av Emmeli | nov 8, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården
(Inlägget innehåller en reklamlänk)
Så blev det flärdfull dag!
En så himmelens efterlängtad sådan. Dimman låg vacker över åkern. Barnen var lika peppade som mamman.
Storasyskonen fullkomligt ramlade in i bilen för att få åka till Mormor och Morfar..
(Tröja, Lindex. Byxor, gamla)
Mamman gjorde en snabbkik i spegeln, en rasslig förebild av nött och slitet mammahår. Vi susade iväg; jag, lille B och Storan.. mot södra staden!
Landade. Åt lunch. Ammade bäbis. Och sen installerade vi oss hos Världens Bästa Frissa för vad som ju är så himmelens lyxigt…. en stund att bli ompysslad. Som HemmaMamma pysslar jag om älsklingar hela dagarna, allt jag bara kan. Längst ner på priolistan kommer lilla mor, inget jag lider utav ett endaste dugg, men ni må tro att det kändes unnigt att få slå sig ner där!
Och. Mormoster gullade med bäbis medan jag blev bortskämd.
Mer rutti morsa än fembarnsmorsan Storan får man ju leta efter! <3
Så härligt också att det flöt så bra.. med bebben, alltså. Om man nu gör en sån där toktur som krävde sin logistik med att alla barn skulle ha det bra och hej och hå, så är det ju härligt om det flyter alltså. B var nöjd hos moster, slurpade mjölk när han kände för det,
…
smilade åt sig själv i stora spegeln..5-månaders-prinsen..
.. och somnade precis när både Storan och jag skulle sitta och bli ompysslade samtidigt. Sen vaknade han och var bara med i någon av våra famnar.. tack för det, Bebbeälskling!
En ompysslad mor och en väldigt, väldigt trött lillprins.
Storan ska göra sig tjusig för gala alldeles snart, och bad söta frissan tipsa om frisyr. På typ tre och en halv sekund hade hon ”bara visat lite snabbt” en slarvig svinrygg. Så fint ju! Hur i hela friden ska vi få till det där… kommer ta tre och en halv timme snarare.
När mörkret lagt sig och vi haft lyxens timmar hos Frissan, lommade vi ut på mörka kullerstensgatorna, med skrattet bubblandes i bröstkorgarna och lite sådär (jätte) trötta, på ett skönt sätt..
Då fortsatte vi med middag, handling på gulblå huset och en liten shoppingtur.
Vi rullade in på gården i sena kvällen. Då hade jag sjungit halsen av mig sista milen, för då tusan menade Minsting att det fick vara nog på såna där bestyr. Mannen mötte mig på trappan, med tänt ljus i lyktan på trappsteget och en varm famn… med det där finurliga leendet på toppen av allt, förstås. Där jag småfnittrande, jättetrött ramlade in genom dörren efter en typisk Storan- Lillan-dag där vi gått loss i vanlig ordning, babblat i munnen på varandra hela dagen, skrattat yvigt och bockat av ännu en 12-timmarsdag.
En så, så härlig dag!
Jag fullkomligt dök i säng bland efterlängtade varma, sovande små kroppar.
Och idag har dagen gått i långsam fart..
Gudomligt.
Jag har njutit så det stått ut genom öronen på mig, av att vara hemma alltså. Min plats på jorden. En dag iväg på vift och det är som den största gåvan, att få komma hem igen.
Det susar i öronen av 12-timmarsdagen. Jag njuter lugnet och sörplar kaffekoppen med ögonen i kors. Vi packar upp pryttlar och pysslar, öppnar mailinkorgen och blir alldeles rödblommig av smicker (berättar mer sedan!), tar hand om blommorna i alla fönster och har musikstund i salen och sjunger Pippi Långstrump-sånger så det bara skränar om det.Morsan är fortfarande snuvig, mao. Men alltså, musikglädjen, som bara osar när lilla 2-åringen klappar sig själv på magen och säger Juuuni ä Pippi Låpptump, och så sjunger hon för fulla hjärtat… den musikglädjen, kan inte en liten förkylning stoppa liksom. Kika stories på instagram (@lillafrunsdagbok) om ni vill se lilla stunden i rörlig bild!
Ok. Nu ska jag se om jag kommer i land med dagens mycket utdragna, långsamma torsdagsrace!
Imorn är det fredag, hörreni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 6, 2018 | Mammalivet, Minsting 4-6 månader
(Inlägget innehåller en reklamlänk)
En tisdag alldeles i början av november.
En sån där dag när det varit så grått att det nästan varit larvigt. Morgonen var så himmelens grusig i ögonen. Kaffet smakade extra gott. Minimannen var lycklig över att få susa iväg och leka med småvännerna några timmar mitt över dagen. Och här hemma har vi pysslat med lite av varje.
Juniflickan satt med sina söta kort och ”skrev” och klistrade. ”Mamma, den hä ä ti dejj!” sa hon efter varendaste färdigt alster. Så gulligt att jag smäller av.
Lillebror sov i vagnen där ute på verandan, och jag passade på att fylla i hans alldeles egna bok,
När jag var liten.
Denna mitt-första-år-bok finns att köpa HÄR.
Så fin bok. Alla tre barnen har varsin. Som en skatt.
Och där försvann orden för ett slag. Så mycket kärlek att det liksom bubblar över i tårfyllda mammaögon.
En alldeles, alldeles nyfödd Lillebror.
Och tänka sig. Imorn är lillprinsen fem månader.
Gulligaste Bertilen på jorden.
Med den sötaste pussmunnen som jag vet om. Hela B, är så mjuk och gossig.. ibland är det nästan slagsmål om vem som ska pussa och krama på honom. Så himmelens lycklig när han ser sina syskon. När Storebror leker titt-ut kiknar han av skratt. Skrållan brukar ta hand om Bertil genom att ta på honom ett par, tre mössor på svaj… så typiskt henne, som älskar att klä sig… i det HON vill.
I babygymmet nyper B tag i smådjuren som dinglar ovanför honom, och efter en stund hör man honom morra.. då har ”den där förbaskade handen” släppt eländet… som han ju tyckte att han just fått tag på. Jag kan inte låta bli att tycka den lilla frustrationen är så gullig. På natten sover han i ett kärlekstrassel bredvid sina storasyskon. Så vackert att jag och den skäggige helt glömmer bort hur lite, lite plats vi har. i vår egentligen så stora storsäng.
Prick idag har det sannerligen märkts att ett litet utvecklingssprång är på gång.. för mest, mest.. ja förutom när vi tog promenad och barnen sov i vagnen, så har vi hängt ihop sådär han och jag; nära, nära, nära. B har inte ätit och sovit sådär Skalmanaktigt som han brukar.. något har skavt och han har varit lite skör, söthjärtat.
Vi har kramats, och tröstat med extra mycket mys och amning (och som bonus; bäbiskräkor en masse och påfylld tvättkorg!).
Mysigaste som finns, ju. Att vara ihopklistrade.
-Fast lite krångligt. Och väldans ovant. B är en rysligt nöjd liten parvel, som liksom hänger på i gänget och njuter av det med ofta ett så sött leende på läpparna.. så än om vi myser och är ihopklistrade i massor, så diggar han att mysa i babysittern eller så i stunder också..himla fiffigt på alla sätt. Så jag hoppas ändå att det blir mindre tårar på småkinderna imorn än vad det varit idag. Ni förstår.. har mamman bara försvunnit bakom hörnet idag, typ för att slänga in en tvätt eller så, eller lagt ifrån mig honom för att laga middag eller borsta småtänderna på två små storasyskonen…ja, då har det varit kaaaatastroof och tårarna har trillat. Så hjärtskärande gulligt.
Och det är så förbenat stort alltsammans, det här Mammalivet.
Lillebror. Så älskad, så älskad, så älskad.
Natti! Från en trött men så lycklig trebarnsmor.
Lillafrun
av Emmeli | nov 5, 2018 | Emmeli funderar, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
God morgon måndag!
Höstlovsveckan finns i Hjärteasken och vi startade denna nya vecka med tillsammansfrukost, kökssoffanhäng och planerande av veckan. Himla fin start!
Antecknar så bra i mitt söta lilla block. Finns HÄR om du skulle önska precis lika.
Så.. veckans planer, då?
Det ser ut att kunna bli en himla härlig vecka.
– Mörk måndagsmotionsrunda med Storan!
-En tur till norra staden för att ”klämma” på ny telefon till husmor.
– Storhandling. Numera ett måste då vår älskade lilla butik fått allvarlig höstsnuva för ett slag… gått i ide, så att säga. Men som vi hoppas att den ska vakna till liv snarast. Så himmelens besvärligt att inte ha en mataffär i sin egen by.
– Storebror och Lillasyster åker på Mormor- och Morfarmys en dag mitt i veckan, när jag och Storan susar iväg för flärdfull tur med mycket, mycket efterlängtat frisörbesök, bland annat.
-Sända er (förhoppningsvis härliga) blogginlägg!
-Tänkte redan nu börja julklappstänka lite också.. har ett nytt tänk på ingång. Ska föreslå att småkusinerna ej ska ge varandra leksaker till exempel… utan istället ge varandra en mysig upplevelse.. jag har spånat på världsmysig dag som jag vet skulle älskas av små tvååringar och fyraåringar (förstår ni så mysigt, och fiffigt faktiskt, det är när M´s syster har barn i samma ålder som vi? .. dessutom nu när dom flyttat hemhem hit till norr igen och vi kan ses i massor!)
– Försöka rengöra ett tvärgammalt golv på övervåningen för att se om vi kanske kan ha det kvar eller behöver satsa på ett nytt.
-Hänga med älskad Storfamilj!
-Måla klart dom allra, allra sista fönsterbågarna… jopp, ni läste rätt. I somras spikade M ihop hittepå-bågar till ett par fönster.. eftersom dom inte hunnit bli färdigmålade. Karmarna målade och klara och på plats. Men 8 bågar utan färg. Men, hellre låtsasbågar ett litet tag, sa vi. Och ännu en färdigbrädfodrad vägg.. än att bromsa på grund av några ej färdigmålade bågar. Snart, snart är det riktiga rutor precis överallt. Längt!
-Fira farsdag!
– Härligaste av allt! En massa HemmaMammaliv tillsammans med dom jag älskar mest!
Så. Några veckoplaner. Skrivna på papper. Sen får livet ta över, likt alltid. För så fungerar det.
Önskar er en härlig veckostart!
Lillafrun
av Emmeli | nov 4, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
Så sagolikt vackert.
Den där Höstlovstorsdagen när Vackerpappan tagit ledigt för att vi skulle få en extra Tillsammansdag. Vi hade rysligt effektiv förmiddag och päron fortsatte röj, rens och städprojekt. Medan bäbis sov och barn pysslade och pärlade. Väldigt härlig tid. Och att sedan susa iväg till mitt Hemmahemma. Möta darlingar. Ta sagolikt vacker springtur tillsammans med Storan, som hon förevigade i bilden ovan…
…
i mina alldeles sprojlans nya springskor som delvis är en födelsedagspresent från mig själv och delvis från mannen. Jag har aldrig sprungit i skönare sko. Brukar ha Asics, alltid. Men en lite, lite enklare variant än denna. Men nä, nu kommer jag aldrig kunna återvända till den.. det var som att springa på moln med dessa.
HÄR kan ni kika och läsa mer om skon.
Efter att vi sprungit. Åt vi god grilllunch ute, innan vi hoppade in i vedeldade bastun. Alltså den där dagen.. som världens lyx för precis alla, både stora och små. Barnen som lekte med kusinerna och pysslade med massa roligt som mormor hade införskaffat. Och så vi päron som blev så ompysslade med tid för att få motionera och sedan varva ner.. med både bastu, mamma-lagad mat och till och med en stund raklång i finsoffan. Gudomligt.
När det blev Allhelgonaafton pausade vi, med grått väder, lugnt tempo. Storebror var tillsammans med sin alldeles jättejämnagamla kusin och tände ljus på älskades gravar, tillsammans med deras FarfarMorfar. Sen avslutade vi dagen med fredagsmys hos min älskade Svägga.
Sen blev det Alla helgons dag. Och en plötsligt tvärförkyld mamma.
Vi röjde det sista ute på gården, småspill från sommarens brädfodring, flyttade in sånt som inte ska bo ute när det blir vinter. Var ute på vacker promenad i novembersol. Och så satte jag ner en drös med bonuslökar.. som jag hoppas ska bli så himla fina i den där zinkbyttan. Är så nöjd med mina farmor-brillor också. Så runda att det inte är klokt och så fint glittriga kring ögonen. Och där ser ni ju två födelsedagspresenter till, ja. Mössa och jacka, som mannen skämde bort mig med. Älskar alltsammans! Och mannen, förstås.
Sen slog Bertil, Storan och jag följe.
Och åkte många mil i bil. Pratade livet. Stannade på tre olika kyrgogårdar medan mörkret föll. Tände ljus. Vara lite närmre för ett slag. Närmre Människorna, som vandrat här på jorden med oss, som byggt varma bon i hjärtat på oss. Massor av minnen. Som nu är mer betydelsefulla än någonsin. Det var så gott att komma hem till drömgården till kvällen sedan. Se Trassel hela familjen tillsammans, tända ljus och bara vara.
Och idag har vi tagit oss i mål med veckans röj och rens. Helt makalös känsla!
Jag har varit igenom precis alla kläder som finns här hemma. Rensat bort massor. Hundratals liter med kläder som skänks till några som behöver dom bättre än vi. Och skor och leksaker, pryttlar och gamla lampor och gud vet vad. M har burit och burit och burit, kartonger i massor från övervåningen. Många saker får förstås fortsätta att bo kvar, fastän dom inte används just nu.. snart har vi fler väggar och kan hänga upp saker på till exempel. Som den där skolplanschen ni ser… kom ihåg när loppistokiga älskade vännen, gav den till mig i födelsedagspresent en gång, fastän jag ju vet att hon älskade skolplanscher lika mycket som jag och nog skulle ha velat ha den själv. Det är kärlek.
Nu är övervåningen redo för att bytas mot att vara ett kallt vindsförråd, till att få en massa tid och kärlek och till sist (förhoppningsvis.. känns overkligt…) bli våra sovrum istället.
Här inne har vi påtat med ditt och datt också. Bläddrat bland recept. Vissa la sig under slagbordet och fantiserade om kladdkaka. 
Jag njöt sköna söndagskänslan (minus ej så pigg mammakropp), snodde ihop en himla god limpa och bjöd darlingarna på.
Enligt Minimannen var det den godaste limpan jag bakat. Det säger han i och för sig typ varje gång. Lillhjärtat som fullkomligt älskar nybakt. Vem gör inte det?
Efter att ha bakat, röjt och vädrat ut helgens förkylning ur sovrummet, bäddat rent och så. Då tog vi oss en välbehövlig tupplur jag och min lilla Skrållan. Otroligt skönt.
Och där ser ni ännu en redan så välanvänd födelsedagspresent… mitt nya ulliga underställ. Kommer från Kari traa. Så himla skönt och fina kläder. I färger som är som karameller. Jag älskar mitt gråa ställ. Men kika HÄR och HÄR för ännu en härlig färgsättning.
Nu väntar söndagmiddag här hemma. Sen ska jag hoppa in i badevarelset.. få sån där höjden av mammalyx-stund; lång, varm dusch, inpackning i håret och så vidare.
På bilden ser ni ääännu ett par av födelsedagspresenterna jag fick. Inpackning och kanske lyxigaste deon som finns. Jag måste ha varit mycket, mycket snäll eftersom jag blev så vansinnigt bortskämd.
Allhelgonadagar i mitt hjärta. Och massa härliga födelsedagspresenter. Högt och lågt. Djupt och flärdfullt. Alltsammans; Livet.
Hoppas att ni har haft en god helg. <3 Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 31, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården
Sedärja; snön kom ju, ja!
… dock kom stormen och plusgraderna och alltsammans blev ett endaste spöregnigt söl.
Det var läge att hålla i hatten, menade Juni. Som stod något skeptisk där ute i stormen, innan hon utbrast ”Nej! Mamma! Snön jaga mej!”.
Vi har haft två dagar av rysligt höstrusk detta oktoberavslut. Och sedan vi kom in igår, har vi minsann inte varit ute mer. Det händer… typ aldrig, faktiskt. Att vi inte tar oss ut alltså, än hur risigt väder det är. Men nä, vi har höstlovat här inne. Medan rusket härjat där ute..
Ägnat oss åt viktigheter…
Som att tända massa ljus. Spisa soft musik. Slumra på kökssoffan. Sörpla varm choklad. Och kikna av skratt åt sin Storebror.
Bilden ovan är för mig nästintill en fantasibild. En drömmarnas Drömbild. Som jag liksom önskat mig. Och nu har. Älsklingarna mina. Som jag njuter guldstunder- för sjääälvklart är det inte alltid sådär gemytligt.
Senaste dagarna, som inneburit väldigt lite utelektid.. så har vi både haft barnen-klättrar-snart-på-väggarna-känsla i samklang med mamman-får–snart-psykbryt-känsla, också!
Men mest, en himla massa mys. Kojbyggen och pyssel, kurragömma och sköna filmstunder.
…och ”någon” fick ett sjuhelsickes hybris och blev föör sugen på att dra igång ett röj och rens-ryck. Sååå… här har kastats och sorterats bort och hivats iväg för skänk och pytsat i säckar i en väldans fart. Allt från leksaker till vinterskor och en massa barn- och päronkläder. Oooh, älskar känslan!
Det måå hända att hemmet inte är sådär jätte tipptopp inför Allhelgona.. hade tänkt piffa lite, men det tar jag imorn om jag hinner. Annars är känslan nu, när man vet att man röjt runt bland massor, så himla härlig!
Ser ni bäbisen? Så himla gosig och ljuvlig på alla sätt. Där låg han och var så nöjd så.
…
Höstlovsdagar, alltså. Med en massa rusk och mys och röj. Fint så.
Hoppas att ni har det gott!
Lillafrun
av Emmeli | okt 30, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Så plötsligt var det Höstlovsvecka!
Vi har väl kanske inte regelrätt ”Lov”, som är hemma för jämnan. Men alltså… allt som är mysigt som man kan tänkas haka på, det hakar vi på. Så jo, den här veckan har vi Höstlovsmysiga dagar, en efter en. Sådetså. 
Två gullisar, ute i kyliga, kyliga minusgrader. Premiärklädda i vintervarmt för denna vintertid. Och en snärt banan i näven skadar aldrig, visst? 
Pricken över myset blev helt klart att vi startade veckan med hel familj här hemma. Alltid lika härligt också när Brandismannen kliver av sin jour och vi kan ge oss iväg hela familjen på äventyr. Så var det alltså igår!
Vi klädde oss varmt, tog frukt med oss och knatade över åkern. Sen njöt vi där i skogsgläntan.
Älskade fyraåringen (så himmelens fladderhjärtig av honom, min stora prins). Han drog med lillasyrran på fantasilekar.
Och så lektes det björnen sover.
Och knipsandes lite granris till rabatten där jag satte en drös lökar i helgen.
ÄLSKAR, älskar, älskar dessa små äventyr.
Jag behöver ej åka till andra sidan jorden för att hitta flärden och lyckan. Det räcker med att ta småttingar i handen och knata till andra änden åkern och fylla kropparna med frisk luft och hjärtana med ett litet, men ändå så stort, Höstlovsäventyr.
…snart hemma igen!
Med trött, lite otymplig men väldigt härlig känsla! Och kyliga, röda äppelkinder, förstås!
…
Dagen avslutades med promenaddate i svartaste mörkret, tillsammans med Storan. Det var så mörkt att jag prisade mannen-lånade pannlampan minst tio gånger under rundan. När jag kom hem var jag så skönt slut, lagom frusen och trött i kroppen. Att efter att ha duschat tillsammans med bäbis (bland det mysigaste som finns ju, och bäbis älskar det också!… kan bara drömma om det där badkaret ibland alltså) så somnade vi visst, precis hela familjen, i Storsängen allesammans. En alldeles perfekt start på Höstlovet. Om jag får säga det själv.
Och vet vad nu, då! … idag faller den första snön. Känns lite som att vi gick från varm, varm, låång sommar. Till en varm höst som nästan varit lite som smygsommar hela vägen.. och nu, poff, faller snön. Och det gör mig alldeles oväntat pirrig i magen.
Önskar er en fortsatt härlig vecka!
Lillafrun
Senaste kommentarer