av Emmeli | mar 7, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
God morgon onsdag från Norra Drömgården!
Jag kolavippar och dör söthetsdöden när liten Virvelvindande Juniflicka susar fram i sin nattsärk. Samma som Storebror ju också hade i samma ålder. Kusinärvt när det är som bäst, mao.
Idag har vi en härlig att-göra-lista jag och mina två Virvelvindar. Den större av dom är svårfångad på bild idag. Hesteeeguud (som han säger), vilket tempo och energi det är hos honom idag. Som sig bör när man ska fylla 4 år prick när som helst. (Kika instagram stories @lillafrunsdagbok, vettja… så ser ni några sekunder morgon i filmformat där!)
Här städfejas och tvättjobbas det. Paket ska slås in… i smyg.. på något sätt. Chokladbollar ska rullas. Och så vidare. Först lite mer kaffesörplande bara!
Önskar er en fin onsdag!
Lillafrun
av Emmeli | mar 3, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Lördagshänget, alltså. Bland det bästa jag vet.
Under några år har lördagar liksom inte alls varit såhär helghärliga. Eftersom mannen alltid åkt iväg på uppdrag innan och över helgen, menar jag. Ja.. helgerna var ju en tid inte alls som helger… torsdag till söndag, måndag.. långt-borta-dagar. Tänk så annorlunda det är nu. Rätsida på vardag och helg, vilket jag (vi) tycker om. Bästa av alla världar har vi nu med livet, jobbande, uppdragande och så vidare.
Drömgårdslördag.
Och en helgdag där vi inte haft så stort renoveringsfokus heller. Mest bara vara-varit. Inte betat av många knop, alls. Så skönt. Många utetimmar tillsammans. Göra ordning bricka inför lunchigt utehäng. Vara nästan fyra år och jubla över att Mormor, Morfar och Moster M kommer för ”korvfest”. Elda och impregneras i röklukt. Sova gott i världens bästa vagn. Sitta på liggunderlaget och sörpla varmchoklad med vispad grädde. Busa i snön. Och liksom bara ha det hur gott som helst.
Lördagsdisco till kvällen.
Med busiga syskon som snurrar och gör mamman-kolavippar-söta dansmoves. Och så blev dom sådär himlalyckliga när Brandispappan äntligen kom hem mitt i dansen, efter några plötsliga timmar ute på larm. Minimannen är verkligen van att det går larm.. både för Farfar och Pappa M. Pojkarna var ute i målarverkstaden tillsammans i eftermiddags, men rätt som det var smällde ytterdörren igen och in kom S kom ett jehu. Snabb, fast lugn. Som sin papps. Det gick larm bara, sa han. Han, hur cool som helst. Jag, med det vanliga hopphjärtat och alltid en rädsla att något ska hända den finaste jag vet.
Livet. Det vackraste vi har.
God lördagkväll till er!
Lillafrun
av Emmeli | mar 1, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Mammalivet, Minsting i magen, Träning
Torsdagsbestyren idag!
Ni vet, städrejset och så. I en välda fart gick det idag. Firade med Torsdagsgympa direkt sedan. Med liten Mini-PT som stod och chillade, åt äppelbitar och sa hopp! till mamman som en uppmaning. Men det blir mindre och mindre hoppande nu… 
Drömmig paketinslagning.
Hur roligt är det inte att ge något som man vet att födelsedagsdarlingen önskar sig och som dessutom är något så fint att man ju också skulle vilja ha den själv?
Och Mor-och-dotter-matchning!
I lilla, vitt och blått.
Liten trött flicka. 
Som alltid gosar med mammans hår så fort det är tröttnigt och hon är nära sin mammas rufs… vilket ju är jämt.
Alltså..
..jag tror att jag är inne i min räserfartigaste tid av graviditeten nu. Jag somnar gärna med barnen om kvällen, ofta, men dagarna är fyllda av så tacksam energi. Jag är ju en görare, som ni vet. I höstas under dom där tröga illamående,- och trötthetsveckorna var det kämpigt, hittills kämpigaste graviditeten på så vis. Men likt med Liten och Pyret i magarna, har den där perioden tvärvänt och sen har det levts lyxigt preggoliv och likt denna gång. Hurra! Det enda jag skulle kunna klaga på, är min foglossning som stör mig mer och mindre. Med Storebror hade jag i slutet några veckor med kraftigt ont och det var ej roligt att gå på den ishalka varje dag som den vintern bjöd på. Med Lillasyster kände jag tidigt av ont, sen försvann det… jag visste liksom vad jag kunde göra och inte, för att hålla det onda i schack. Och samma är det den här gången. Det onda finns där.. som jag kan ”reta fram” om jag gör fel saker. Typ skottar för mycket och tung snö. Går för fort på skoterled (vilket jag gjorde i måndags och fick sketaont efteråt)… men kära hjärtanes.. jag tränar och promenerar, lyfter, bär och susar fram genom dagarna. Så ja, jag bara njuter allt jag kan. Känns overkligt att det bara är några få månader kvar av denna Preggotet…
Nu ska jag bära över snusande Lilla från vagnen till Rymdskeppet. Så susar vi iväg och hämtar Storebror på Förskolan och åker sedan vidare mot Lilla byn för mysig eftermiddag. Fira födelsedagsmoster, strössla kramar, ge stort paket och pysslade födelsedagskorten… och så hörde jag ryktas om favorittårtan; Prinsesstårta från Bageriet!
Vi har Kalasmysig första mars-dag! Jojo.
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | feb 28, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet
Och idag är det faktiskt sista februari.
Det känns ju alldeles nipprigt.
Vi vaknade till en fantastiskt vacker dag. Det är fortfarande hur kallt som helst. Sannerligen en riktig Vargavinter i år. Men det känns fräsigt faktiskt. Och vi njuter och försöker spara synen av mängden snö i minnet, som känns som en en-gång-i-livet-grej. Eller vem vet! Mitt i allt så längtar jag också massor efter vårvinter, varmare grader, takdropp, töväder, att inte behöva bylsa på mig och barnen lager på lager på lager så fort man ska utanför dörren. Och med ny månad imorn känns det ju onekligen som att vi i alla fall är lite närmare just det.
Och mitt i den där längtan efter något så världsligt som att slippa täckjackesvettas med småttingpåklädning i hallen med smått ihopvikt bebbemage och så vidare… så tänker jag; fy tusan, vad vi har det bra.
Vakna i varma huset. Koka havregrynsgröt och spisa Astrid Lindgren-visor tillsammans med barnen. Känna oss trygga. Ta Rymdskeppet, som mannen genom en app kunnat värma upp till den tid han vet att gänget skulle ut genom dörren. Lämna lycklig unge på Förskolan, bland gulliga fröknar och småvänner att leka med under en stund. Ta andra ungen (morrandes) i famnen… hon som börjar bli mer och mer nyfiken och vill klä av sig och börja leka på stuberten, hon med. Susa hemåt igen. Traska över egen gård. Höra fåglarna kvittra på sånt där snart-är-det-vår-vis. Öppna paket med nytt kuddfodral. Bli pirrig i magen och tänka den här kudden blir perfekt som något mjukt i ryggen under amningen om ett tag. Tacksamheten är ett faktum.
Men fy vad världen är orättvis, tänker jag också. Men försöker, för att inte gå av i hjärtat, känna en liten tröst i att dom där slantarna som just skickades iväg från StorLilla Familjen, kanske gör en liten nytta i alla fall. ”Hej! Stort tack för att du ger skydd och nödhjälp till barnen och familjerna i Syrien. Din gåva räddar liv”. Så stod det i mailet tillbaka. Det känns ju så fjuttigt, den där slanten.. men om vi hjälps åt, liksom?
För tänk, så bra vi har det här. I vårt avlånga land. Med svinkalla februaridagar och en längtan efter något så världsligt. Och alldeles underbart. Som takdropp. Och varmchokladsörplande. I snögrop.
Ta hand om er raraste ni!
Lillafrun
av Emmeli | feb 26, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Och där är också en del utav hallen, ja! Till höger efter ytterklädeshavet, är dörren upp till övervåningen.
…
Åhå, vilken helg det där var!
FinFredagen. Med fredagsmys hos Idan och F. Så himla fint. Och så den där Vackersöndagen igår, ni läste om. På mitten, en fasligt fräsig och produktiv Lördag.
Mamman var ifrån sin ”bäbisflicka” (som ju faktiskt inte alls är bäbis längre, men ändå bäbis i mitt hjärta) i 6 timmar (!) och till en början var det hur konstigt som helst.. men med tiden fick jag tvärsnurr på vad jag skulle göra och var så tacksam över att få befinna mig i det där stöket och röja, rensa, kasta, skänka och så vidare.
Lillan hade haft det tipptopp och Minimannen också. Vi avslutade kvällen i Lilla byn, Mammalagad middag så fantastiskt god. Mannen fick hoppa in i vedeldade bastun också. Själv kände jag inte att jag skulle må så bra av det då jag kände mig ganska trött i Bebbemagen redan. Inte jätteskönt med tokvarmt då. Men det tyckte bastugalne M. Så till kvällen åkte vi hemåt, alla nöjda, mätta, belåtna och med skönaste vad-mycket-vi-fått-gjort-idag-känslan.
Jag smalt där jag satt bland alla Litens pyttekläder. Den där Emil-i-Lönneberga-skjortan som han nog har i typ alla storlekar. Småttingarna kläder sorterades bara lite extra, kanske något enstaka plagg som fick flytta vidare… men det allra mesta sparades vidare såklart.
När jag var mitt bland det där kartong-, och stora-ikea-kasse-havet, med helt gaaalet mycket barnkläder trodde jag aldrig att jag skulle komma någon vart.
Men plötsligt gick det ju att gå in i det där klädrummet… ni förstår ju själva, om jag där kommit en bra bit på väg och det ändå såg ut sådär..
Och där ser ni vart mannen mestadels höll till!
Lyckliga är vi som fått kusinärva så himla mycket. Men ett utav dunderlassen vi fick, var med orden ”det är massor. sortera. använd. och det ni inte vill ha, får ni ge till dom som behöver det bättre”. Och det var den rensningen gjorde jag i helgen. Så himmelens härligt att veta att någon kommer få använda allt, istället för att det ligger ”oanvänt” här hemma hos oss. Guldkornen är såklart sparade, men annars flyttade jagvetintehurmånga svarta säckar iväg. Inte bara som balsam för själen. Mer som dubbelinpackning för själen, ju! 
Både jag och mannen har haft samma storlek på kropp typ i en evighet (ja förutom typ i mitt skede nu. när jag är preggo), så det har inte behövts hivas iväg några kläder för den skullen. Istället har jag spaarat. Så galet. För några år sedan var jag också en sjuhelsickes shopaholic (är en lite fördold sådan nu.. mer barnen som blir ”drabbade”), så ja.. en herrans massa gammkläder hivades från oss också. Jag var såklart tvungen att spara nån tisha från vår första sommar tillsammans och sådär… det känns som igår fast det ju alldeles snart är nio år sedan vi hoppade på det mest fantastiska och härliga vi vet; Livet Tillsammans, han och jag. Och nu med våra småttingar. Finaste som finns.
Så. Nu är jag så vansinnigt pepp på att ta tag i dom allra sista kartongerna där uppe. Kläddelningen är check. Men en del annat finns där uppe också som ni ser. Därefter kan rummet fortsätta sin väg mot att bli…. vi vet inte riktigt vad? Lutar åt vara-tillsammans-rum i kombo med gästrum. Det kan bli bra, va?
Ok. Måndag du då! Ta hand om er och god start på ny vecka önskar er!
Lillafrun
av Emmeli | feb 23, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Shopping, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller adlinks)
Som alltid;
Heliga Makaroner Så Härligt Med Freeedag!
Älskar att vakna bredvid barnen. Slås av fredagsfeeling. Ta morgonen i lugnan ro (jaa, så lugnt det nu går i ett småttingliv, alltså… inkluderar ju typ minst 25 uppstigningar under en frukost. 12 var per barn. möjligen en för sig själv och kaffepåfyllandet). Gå långsamt över såpskurade trägolven och bara njuta.. den där nystädatkänslan jag älskar så. Lyssna till kaffebryggaren och vakna i den takt kroppen vill. Så himla lyxigt också att M alltid jobbar in under veckan så att han slutar tidigt denna veckodag. Han och Minimannen har nu tagit emot storlasset med isolering för övervåningen som levererades idag. Håhå, så rooligt det är att vi tuffar framåt! Till kvällen har vi mysiga planer hela familjen; åka till lilla staden och fredagsmysa med Idan och hennes F i deras nyköpta hus som vi ännu inte hunnit hälsa på i. Efter fredagspasset, unnade jag mig skön mammastund. Varm dusch och tillpiffning. 
Sen drog Den För Ivriga, barfota, upp på övervåningen för att golvdrömma.
Så. Där är dagens Fredagsmami, alltså.
Precis som under tidigare preggoteter är det mest nederdelar jag preggoshoppar. Som dessa helt underbara hängselbyxor från Asos. Finns HÄR. Känner mig så himla härligt mammig i dessa.
Ser framför mig att jag ska pusta fram och trädgårdspåta i vår i dessa. Skulle jag nu inte ha en växande mage, skulle jag nog också gått för ett par sköna mom-jeans i vår.. typ dom HÄR. från gina.
Överdelar har jag några mamma-toppar. Men mest bara vanliga, i en större storlek bara. Som den ni ser på bilden, som ju är en alldeles vanlig, nyinkommen, topp från Lindex. Norpade åt mig en sån häromdagen, till HemmaMammalivet nu och framåt. Finns HÄR.
Ett hårdband verkar ju vara vårens must have också. Det hittar ni HÄR.
Allra, allra finaste Julia som inspirerade mig till det marinblå hårbandet. Till det, också. Den där Julia, alltså.
Fyrbarnsmamman i drömmiga huset där ute på landet, nere i vår södra del av landet. Hon som jag håller varmt om hjärtat och som är den som inspirerar mig på så många plan här i livet. En utav väldigt få bloggar jag läser varje dag. Lova mig, om ni inte redan hittat dit, att kika in hos henne. Nu. Här kommer ni direkt till JuliaK,
Det piffigaste, särskilt på han som valt två glassiga färger samtidigt, är såklart fredagsmålade naglar. Vårvinterfeeling vet ingen hejd ju.. trots att snön singlar utanför!
HÄR hittar ni koralliga lacket också!
Ok. Dags att göra i ordning småttingarna för fredagsäventyret!
Hoppas ni får en god fredag och härlig start på helgen!
Lillafrun
Senaste kommentarer