En sista, sista måndag innan årets VM-rask är över. puh. Vi facetamjmade till sent, sent i natt. Någon var i full färd med att klicka hem en trädgårdsmöbel. Mitt i natten och helt utan tålamod för den där hemsidan som betedde sig skruttigt. Ett tag var en sisådär fyra bord på väg hem till oss, men mannen stoppade läget såklart och något lite mer lagom anlända om en vecka eller så. All denna väntan och längtan, alltså. På bäbis, den där Santk Petersburg-mannen, Dörrar och Fönster, trädgårdsmöbler. Väntan och längtan, så lyxig att jag får nypa mig i armen. <3 Och nuet, med allt vad det innebär. Tacksam är bara förnamnet.
Nu ska jag väcka sömntuta som ville sova lite till ..
(4).
Lillafrun
av Emmeli | maj 15, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Musik, Pyret i magen, Träning
Jag började min söndag sådär;
I Stora kyrkan i grannbyn, tillsammans med min fina Gospelkör. Vi hade Högmässasjungning framför oss.
Och jag visste redan innan att det skulle vara precis hur vackert som helst där utanför och hade packat kameran med mig.
Hej, hej!
Så i i pausen mellan innan-övning och att vi skulle börja sjunga på riktigt, så passade jag på att ge mig ut. Knipsade några snabba bilder med kameran, njöt av Våren och andades.
Så fridfullt. Och så himla, himla vackert.
Jag är så förbenat glad att vi flyttat tillbaka till vår hembygd. Vackra, vackra Höga Kusten. 
Jag tänker alltid så på min Farmor när jag är i kyrkan. Hon var en så cool tant, alltså. Min idol.
Hennes fönsterputsarknep, svar på de snurrigaste frågorna, råden som bara en Farmor kan ge. Allt det där, finns kvar i hjärtat och det är jag så glad för.
Så slog klockan elva och kyrkklockorna började ringa.
Och jag njöt av den där känslan jag alltid får när jag står där och sjunger. Den där extra över-livet-tacksamheten. Den.
Sen svischade jag hem i ilfart. Tvärnitade vid en liten vägficka. Det var ju vitsippor precis överallt och jag kunde inte hålla mig från att plocka med mig en bukett.
När jag kom hem mötte jag älskad unge och älskade föräldrar. Vi grillade korv innan Liten dök ner i vagnen. När han sov hann jag både sitta en stund i solen, smsa i massor med världens finaste man och till sist träna ännu ett pass där ute i Hardcoregymmet. Veckan avslutades med ännu ett intervallpass, svettigt och härligt!
Sen packade jag och Liten in oss i bilen, tackade Världens Finaste MammaMormor och PappaMorfar för en så mysig helg (ni är bäst, mamma och pappa! jag är så tacksam för allt ni gör för mig och min lilla familj. <3).
Och nu är vi hemma på gården. Kvällssolen är mjuk, hemmet är sådär finstädat eftersom vi lämnade det precis så. Liten och jag räknar ner dagar och längtar så mycket att vi nästan spricker!
Finsöndag, alltså.
(5).
Lillafrun
av Emmeli | maj 13, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Fredag, ja.
Jag och Sisse drog till med Sovmorgon med stort S i morse. Så fasligt skönt. Förmiddagen ägnade vi sedan åt att prata med pappan på facetime, duscha blommor, dega maskfamiljer av lera och tuta in tvätt efter tvätt i tvättmaskinen.
Efter lunch slumrade Liten i vagnen och jag fredagsstädade.
Pelargonerna blommar för fullt i vårt kök.
Upptäcksfärd har vi såklart också varit på. 
Och Morsan, känslostormen, har stått och glott på träden. Idag också. Jag vill så njuta av denna tid. Björkarna känns knappt som att jag hann förstå när dom fick sina små blad. Så nu övervakar jag för fullt det viktigaste trädet; Äppelträdet. Och till min lycka fann jag en liten hägg idag också. Jag försöker njuta varje dag så mycket jag orkar, vi har det så mysigt jag och Sisse. Men samtidigt längtas det ju så fasligt mycket framåt också. Till M kommer hem och så.
Varje dag är så härlig hemma på Gården. Jag som fantiserat om att ha dom där penseérna där på brotrappen. Och nu står dom där. Vår första vår på Drömgården. Så fint att jag får ont i hjärtat.
Bara det att vi kan öppna dörren, dra på oss fleecejacka och hoppa i ett par snabbskoj och springa rakt ut till sandlådan. Vi har liksom en egen gräsmatta. Egen sandlåda. En liten väg att spatsera på.
Jag kommer så ihåg för två somrar sedan när vi bara hyrde den här gården. Kallade den för vårt Sommarhemma, blev totalt förälskade och började fantisera…undra om vi skulle kunna köpa det här stället?
Ett år senare gick drömmen i uppfyllelse. Och någon som verkligen kämpade för att nå det målet var den här;
Jo. Vi är stolta. Ohyggligt stolta, faktiskt.
Liten drog tag i tidningen och utbrast; Pappaaa! Ja älska dig!
För det fantastiska med den där människan, är att han är så otroligt duktig och driven, men är inte det minsta cred- eller bekräftelsekrävande. Han bara har den där självkänslan, lugnet och är precis sådär snäll som han ser ut. Vår fina M. Så roligt att du senaste dagarna fått en riktig boost av hejja-hejja! , härs och tvärs ifrån. Att du blivit uppmärksammad för hur himla-bra du är. Inte bara från din fanclub; Liten, Lillafrun, Svärfar och vi som alltid är så impade av dig. <3
Nä vänner, jag stoppar här. En tankspridd Fruga här idag. Vet knappt vad jag skrivit. Vi sätter punkt och så önskar jag er finaste, finaste helgen!
Hörs snart igen!
(7).
Åh, tänk nästa vecka den här tiden..
Lillafrun
av Emmeli | maj 12, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet
Svisch hem efter jobbet, byta om och dra på sig snabbskorna. Preggopowerwalk och hämtning av Världens Bästa Unge. Ett njutande Mammahjärta därefter.
Sen har vi sörplat magnosmoothie i eftermiddagssol och förundrats över hur det plötsligt bara exploderat i grönt runtomkring oss. Jag är så glad att vi får vara hemma och njuta så pass mycket, men liks förbaskat så känns det ju knappt som att man hinner med!? Det går ju så fort, från knopp till lite grönt, till jättegrönt. Naturens under.
Så har vi degat med deg. Rullat maskar på livet. En hel familj, faktiskt. Liten rullade en Bäsimask. 
Ritat och skrivit med magnetbokstäverna Liten fick av Fajmoj o Fajfaj häromdagen. 
Och så pannkaksmiddag där ute på Verandan.
Med vispad grädde och nykokt hallonsylt till. Det var inte äckligt nånstans, faktiskt…..
Gå och diska, mamma! sa Minimannen när han tyckte att jag kramade lite för mycket på honom efter middagen. Så, nu har jag precis diskat bort och tänkte doppa ner den där lilla skitiga lortgrisen i ett bad. Skrubba honom ren och njuta av att vi nu tagit heeeelg!
Ta hand om er!
Lillafrun
av Emmeli | maj 12, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling, Träning
Åh, vilken otroligt fin dag vi fick igår.
Hängde till en början med pappan på facetime, som var med oss i bokläsning och trolldegsdegande och allt vad vi hittade på. Sen vinkade vi hejdå till pappan på skärmen och jag och Minimannen gick ut i vackervädret. Satt först på trappen och åt äppelbitar. Finulade på stort och smått. Det går liksom att sitta och småprata med den där Minimänniskan nu. Saaanslöst trevligt! Sen tog vi oss en upptäcksfärd ute på gården. Fann fina blommor, gröna träd och maaaassor av pissmyror. En höjdartur för en tvååring, mao.
Efter världsmysig förmiddag här hemma på gården, packade vi in oss i bilen med tanken att Liten skulle få egen-älskad-Mommoj-och-Moffaj-tid medan mamman åkte iväg för ett par timmar hoppa-in-jobb. Så plötsligt, får jag ett sms och hela dagen blev visst sådär alldeles tok-ledig för morsan ändå. Det blev en vanlig-onsdag, med andra ord. Vi drog till Lilla Byn i alla fall, såklart. Vi var så fasligt taggade på det, förstår ni.
Sisse somnade på vägen dit och fortsatte på samma vis i vagnen när vi kommit fram. Preggomorsan passade på att vila och klappa magen när Minimannen sov sin långlur. Någon har visst blivit preggo? Lite så känns det. Jag mår fortfarande väldigt bra, men poff så är det mycket bäbis i magen nu, halvsvårt att lyfta en barnvagn in i bilen och Liten springer i från mig med lätthet om jag inte tvärbestämmer mig för att hänga med. Att bära på ett barn, så häftigt att det inte är klokt! Men jag nojjar ungefär varannan dag om att Tänk om Pyret i magen plötsligt skulle komma alldeles för tidigt? . Vi är i åttonde månaden nu, så det är ju”luuugnt att åka iväg på VM i tre veckor…”. ha, ha. LivsPlanerandet… som jag nu småskrattar åt och visst tycker vi är lite halvgalna som genomför.
Men ja. Där, hos älskade päron, låg jag och vilade. Typ väldigt ovanlig syssla, men döskönt faktiskt. Sen hade vi det bara sådär helbra. Med hammockgungande, Skrindaåkande och Jordgubbskrämsätande. Massa mysiga lekar och påhitt med Sisses älskade Mommoj och Moffaj. Så åkte vi hemåt under kvällskvisten, den ene iklädd bilpyjamas och den andre alldeles eftersvettig och tvärnöjd efter ett cykelpass.
En strålande dag som innehöll en massa pissmyror och en massa vårhärligt. Och idag är det TorsdagFredag och i sociala medier delas för fullt tidningsreportaget om han jag är gift med .. Den där M som styr drömjobbet och beskrivs med orden; ”Alla i hela världen som ser VM i hockey på tv nu har den här killen att tacka för ljudet”. ”Det gäller att hålla tungan rätt i mun för Martin som sköter ljudet under ishockey-VM som hundratals miljoner människor tittar på världen över.”… osv, osv, osv.
Vi är så stolta över honom, jag och S. Framförallt oändligt tacksamma över att han är våran. Den finaste pappan och mannen på jorden.
– Här hemma på Drömgården styr vi kosan mot Världsbra Förskola och Musikfrökenjobb. Så himla fint, det med! Tacksamhetsdusch, javisst!
(8).
Lillafrun
Senaste kommentarer