av Emmeli | apr 29, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Å.
Sådär inleddes den här helgen. Efter en fin fredag tillsammans med barnen, som nånstans kring den magiska middagstiden och några timmar framåt, slog om till småbarnslivet dans på taggggiga rosor..
(OBS! vill bara upplysa er om min stora sarkasm i att överhuvudtaget kalla småbarnsliv för ’en dans på rosor’. Underbart, ja visst. Men inte alltid enkelt och rosendans!).
Under några timmar igår var allt var fel, gnäll och grinfest och en mamma som försökte vara samtliga till lags men kände att hon var en famn för kort prick hela tiden.
Så rullade en skäggig in på gården. Och med ens blev allt bara lite bättre.
En Liten som äntligen fick träffa den efterlängtade Vackerpappan. M, som hade vackraste fånget med rosor med sig.
(passande..!).
Och så fick han höra ditt och datt. Typ att morsan var dum som tvättat håret på någon som inte ville det just då…
Kvällsljuset. Den där lilla tjejen som sitter sådär Junicoolt. Och sen-middagsätande mannen och Minimannen.
M hade inte bara med sig megafånget rosor..utan också ett alldeles nytt objektiv till frugan. Alltså. Han tar alla pris den där M.
Och ja, vår älskade kamera slog huvudet för ett tag sedan…ännu en gång. Så nu gav objektivet upp. Det jag gillar mest. Så det var lyx att få det som fredagsgåva bara sådär.
Vackraste kvällsljuset var det och jag provfotade lite såklart. En favorittrio. Småttingar. Och en man som jag älskar till månen och tillbaka.
Vi tog tidigtrasselhögskväll i storsängen. Allt för att vara så pigga vi bara kan idag. Lördag och minsta lillkusinens dopdag.
Här har morgongympats och varmduschats i lugn och ro. Nu väntar frukost med gänget, där alla vaknat med humören på topp. hurra! Senare ska vi göra oss dop- och kalasfina!
Önskar er en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | apr 28, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Det där är som terapi;
Att riva upp en jordsäck, fylla hinkar och byttor och sen dundra ner vad man nu tänkt. Nu skulle det bli vår, minsann. Och det var någon (undertecknad) som njöt på vägen och helst inte ville att det där roliga skulle ta slut så snabbt. 
Sånt där gör mig glad. Både att få pyssla med, bli jordig om händerna och att få vara kreativ. Och sedan den där grejen att gå förbi en stor zinkbytta med himmelsblå penséer där i, varje gång jag går in genom ytterdörren. Bara det, är ju glädjande i sig.
Där är en glimt av vår entré just nu. Ovanför Drömdörren håller mannen på att testa ut vad som skulle kunna passa som krönlist ovan både dörrar och fönster. Och det är hajtjapparallfodrat i olika kulörer. Härs, tvärs sitter en brädlapp mitt på väggen. Som för att ge oss något slags hum om var den där midjan ska vara. Jo. Det händer saker här och där och vi jobbar på så mycket vi bara hinner. Vårivern är i oss och vi är så taggade! …. liiite, lite varmare nätter önskas! 
Och, sådärja.
-Nu är det vår där ute på bron. Himmelsblått och ljusrosalila små penséhav. Så himla fint, tycker jag.
Annars?
Det är fredag och dom allra, allra sista aprildagarna är här. Morsan vaknar med skön träningsvärk efter gårdagens med-barnen-i-snabbvagnen-löptur. Det gick tusen gånger bättre igår än dagen innan. Så kan det vara!
Vi har Städfredag här hemma, jag och småbarnen. Samtidigt som småttinglek pågått städades skafferi och kylskåp och gudvetallt som kan göras samtidigt i en småbarnsmorsas liv. Bläckfiskigt, liksom. Man gnor på med något, avbryter då någon ropar fäääääädig!. Raskar till toahuset, möts av ett ”nej, mamma! Jag är inte klar än. Gå”. Så matas det vidare med vad jag nu höll på med, samtidigt som det jagas busebebbe, för att några sekunder senare kuta tillbaka där jag nyss var…jo, jo. Det går, men det är helt klart lite svettigt att göra städrace med småttingar.
När Lillan somnade trappades tempot upp för mamman och det har dammats och skurats och nu är hemmet så himla härligt fräscht.Jag njuter av nystädatkänslan. Minimannen konstaterade för en stund sedan, där jag kröp på knä och skurade hejvilt att ”du är en skurmaskinsmästare, mamma!”.
Alltså. Livet med småbarn är fullfartigt och mycket på alla sätt. Jag har aaaaldrig svårt att somna om kvällen, om jag säger så. Men kära hjärtanes, vad helt underbart det är. Just nu är vår lille S så otroligt underhållande och rolig med sitt pratande och funderande. Det blir liksom bara mer och mer och roligare och roligare. Och lilla Juniflickan blir bara mer och mer Juni och det är helt underbart att få följa med. Jag känner mig som den rikaste på jorden med mina två stjärnor. <3
Sista-aprilhelgen ska spenderas tillsammans med våran Storfamilj. Det blir barndop ena dagen och Valborgsfirande dagen därpå och dagen därefter, då är det vår, va?
Jag tycker jag anar den redan nu…
Nä, nu får den där lilla sjusovarinnan ta och vakna efter sina fyra timmar, så hon kan få lite lunch i lillmagen och vi sedan kan ge oss ut på gården och njuta av solen… <3
Ha en fin fredag alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | apr 24, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Nu är det den här tiden på året.
När det, såklart inte varje dag, men ofta. När det dyker upp såna där dagar som bara känns som vispad grädde, menar jag. Gott, gott, gott. Att få vakna pigg och nästan rusig av energi. Och göra kväll, med trött, så trött kropp.
Att få vara HemmaMamma nu är så lyxigt att det förmodligen är olagligt. Att dessutom få ha, om än inte så många till, såna här Hemmamåndagar…kära nån, alltså.
Älskar det.
Yeah. Måndag, liksom!
Innan tupptid i morse gick tvättmaskinen för fullt och påsken hade städats bort..
..och sen väntade frukost med hela familjen innan vi började dagen på riktigt. Mannen drog ut på direkten, men jag och S hade en sån där dyrbar bara-han-och-jag-stund inne först. Nya påhittet är att vi ska dra fram en rad böcker, klyfta ett äpple och lägga bitarna i den där söta emaljmuggen och så ska mamman sitta på mjuka mattan och läsa, medan han själv sitter på lilla stolen och lyssnar. 
Med dom där äppelbitarna som kompisar, på stolen bredvid. Just det där, är vad han vill. Och den där stunden känns så god i hjärtat att det inte går att beskriva.
Sugna på att plocka blåsippor blev vi (särskilt morsan!) också..
Sen drog vi också ut på gården. Där var vindstilla och fåglarna kvittrade. Och efter en stund sken solen klart och värmde så gott. Håhå så härligt!! Idag kände vi verkligen aningar av vårvärme. Så efterlängtat!
Första halvan av dagen, spenderade vi med diverse utefix.
Jag krattade ju så toknoga i höstas, att det inte alls är värst mycket att ta reda på nu. Men typ i alla fall tusen små björkvistar ligger här och där och såklart en del löv fanns och finns. Så jag ägnade mig åt halva gården. Medan mannen snickrade. Juniflickan snusade i vagnen.
Och allt med det sötaste ljud ni kan tänka er; två bara-med-en-dag-i-åldersskillnad-gamla kusiner. Som pratade. Diskuterade. Dividerade. Lekte. Skrattade. Hoppade studsmatta. Fantiserade. Alltsammans med en trygg gullefaster (som dessutom är en världsfin Förskolefröken). Vilken kvalitétstid, att få hänga med mannens Storasyster och småttingar såhär ett pärlband av dagar. Hungriga, hungriga tog vi lunch hela gänget här hos oss.
Innan jag och M tog våra två och packade ner dom i Snabbvagnen. Knatade ner på byn, för några ärenden, som handling och BVC-besök för lilla Bäbisflickan. Så tog vi också en långpromenad där efter när ungarna snusade gott i vagnen. Konstaterade att kroppen kändes som sockerdricka efter allt springande med vagnen och att det var himla skönt att gå. Rullade in på gården och jag och J hjälptes åt att göra något jag längtat efter; att hänga årets första tvätt ute. 
Oooh så gott det doftade när jag bäddade in dom friskluftstorkade lakanen innan kidsen skulle sova.
Nu är det kväll och jag är prick hur trött som helst. Hemmet är i ordning efter dagen som varit sådär drömmig; med ungar sprungit ut och in och lekt och haft precis hur roligt som helst. Mannen har nyss åkt iväg för att hämta hem något jag sett på byn och fått lov att köpa loss. Något lite bucklig. Men alldeles, alldeles perfekt för oss. Lovar att visa någon dag, såklart.
Snart ska jag krypa ner bredvid dom där två sedan-länge-sovande stjärnorna. Den ena small av på två sekunder, med mjölk i mungipan. Den andre funderade en stund längre…. sådär som han gör. Undrade varför vi har en näsa… Berättade för mamman att hakan åker upp och ner när man pratar. Också att Tore minsann är Morfars bästa hund. Och så ville han veta på pricken hur man gör en gräsklippare. Och nåde dig om man svarar ”jag vet inte” på någon dylik fråga. Så det fick M hjälpa mig med svaret.. puh.
Hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | apr 23, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Utelek. Små äventyr på gården. Ja till och med en picknick. På riktigt. Och så en drös sköna med-Snabbvagnen-springturer, med vilande småttingar och svettiga päron.
Lovdagar. För både vuxna och små. Vilken ynnest och lyx. Tillsammanstid, lite extraextra. Bästa som finns. Och att titta ut genom nya vackerspröjsade fönster. Är också himla fint. 
Påskpyssel. Av olika slag. Allt från att måla ägg och göra hitte-på-kycklingar, till att hänga tingeltangel i ris och vide. Smäller-av-gulliga var påskens gå-bort-gåvor, med egenodlad basilika och en darling med hatt. 
Vi har hängt massor med min Storfamilj. Påskmiddagar hos Mammamormor och Pappamorfar, Drömgårdenfika med nybakta Vaniljbullar, korvgrillning i Mäjadalen och så igår kväll, när vi var på ett riktigt höjdarkalas. På älskade H´s 8-årskalas!
Idag har vi haft söndag och både hunnit med en Hela-familjen-tur med springande päron och vilande barn och att hämta ett riktigt möbelfynd, hälsa Svärfamiljen välkommen hem!, med middag och nygjord raw-chokladkaka. Minimannen var lyrisk över att ha dom hemma igen efter mååånga dagar i huset på ön (Gotland). Och! Studsmattan är räddad. På-nytt-monterad och förankrad i backen. Hurra! Sicket avslut på hela alltet. 
…och nu tackar vi Påsken och Påsklovsveckan; T A C K! , för den här gången. <3
Lillafrun
av Emmeli | apr 22, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Träning
Så blev det lördag.
Mamman-och-barnen-dag.
Medan stormen varit ihärdig där ute, har vi donat med lite ditt och datt.
Som att sitta på mjuka mattan och äta äppelbitar och läsa sagor och bygga bokstavspussel.
Och så luktärter (!!!)
Och såklart pyssla födelsedagskort. S skrev sin favorit-att-skriva-bokstav. Så passande, då födelsedagsbarnet ju är en H-pojke.
Efter alla fått lunch i sina magar, packade jag ner mina darlingar i Snabbvagnen.
Ut i stormen det bar.
S och J hade det varmt och gott där morsan kutade i stundvis bitig motvind och stundvis skön medvind. Ja.. kära nån sån vagn det där är. Det var inte en dag för tidigt som en sån hamnade här.
Jag älskar att slå många flugor i en smäll. När något förenklar vardagen. Som att jag kan få till mina älskade löpturer trots att jag är själv med barnen.
Min tanke var att barnen skulle somna, morsan få springa och svettas och att vi på vägen skulle köpa gå-bort-blommor.
High five, planen gick finfint! Yeah!
Så med pulsen tickandes i huvudet och järnsmak i munnen och med ett leende på läpparna, knatade jag in och kunde duscha och göra mig i ordning i lugn och ro utan rymmande bäbisflicka och treåring att ha koll på. Det behövs inte mer än så för att en tvåbarnsmorsa ska känna sig som världens lyxknös.
Så det gjorde jag; Kände mig som en lyxknös. Och sprättade en ny blus som jag försökte fota men inte lyckades värst bra med.
Skitsöt är den i alla fall, med knyt i ärm och knappar bak i ryggen.
(fast nu när jag sportat den och samtidigt sportat småbarnsliv. Så är den skitkrånglig. Dom där söta, söta rosetterna nere vi ärmarna är fina. Men hamnar i vilken mosad banan som helt….)
Nu är ääääntligen dagens långa efter-kalas-väntan över och jag och småttingarna ska ta våra kalasstassar, kalaskort, och allt man kan tänkas behöva. För att åka till Mäjadalen på kusinen H’sfödelsedagskalas. Minimannens Stora Idol, så ni förstår att vad är klockan nuuu rå? har frågats. Sisådär trehundrasjuttioelva miljooonerrrr gånger idag.
Det blir ett himla fint avslut på denna lördag, det här.
Vad har ni haft för er idag? Berätta gärna.
Och ha en skön lördagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | apr 21, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Jo, jo.
Det blev ju fredag av det här också! Mycket riktigt gjorde städningen susen. Hemmet doftar linoljesåpa och ajax i en salig blandning, golven är skurade, tvättkorgen är tom och var sak har hamnat på sin plats. Vi firade det hela med att i eftermiddag göra det där med picknick. Fast på riktigt, liksom.
Det är så mysigt. Hur något så litet, kan bli så stort. I ett barns värld. Faktum är, att jag som vuxen, är precis likadan. Det stora i det lilla. Sånt är mer än fint. Det var ju ett äventyr bara att ordna mellisbrickan och sen gå genom hela Gårdshusets alla rum för att hitta Den Riktiga Picknickfilten.
Vi hade ju lärt oss vart det fanns lä sedan morgonens bravader, om man säger så. Så vi drog helt enkelt dit. Vi höll nästan på att blåsa bort av dom stackars metrarna ute på gården. Melliset höll på att dra sin kos. Men några sekunder senare var vi ju framme. I skönt lä och med lite solsken som värmde, till och med.
Storebror körde bullfika ännu en gång denna vecka- är det påsklov så är det, liksom. Häromdagen blev det både vaniljbullar och kanelbullar och S ville ha en av varje. Såkart han fick. Mitt nya begär är dom där majskakorna. Med mycket smör och ost på. Juni rånar, som ni ser…
Så, där satt vi. Vid baksidan av huset. Bredvid den där rymmaren till studsmatta.
Storebror och jag sjöng för lilla flickan. Ja må hon leva, ja må hon leva….”ett fyrfaldigt leve för Juni som fyller tio månader…hurra, hurra, hurra, hurrraa!”. Och hon log sådär rart som är så mycket Juni det bara kan bli.
S älskar att leka födelsedag. Skulle det stämma med år, antalet morgnar jag blir väckt med födelsedagssång. Då skulle jag nog vara i alla fall 100 år nu.
Någon som har dille på att försöka lära sig knyta, hade heaven där bland alla rep. Och titta väderomslagen. Från sol, till;
Mulet och snart, snart regn. Men det drog också lika fort och vi lekte Brandmän för fullt.
Ja. Ni förstår ju. Det var succé det där. Picknick, på riktigt. Minimannen utbrast att han tyckte det var så trrevligt! . Sen kunde vi inte låta bli, utan tjuvhoppade lite på den där studsmattan. Försiktigt, försiktigt. Juniflickan kiknade av bebbebubbligt skratt.
…
Och nu är det fredagkväll.
En extrabra sådan. Det var inte meningen att mannen skulle hinna hem ikväll. Han har uppdragslördag. Men, nu hann han hem i alla fall. Vi har inte träffat honom sedan i onsdags, så vi längtar såklart. Väntar hem honom vilken minut som helst. Ugnrostade potatisklyftor, hemma-hamburgare på surdegsbröd och massa goda tillbehör väntar. Guacamolen har inte smygmycket med vitlök i sig, så frågan är hur det går med den där hej-och-välkommen-hem-pussen? Bara fint, tror jag.
Ha en så himla fin fredagkväll nu, alla ni. Tack för att ni kikar in här. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer