av Emmeli | jul 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

Vi har Sommardagar här på Drömgården;
Alltid är det någon snickerimaskin som låter. Mannen prickar av ena görat efter det andra. Så duktig. En sväng åker mamman och Minsting också minsann från gården (mer än till lill-ica, vill säga), hänger med syrror på stan och flänger runt för en dag. Så festligt, och ni må tro att det var ”stort larm” när modern åkte hemifrån; ”heeeejdå mamma, HEEEJDÅ”, stod storbarnen och gastade när vi rullade hemifrån. Så mysig dag, det där var. Och så himmelens härligt att komma hem sedan. Till min plats på jorden.



Hittar mig själv, så nöjd, mitt i bland allt… med tofsen på snedden, bläddrar jag bland nya recept och bjuder på jordgubbskaka så god.


Ammar mjölkklunkande lillprins, kalasfixar, gömmer födelsedagspresenter i kökssoffan och gräddar blivande födelsedagsmannens favoritkakor..
…som visst gillas utav fler än honom.

Köksfönstret står på glänt. Röda pelargonen i fönstersmygen. Ute på gården springer småttingar lyckligt. Skrållan leker med vattnet och ser så ut att njuta av denna sommartid.
Jag svischar fram med dammsugaren, ordnar med tvätten, knipsar gammblommor och bäddar rent. Ett tu tre slår vi oss alla ner på verandan. Bara är en stund, riktar ansiktet mot solen och vilar för ett slag.
Barnen har mys med sin Moster M, dansar limbo under vattenslangens droppar och får hjälp med fart på gungan. Så tar vi lilla cykeln och minipackningen, barnen knösas in i Rymdskeppet och vi åker till Mormor och Morfar en sväng. Brandismannen brandövar och vi andra tar oss iväg på första lilla äventyret med bara mamma och tre små. Jag får chans att sitta i hammocken där hemmahemma, hos mamma och pappa, vara dotter för ett slag, se småttingarna tillsammans med mina päron och liksom tycka att synen nästan är för stor för att kunna förstå. Minimannen cyklar fram på två hjul, bredvid sin Morfar, på den där vägen jag själv en gång lärde mig att cykla….
Vi har sommardagar. Och försöker göra det allra bästa vi kan av dom.
Må så gott, alla ni <3
Lillafrun
av Emmeli | jul 1, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen

Tack älskade junimånad.
Nu står julidörren på glänt och det känns härligt. Sommar. Med Stort S! Men dessa senaste 30 dagarna sparar jag ömt i min hjärteask. Tänk att vi är fem i familjen nu. Rikedom så stor.
Och som vanligt. Allt får plats här i livet. Både lyckligt och olyckligt. Jag tycker oftast det är så; att ytterligheterna gärna går varandras hand i hand. I perioder kan det liksom sväva på ganska så lugnt.. och ibland blir det precis som jag känner denna älsklingsmånad.
Med den mäktigaste av väntan (bebbeväntan).
Det vackraste ljuset och blommande älsklingsblommor (syrener och juniljus i midsommartid).
Det mest teamworkigaste (föda barn med M´s hand i min).
Något helt och hållet magiskt, det största i livet (att välsignas med ännu en småtting).
Tacksamhet av högsta rang (över att dom där små människorna mår bra och får njuta av livet med välmående småkroppar.. det gör oss päron till dom lyckligaste på jord).
Ledsamhet så förskräckligt stor (över sånt som alltid varit älskat i mitt liv, men som ändå måste suddas ut… midsommaraftonen var mest bara sorglig i år).
Kalashärligt (Lilla B´s välkommen-till-livet-kalas och Juniflickans 2årsdag).
Oro och uppgivenhet (när några hjärtenära mår prick hur dåligt som helst).
Det vackraste en mamma och pappa kan se och känna (syskonkärlek. ”Bertil är mitt liv… jag skulle inte kunna leeva utan honom”.. bara ett litet axplock av kärleksförklaringar från stor till liten bror. Lillasyster pussar och klappar fint på Lillebror också…Ett tjuvnyp kan också vara lika nära till hands, förstås… men knappt. Jag och M tror absolut att Storebror med sin megakärlek för Lillebror, hjälper Juni att acceptera att någon fler också måste få ta plats i mamman eller pappans famn. S är helt otrolig, och J vill göra precis aaaallt som han gör, så det är mer än lyckat. Dom är som ett gulligt litet Radarpar som lullar runt här hemma, vill hjälpa till, pussar, håller i Lillebrror, letar napp och skriker som galningar efter mig om Bertil hinner säga bää i vagnen när mat-och-sov-klockan ringer. Alla tre i samma syn är så fin att hjärtat slår dubbelslag).
Tillsammanstid i massor (så fantastiskt att även denna bäbissommar, få dela dagarna hela familjen tillsammans. Alla mår så bra av det, för omvälvande är det, att berikas med ännu en familjemedlem, men övergången blir så lyxig och härlig såhär.
Det mesta jag minns med junidagarna, är förstås Lycka och Kärlek (Att få dela livet med min M och mina tre barn. Fru till honom. Och Trebarnsmor, till Minimannen, Juniflickan och Minsting. Åh). 
Dagarna som går. Det är Livet. Och jag är himmelens glad, som får vara med.
Hoppas att ni har fina dagar med sånt ni mår gott utav!
Lillafrun
av Emmeli | jun 28, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet
(inlägget innehåller reklamlänkar)

Enligt önskan från er kommer här nagellacken ni såg på Liten häromdagen….Favoriterna från Essie kommer här i följd, uppifrån och ner…

Ljust persikofärgat, HÄR
Dimmigt ljustrosa, HÄR
Bubbelgumsrosa, HÄR
Vattenmelonigt, HÄR
Perfekta korallfärgen, HÄR
Piggt rött, HÄR
Tjusigt mörkrött, HÄR
Och som ni ser, om ni klickat er in på någon länk; 3 för 2 på dessa lack nu. Perfa, ju!
…
Torsdag!
Håhå, I morse vaknade jag mer död än levande. Juni hade nog jobbat på ett tag alltså, för att få liv i mig. ”Maaaamma, MAAAMAAA!!! GAAACKA!! nuuu!”. Hon ville ha macka. Nu. Och inte sen. Det var tydligt vill jag lova. Och Minimannendarlingen han väckte mig med nypysslade kort (han hade alltså tagit höga pallen, fiskat ner pyssellådan där uppifrån skåpet och ordnat för sig själv… det är så han jobbar den där storlilla pojken). Själv vaknade jag med rosa limglitter i håret, visste knappt var jag var men blev lugnet själv när jag insåg att alla verkade hela och bäbisen låg bredvid mig och snusade. En trött morgon, mao. Men nu är dagen igång sedan länge. Vår lille prinskorv fyller tre veckor idag. Åh. Älskade Lillprins.
Näpp. Nu ska den här frun fortsätta fundera på hur kommande födelsedagsmannen ska firas, egentligen. Hans grej är ju allt annat än tårta och kakor.. på tal om tårta, tänkte sända er receptet på Junis 2årstårta senare. Den var såå god! … tror faktiskt till och med den skäggige tyckte det..
Må så gott idag så hörs vi senare!
Lillafrun
av Emmeli | jun 27, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

Det är junidagar.
Och jag vill aldrig att dom ska ta slut.
Mannen jobbar halvdagar och vi här hemma ”skolas in” sådär på lyxigt mjukstartvis. Testar på det där Riktiga Vardagslivet med tre små.. innan vi om ett par dagar checkar in för Drömmigt Sommarliv igen.
Jag var nervös på söndagkväll över att få ihop alltsammans med tre små själv. Men det har gått nybörjartursaktigt bra. Så kommer ju darling M hem mitt i dagen och det har varit/är så lyxigt att det inte är klokt. För alla.
Då har vi mest hunnit ha sommarlovsmorgon här hemma, frukoststökat, slängt in en tvätt, ammat, myst, cyklat och hoppat första svängen studsmatta tillsammans… Storasyskonen och mamman härjar och Minsting…
Ja. Precis så.
Jag har redan fått frågan några gånger… ”är det stor skillnad från 2 till 3?”..och som jag sa till mannen senaste veckorna av preggoteten, när jag liksom blev högpreggotrött och ospringig av mig, och barnen tvärtom..att ”det kommer nog tusan kännas enklare att ha tre att hjärta och ta hand om, än att vara höggravid med två småbusar i kring”.
Och precis så känner jag, efter dom små, så stora, 20 dagarna som trebarnsmor. Likt efter dom andra två förlossningarna, så är jag liksom mer än hög på livet. Bubblar av energi och är så lycklig och tacksam att det nästan går på rus allting. Jag njuter så. Och ja, det är fantastiskt tacksamt med ännu en så välmående liten småtting. Man kan ju sväva på moln för mindre, menar jag. Sen kommer det giiiivetvis komma dagar som inte är så rosenskimrande som det är just nu. Men, det tar vi då.

Nu har vi dom allra sista junidagarna för året.
Tack och lov har vi vårt alldeles egna juniljus och den där Sanna Sommardrömmen J, som gör mig Junilycklig alla dagar om året. Så, jag behöver inte ha lika grav vill-inte-säga-hejdå-till-juni-ångest nu, som förut.
På eftermiddagarna gör vi små, alldeles lagom stora äventyr, hela familjen.
Som att traska lilla promenaden och hälsa på nyhitflyttade kusinfamiljen från söder (hurra för hela den grejen!!). Äta glass och leka i lekparken nere på byn. Eller susa till lilla Mäjasjön för årets allra första dopp för småttingarna… Juni var salig och den som badade allra mest. Lite sånt pysslar vi med.
Och kvällarna är bara så fantastiskt vackra. Vi går gärna en vacker promenad. Barnen nattas så gott i vagnen och jag och mannen hinner prata massor och insupa vackra naturen.
Så kommer vi hem med sovande små. M börjar sitt kvälls/nattskift med husjobb.
Jag donar i hemmet, går trädgårdsrundan, njuter alla olika pioner som blommar nu, vattnar och mer än gärna bär jag med mig lilla B i sjalen, nära nära. 

Så möts vi mitt i natten och nattafikar, jag och M. Innan vi kryper ner i småttingtäta Storsängen och somnar som en hel björnfamilj.
Ute är det ljust och alldeles hänförande vackert.
Och jag tänker, med hjärtat varmt av tacksamhet, att.. Det här är livet jag alltid drömt om.
Lillafrun
av Emmeli | jun 26, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Efter söta Födelsedagsmorgonen fortsatte 2årsdagen.
(HÄR finns inlägget med födelsedagsmorgonen)
Någon provade jordens sötaste trullor, kramades med pappan och så önskades födelsedagsmanikyr.
Storebror körde festligt värre!

…medan Lillebror tog det luuugnt, lugnt.
Det lektes med nya pinaler, mamman kokade jordgubbs- och rabarberkompott till tårtan. Storebror ledde sin Lillasyster på presentjakt ute på gården..

… stora paketet med söta lilla utemöbeln med parasoll fanns där i.

Blommor plockades in och hemmet gjordes så kalasigt så.

Efter middagen var det dags att hoppa i kalasklänningen igen efter att ha räddat den från middagssöl.

Pysslet trycktes in i ett skåp för att ge plats åt stora melonfatet, som melonälskaren sedan gick och åt och åt från. Melooom! det är en favorit. Såklart fanns det i massor på Skrållans alldeles egna dag!

… Det sågs till så att precis alla var mätta, belåtna och kalasklädda (puh).

… och sen var det bara att vänta. På att det där efterlängtade familjekalaset för älsklingsSkrållan skulle dra igång.



… och det gjorde det ju när kalastiden var slagen och darlingarna trillade in. Juni öppnade paket i väldig fart och iver.


Födelsedagssång sedan, för storögd Lilla, som blåste ut ljusen på tårtan och satte sig vid fikabordet och åt chokladbollar som om det inte fanns någon morgondag.
Alldeles saligt lycklig rantade hon runt i sin prickiga snurrklänning och såg ut att må så himmelens gott mitt i bland allt uppvaktande. Ständigt uppassad av massa söta kusiner.
(Occcch om ni undrar… så ja, det är ett piano ni ser skymta höger i bild. Dagen innan jag födde Bertil var jag möjligt liiite skör (hah) och råkade dra på oss ytterligare ett piano, bara sådär. Ångrade mig sedan.. så är det någon som önskar ett akustiskt lagomstort piano, så finns det ett här! …vi har ju redan ett…och mannen har påpekat otaligt många gånger sedan dess, att det ju inte var en så lätt ”liten möbel” jag drog hem….. )

Det var Årets Ljusaste Natt och det spisade Astrid Lindgren-visor till sent, sent.
När solen höll på att gå ner satt hon där i ännu en kär famn och mådde som den lilla prinsessa hon är. När kramarna var kramade och vi vinkat alla hjärtenära hejdå, satt vi där i köket hon och jag, med fikarond två, kexen och ostarna, på småsmältning i bakgrunden. Ljusen som fladdrade och hela hemmet som viskade om härlig kväll..
.. vi pussades. Och degade lite till. Konstaterade att dagen varit så fin. Lillan höll med.
Junihjärtat ville aaaldrig sluta fylla år men somnade till sist med mammans hår flätat om sina små fingrar, och hela lilla kroppen fylld av kärlek från dagen. Att fylla 2 år. Hur stort kan det bli, liksom? Och att få ha en alldeles ljuvlig Juniflicka, det är så tacksamt att orden tar slut. Underbara Minimänniska.
Så, det var orden och glimtarna. Från den där dagen, när det var kalasig 2årsdag här på Drömgården.
Lillafrun
av Emmeli | jun 24, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För 17 dagar sedan susade vi in i Bäbisbubblan.
Älskade Bertilbäbisbubblan alltså. Så mycket mys och kärlek. Så många dagar av Alla-tillsammans-tid. Väldigt uppskattat. Av samtliga.
Idag har vi haft junisöndag.
Som en sista dag i denna bubbla, för att sedan bryta den lite, lite kommande vecka, prova på livet som HemmaMamma med 3 (håhå alltså!) små och med mannen åter på arbete… för att sedan ha en riktig Bäbisbubblasommar.

En snurrar i klänning. En blåser såpbubblor. Och den tredje skruvar ihop lilla bordet som Skrållan fick av oss i 2årspresent.

Mitt i dagen när småsyskonen sov, kände jag jag det här är sommar på riktigt-känsla när jag kunde säga till Minimannen ”ät så många jordgubbar du vill”… billiga älsklingsbär på lill-ica, så vi har nu gott i frysen till höst och vinter.

Jag är snart känd på byn som hon som vill ha alla gamla saker som dom flesta tycker är rat. Men! Glad är jag för det. En drös fina trasmattor är den senaste gåvan jag fått, bara sådär. Lycka, ju! En la jag på verandan på en gång.

Det där är också lycka, blomster.

Min älsklingspion blommar nu också.. den njuter jag så av.

… och så tänker jag på min Mormor, som hade den största pionen i byn. Jag blir varm i hjärtat och får längtknip i magen efter henne.

En liten tvättkorg med viktvätt fanns även denna dag… men jag tycker faktiskt det där med tvätt är som avkoppling. Längtar mig nästan grönögd efter en riktig tvättstuga. Fast tills dess är jag så nöjd med den lilla skruttiga, fukttrötta, vi har. Det funkar ju fint, liksom.

Här ser ni en glimt från Salen idag också. Blir så himmelens fint med nya fönster även där inne, förstås.

Ikväll bäddade vi ner alla små i vagnarna och tog oss en natta-barn-tur. Så vackert ute att klockorna stannar!
Och nu råder njutbart kvällslugn. Tre små sover gott. Minsting, premiärandes i sjalen. Mannen har ännu ett kvällspass snickeri och jag vakar över små, vattnar blommorna och nyper mig i armen lite…
Ta hand om er finaste ni!
(Och just det! kom ihåg att ni ända till imorgon kväll (25/6) kan vara med och tävla om ett alldeles eget par dockstaslippers. Tävlingen hittar ni HÄR! eller på min instagram @lillafrunsdagbok).
Lillafrun
Senaste kommentarer