av Emmeli | jul 24, 2018 | Emmeli funderar, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Det är stort att vara mamma till tre små.
Jag är fortfarande i inskolningsfas. Det är vi såklart hela familjen.
Vi utbrister nu och då, i både kaos och o-kaos att; vilket gäng vi är, hörrni!!, och ingen är sen på att hålla med.
Vi älskar vårt gäng. På ett sätt så nytt. Men det känns som världens självklarthet och som att det alltid varit vi fem… såklart det ska vara såhär, liksom.
Jag kommer ihåg när Juniflickan föddes, hur jag kände för S då…
…att jag var så rädd att han skulle känna att jag inte fanns där lika mycket längre.
Där i ”inskolningsfasen”, försökte jag göra mig små bara-han-och-jag-stunder… inte för att han krävde det, utan för att mitt hjärta ville det och för att jag märkte att det gav så mycket för oss båda. Några minuter mamma och Sixten i sandlådan. Några minuter snickelisnack. En promenad med bäbisen sovandes hemma och istället bara han och jag. Det var ju inte alls svårt att få till. Nu, lite mer trix kanske. Men det är inte så att jag krånglar… jag tar bara tillvara på chansen när den ges. Med både S och J. För att barnen tycker det är mysigt att rå om mamman lite extra. Och för att jag älskar dom stunderna så mycket. Dom stunderna också. Det är så fräsigt med alla olika konstellationer.
Ikväll, efter en heldag vid havet
…tog jag pojkarna i vagnen. Eftersom vi hade ätit middag ute på vift också, var det fritt fram att somna i bilen på vägen hem, så det hade Lillan gjort och sov vidare i Storsängen sedan.
B sover ju typ massormassor än, så han flyttas hittan och dittan hejvilt. Men Storebror var vaken.. och då njöt jag så av att först sitta här hemma på verandatrappan och prata med honom. Han ville prova kameran i morse när jag satt och ammade Bertil… men jag vågade inte låta honom göra det själv, så ikväll när läge fanns passade vi på. Och så svarades det i vanlig ordning på tusen frågor. Innan tandborstning och hopp i vagnen.
Några minuter totalt. Inget märkvärdigt. Men så himla fint.
Vi traskade iväg längs lillvägen. Förbi vad som är våran drömåker nu… Sockerärtsåkern.
Så där stod vi några minuter… norpade några ärtor och pratade livet.
Innan vi gick vidare.
Hand i hand slumrade dom, mina två prinsar.
Jag flåsade mig nöjt fram. Kände livet i mig. Och tacksamheten. Över den där stunden jag precis haft.. 
En Lillebrors oförstörda pyttehand i en sommarbrun, småskitig lite större Storebrorshand.
Där, längsmed ärthimlen, där var vi.. jag, och mina pojkar.
Och jag hoppas att jag aldrig, aldrig kommer att sluta uppskatta dessa småstunder.. som hela stora livet bjuder på, menar jag.. vare sig det handlar om en guldstund med sina barn, eller bara det djupa andetaget i en luktärt. Dom där det-stora-i-det-lilla-stunderna, menar jag. När man bara är absolut närvarande och det är det som susen gör.. inga storslagna dåd, bara allt i sin så uppskattade enkelhet. Dom småstunderna, gör liksom den där guldkanten. På livet. Och hela alltet.
Lillafrun
av Emmeli | jul 22, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Att vakna till en morgon där solen INTE gassade. Ovant. Och så skönt.
Feststämning i luften.
En räserrunda nere på byn. För bland annat inhandlande av en så vacker blomsterbukett som (som Sixten säger) duktiga Blomsterflickan bundit. Blommor. Och halstabletter. För att kanske lyckas med konststycket att inte hosta bort en hel kväll.
Mitt över dagen hade vi tillsammanstimmar här hemma. Jag och barnen försökte rädda dom där torra, torra tomatplantorna vi fick av darlingar häromdagen. 
Barnens solrosor blommar så sött nu.
Så blev det tid att göra oss i ordning. Vissa, dom två större småttingarna, för att traska till sin Farmor och Farfar. Och vi andra tre, för att åka på 50-årsfest. 
Och vilken fest sedan. Tillsammans med dom där två älskade pojkarna och massa andra trevliga människor. Så roligt att få vara med och fira den där Storsvåggen… som i hela mitt liv varit lika naturlig del i familjen som mina syskon. Tycker så om honom. Som en storkramade Storebror, som är så fin tillsammans med min Storan.
Sötaste danskavaljeren va, min Lillprins.
Han dansade mellan mig och mannen. Och varvade med att snusa i vagnen och mysa i mostras famnar.
Det finns många underbara stunder från gårkvällen… där när tårarna rann av skratt, eller när vi stod hela Storfamiljen och sjöng den egenskrivna texten till jubilaren, eller när musikhjärtat var så inspirerat av kvällens artist, eller synen av en lycklig man i sina bästa år. Men i kärleksminnet, har jag den där dansen.. när Bertil var i Moster Storans famn, och jag och M dansade ”precis som förr”. Jaaa, alltså.. det är ju inte hundra år sedan. Men vi snor inte runt och buggar järnet så ofta nu… så, det var så himmelens härligt. Han är min dröm nu, precis som då.
Underbart att få krypa ner bland varma småttingar som nattats av duktiga Farmor och Farfar… och på toppen av allt festligt, vakna till söndag och… R E G N!
Obeskrivligt.
Vi äter frukost ute i ljumma, njutbara sommarregnet. Det känns hur drömmigt som helst. Aldrig kunde vi väl tro, att lyckan skulle vara så stor. För ett sommarregn.
Å. Vilken himmelens festlig och drömmig julihelg! … nu ska vi fortsätta söndagen här. Må så gott, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | jul 20, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Sovrummet, Stora Lilla Familjen
Lika härligt som det är med våra utflykter härsan och tvärsan, lika skönt var det att pausa en dag.
Nödvändigt också. Såklart skulle den här mamman åka på en intensiv sväng av småttingsjukan också. Ont i prick hela kroppen, lite feber och sådär. Och B har ju också en liten variant.. glad febern håller sig borta från honom. Men den där hostan är nog läskig.. som igår var sämre för att idag vara lite bättre igen, hurra! Han klunkar mjölk på livet så det känns ändå bra.
… och så blir han ompysslad precis som en 6-veckors-lillprins ska.
Så jag och Lillprinsen, och Sallekatten förstås, stannade här hemma på Drömgården.. vilade oss bland favoritsänglinnena som jag bara tvättar om och om igen och bäddar i om och om igen. Alltsammans medan Vackerpappan åkte iväg med storasyskonen till lillvattnet här nära oss.
Alldeles lagom för dom också, att bryta heldagar vid havet mot både lite hemmahäng och lite bad. Värmen är ganska så tuff ju. Ja, särskilt om man är pyttebäbis, sjukling eller gammal. Så hemskt med den förskräckliga torkan och allt som följer med den… tänker på hur bönderna kämpar. Det är vår mat dom kämpar för. Så himmelens viktigt nu, viktigare än någonsin, att vi köper svenskt i mataffären. Och för oss här uppe i norr är det bara norrmejerier som gäller på mejeriprodukter, ok? Så läskigt med alla bränder också. OM man fick önska, så skulle jag önska ha varmt, varmt sommarregn nu.. tänk så härligt. Faktiskt. Eller vad säger ni?
Idag är det fredag, visst. Och efter att vi haft några timmar vid lillvattnet allihopa, har jag precis haft såå konstig tid här hemma. Det har varit alldeles tyst förstår ni. Hör liksom inte alls till vanligheten, särskilt inte under ett Sommarlov där alla är hemma hela tiden.
Minstingarna har sovit och mannen och Minimannen drog tillsammans till stan en snabbsväng.
Och samma här; Världsmysigast är det att vara alla tillsammans. Men himla fräsigt också att dela på sig, och ha två små gäng som har det gott på var sina håll. Medan tystnaden legat som en ljuvlig topp ovanpå den galna värmen som liksom inte går att rymma ifrån, så har jag konditionstränat… städat fort, menar jag. Rev av en fredagsstädning och alldeles strax ska vi äta hemmapizza och ha fredagsmys. Vi söker oss till skuggan.
Den här sommaren kommer man aldrig att glömma.. väldigt somrig och härlig på så många sätt.. men också småläskig när man tänker efter..
Ok. Alla ni; Hoppas att ni får en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | jul 19, 2018 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Sommar, sommar, sommar…
Gå morgonrundan över gården. Knipsa av sommarens första luktärter. Stoppa näsan i lilla ljuvliga buketten och försvinna till dofternas himmelrike för ett slag. Sörpla morgonkaffet med darlingar runtomkring. Gunga i sköna trähammocken några minuter efter att ha hängt upp tvätten där bredvid. Se hur barnen njuter av sommarlivet. Sitta och amma Lillprins i sköna skuggan på verandan. Oceaner av Tillsammanstid.
Allt det här. Vill jag spara i hjärteasken. Så. Så får det bli!
Vad sparar du i din hjärteask denna sommar? Berätta gärna. Så mysigt att läsa.
Lillafrun
av Emmeli | jul 17, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Det här är sommaren vi Hemestrar här i vårt Höga Kusten.
Ungefär såhär går våra dagar till nu;
Det blir morgon.
Bebben morgonammas innan mamman smiter ut från hemmet. Motionerar och har såå lyxig mammatid längs slingriga älsklingsvägarna i byn, medan pappan hoppar i snickarbrallan, husjobbar lite och håller ett öga på dom snusande små. Sen brakar dagen igång.. alla är vakna. Och vi njuter frukosten ute på verandan.
Medan temperaturen är någotsånär human gör duktiga Snickarmannen några timmar på huset, medan vi andra steker pannkakor eller snor ihop pastasallad eller vad det nu kan vara. Packar matsäck storlek ska-räcka-över-hela-dagen. Små spadar, armpuffar, badkläder, små blöjor, större blöjor, massor att dricka, barnvagn och så vidare. Mammahjärnan går på högvarv och lika nöjda är vi varje gång när vi möts där i Rymdskeppet och svarar ”ja!” på varandras fråga; Är alla mee?
Sen drar vi iväg. På dagens äventyr.
Möter upp Storfamiljen. Och plötsligt är vi av bara farten 20 personer och minst två hundar. Som gör sommarliv tillsammans. Jag och M säger typ vi ses sedan! (och menar i bilen på vägen hem), för jädrans vilken fart det är sen… jag sitter i denna skrivande stund och fnissar åt bilden ovan. M ser så himla målmedveten ut; ”nu kör vi!”, liksom.
För ja, jäsiken.. vilken fart det är, att vara med tre små småttingar på badstrand.
Den minsta hänger för det mesta med mamman i skuggan, äter oftare än vanligt. Det är varmt. Helt galet varmt.
Dom större barnen leker i vattenbrynet och badar och badar tillsammans med pappan.
Om jag och Vackerpappan får en stund raklång med ögonen slutna, då är det sån bonus att det inte är klokt. Vi är så tacksamma som får vara med om det här.. vi har en riktig Tripp-Trapp-Trull-skara. Så stort och vackert att orden tar slut. Lapa sol och snarka på stranden, det kan vi göra sen. Men inte nu.
Det är lyxigt att sommarlivet innebär så mycket tillsamammanstid med Storfamiljen.
Vi är ett riktigt halligalligäng, förstås. Precis som alla familjer, kan jag tro. Och det är så charmigt med alla åldrar.. från 0 till snart 70 fräsiga år. Älskar synen av att lille Bertil myser runt i både morbrors famn och lilla kusinens. Att Juniflickan får bada med en moster en sväng eller krama mormor (det är då den här mamman tvärlägger sig på täcket och somnar på sekunden). Eller att Minimannen hänger på storkusinens rygg och tar en sväng. Alla människomötena är så fina.
Och när klockan börjar ticka alldeles för nära middagstid, så åker vi hemåt. Har stort sjå att hålla storasyskonen vakna, Lillebror får sova bäst han vill. Rullar in på Drömgården och bara älskar att komma hem efter dagsäventyret. Snor ihop middag, alltid med salt halloumi med på ett hörn. Vi sätter oss längst ner på verandatrappan. Där skuggar den stora björken just då alldeles perfekt. Så borstas små tänder och tvättas skitiga små händer. Nattningen går på en grisblink (för det mesta). Sen möts jag och han jag är gift med och älskar till månen och tillbaka. Tittar på varandra en stund, pustar ut och säger hej. Kanske tar vi en glass där ute, och känner oss busiga då barnen inget vet. Sen börjar vår kväll. M klättrar ut på ställningen och jag tutar in en tvätt i maskinen. Går ut på gården. Vattnar. Hänger en tvätt. Andas. 
…Innan vi tar lilla bäbisen som sover så gott i vagnen i alldeles underbar temperatur, och kryper ner bland sommarvarma små kroppar och bäddar dagen varmt i hjärteasken.
Det här är vår Sommar(hem)semester sommaren 2018. Alldeles prick vad som passar oss och Stora Lilla Familjen just nu i livet.
Lillafrun
av Emmeli | jul 15, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Dessa varma, varma julidagar.
Det känns som hittepå. Morgnarna och kvällarna är mer än ljuvliga. Sitta ute i tunna sommarstassen och bara njuta av den lilla vindpust som sveper förbi. Dagarna är overkligt, smått olidligt varma.. särskilt med småttingar, med feber, på en varm gammal bondgård där vinden står helt stilla. Jag har dom minsta barnen, som sover om dagen, sovandes inne i vårt timmerhus.. det är svalare där än ute i skuggan.
Ja. Hujedamig. Vilken vecka det här blev. Men ser ni ovan?
Jag har något jag måste jobba på här i livet. Garanterat inget jag är ensam om, men ändå. Att kunna säga nej. Och att be om hjälp. Det är två av mina mission.
Den kombon är dålig. inte ska väl jag kräva det, liksom..
Så ni förstår lyckan, när min Svärmor, mitt i typ livets snurrigaste dagar, bara dyker upp, som en skänk från ovan. Med färska blommor från sin trädgård, ett blöjpaket till Juni och undrar om hon får ta med sig Sixten för att bada..
Jag visste inte till mig hur mycket jag skulle tacka. Grät en skvätt när hon gått. För att jag var så glad. Och så slut. På samma gång.
Och sen gjorde jag det enda rätta; la mig på Storsängen bredvid sovande Juniflicka och liten Prinskorv.
Ja, den där stunden var himmelsk och så mysig.. och välbehövlig.
Jag och barnen fick sedan äta middag hos Farmorn. Som grädden på moset liksom. Kära nån.
Och till kvällen mötte vi pappan. Som såklart hamnade på skogsbrand även igår. Helt otroligt vilken vecka dom har haft, Brandismännen. Bära tunga slangkassetter, långt, uppför berg, genom skog och över mark. I massa timmar i streck. I denna värme. All cred till dom.
Och idag är det söndag.
En sista jourdag för M. Sen kan vi fortsätta det ljuva Sommarlivet, hela familjen tillsammans. Men vi har lyxdag… och hjärtat är varmt. Bestämt sedan tidigare kom Farmor och hämtade Storebror för att ta båten ut till Ulvön idag. Gå på gudstjänst, med fikakorgen i högsta hugg och få ett alldeles säkert underbart äventyr tillsammans. Ni förstår lyckan hos lilla pojken. Han har haft trrrråkiga dagar nu… han som var sjuk först, och blev feberfri lagom till att hans Lillasyster fick febran.. som sedan bara typ hört mamman säga ”å Sixten, inte nu.. mamma måste hjälpa Juni som är sjuk..” eller ”Men Sixten, vänta.. snart.. mamma ska bara amma..”. Jag har känt mig mer än otillräcklig dessa dagar.
Idag är det jag och dom två minsta. Juni är mycket piggare. Bara snuvan kvar. Tyvärr har Lillebror åkt på någon variant av Basiluska också.. klarat sig från feber, än så länge.. men fått elaka hostan som låter så otäckt hos en liten Prinskorv. Han verkar inte brydd, så jag ammar på och hoppas det ger honom gott skydd nog.
Nu ska jag sörpla mitt morgonkaffe, medan Skrållan ser sommarlovsmorgon på tv:n och Bertil sover. Samtidigt njuta ljudet av hammarslagen i väggen… tror ni inte Svärfar dök upp här mitt i utefrukosten, och sa ”jag tänkte jag skulle spika lite”. Kära hjärtanes, vilka Svärisar jag har, va!
Ta hand om er, ni med!
Lillafrun
Senaste kommentarer