av Emmeli | maj 2, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Lekstökigt vårljust kök.
En katt som verkade känna på sig att han där inom några minuter skulle gå från, om han får säga det själv, jäääättemanlig. Till inte lika, lika.. lillkissen är ganska så slö men verkar må bra efter lilla operationen.
Sovande Älsklingar i morgontimma. Den ena som nu lärt sig sträcka ut sin lilla hand i luften och samtidigt helt överlyckligt säga heij!. Och den andre darlingen går mest och ser cool ut, samtidigt som han säger tummmen upp!, med lilltummen i vädret.
Spejande rundor här på gården. Efter knopp av olika slag! Snart, snart.. 
Och sån där tid som är så värdefull att ord ej finns. Amme- och Gosemys på sofflocket med min lilla bäbisflicka. I morse hade vi en ljuvlig stund sådär. Där hon somnade gott på mitt bröst, med småfingrarna tvinnade i det där mammahåret hon hela sitt liv gosat med. 
Och så lite olika vårfixgrejer i hemmet. Som att städa ur alla garderober, packa ner höst- och vinterkläder och fylla upp med ljust, vårigt och somrigt i stället.
Jag längtar efter att bära klänning och gå barfota i gräset. Känna doften av grönska på barnsben och njuta av den där känslan av att aldrig vilja gå och lägga sig, för att det är så dånande ljust och vackert.
Traskande med kids i Snabbvagnen. Promenerande. Då mammans kropp har vila några dagar, från tuff-träning. Sånt behövs ju också ibland, liksom. 
Vi passade på och plocka några solar med oss hem. Och så stannade vi på Loppis också. 
Minimannen shoppade en byggsats. Som till hans förtvivlan tydligen saknade en trekantsskruvmejsel. Det värsta är att ungen har rätt och jag vette katten hur vi ska få ihop den där. Jag får ont i huvudet och vill kasta ritningen åt skogen bara jag tittar lite på den.. ja, precis. Hej, hon som köper loppismöbler och inga ikea-skruva-ihop-grejer. Minimannen är däremot på god väg mot en hel monstertruck. Den där ungen, alltså. 
Själv är jag nöjd över krukan som följde med hem. Och det där fatet som jag fick för ingen krona alls. Så fint!
Sköna-maj-dagar, alltså. Helt sonika underbart! Hoppas att ni också har det gott.
Ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 1, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
För igår hade vi bjudit hem till Vårfest här på vår Drömgård.
Det var en lång att-göra-lista vi hade gjort oss och alla i Stora Lilla Familjen hjälptes åt på sitt vis.
Det lagades och förbereddes och efterrättspajer vilade ute i blåsten. 
En stund var också avsatt för en hela-familjen-springtur. Sånt behövs också.
Och tussilagoplock, såklart!
…
Det var sån trevlig dag och vi jobbade på tillsammans och allt flöt på förvånansvärt bra.
Barnbordet!
…som fick agera lite köksö emellanåt.
Att ordna storkalas med två småttingar kunde ju har varit lite för världssvettigt. Svettigt och fartigt, det var det. Inte tu tal om det. Än fastän dom var nöjda och så, så är det ju ändå passning alltid och det var balansgång mellan lagande och fixande till 20 personer och samtidigt ha ögonen på två busar. 
Där ser ni min eminenta dukningshjälp! Hon som hängde i pyjamas toklänge och lekte titt-ut under duken.
… morsan hittade sig en i-bra-tid-lucka för att tvaga och klä också. Igår fick det bli dom där mom-jeansen som legat i garderoben och väntat på premiärande. Mammigt och mysigt kändes det! Sån jeansmodell som säkert min lilla mor hade som ung mamma. <3
…
Ja. Allt flöt på fint….. tills klockan bara drog iväg och vi hade stått med en fyra-gånger-receptet-stor sats bearnaisesås som vi helt sonika haft i lite (ganska mycket) för mycket vit balsamvinäger i. 
Här var det ”panik” i lägret. Den smakade stryk… när klockan var 30 minuter innan gästerna skulle komma.
Ingen katastrof såklart. Men det kändes allt annat än kul när vi lagt ner så mycket tid på den så vi försökte allt vi kunde (det vill säga; tog allt smör i kylskåpet vi hade) och försökte rädda upp det hela. När klockan var några minuter i kalastid stod jag och försökte röja upp en diskbänk som såg ut som helsicket själv. Med bea alla over the place.
Mannen måste fullkomligt ha kutat genom duschen. För hur det var, så blev röran som bortblåst på nolltid och mannen stod ute med tänd grill och vi kunde hälsa älskade välkomna. Minimannen gjorde det sistnämna med bravur, i vanlig ordning.
”Välkomna iin!”
-Till Vårfest på vad som är vår Drömgård.
Det finns alltid mycket att fira. Vi firade in våren. Att vi har varandra. Att vi, Stora Lilla Familjen väntar, ja faktiskt, som ett helt nytt liv här framöver. Sa hejdå till April och hurrade in vackra månaden Maj och all extrahärlig tid som väntar här framför.
Åt årets första grillmiddag, med den där bean som bytt smak från oätlig till god. I ugnen brann det typ olja, då vi rostat potatis i omgångar i timmar. Hej ingen varmluftsugn. Hej inte jättesmart med klyftpotatis då. Men hej!! Det löste sig det också och alla mm-ade och åt.
Sen gick vi i kolonn mot Majbrasan.
Pussades efter vägen.
Och hamnade slutligen vid Valborsgfirandet vid kyrkan.
Hörde gulliga kyrkokören sjunga Vintern Rasat och Sköna Maj Välkommen!. Kan liksom inte bli mer rätt. Samtidigt som brasan sprakade och värmde mer än väl.
Så gick vi hem därefter och värmde oss i varma huset. Sörplade kaffe, åt Citronpaj med färska jordgubbar och vispad grädde. Jag och Storan satt som fängslade vid vad som är som både ett dyft Mormor och Farmor stöpt i ett för mig nu. När varken Farmor eller Mormor går här nere på jorden längre, menar jag. Mannens NorgeMorfars Fru A, alltså. Hon är fantastisk. Ja, både NorgeMorfar och hennes A. Vilket gulle-par, alltså.
Så blev det natt och småttingar knoppade. En efter en. Förutom Lillan. Hon höll igång, minsann ända till vi kramade alla hejdå och tackade för en så himla fin Fira-in-våren-kväll. Jag och mannen började inte röja det första vi gjorde, utan njöt av mysmusiken som spelades. Dansade lång-lång-kort-kort på fnissigt som-på-högstadiet-vis och pussades i kakelugnens ljussken.
Så kröp vi sedan ner bredvid dom två små människorna vi älskar till månen och tillbaka. Stjärnorna som är våra barn och det bästa vi vet. Somnade, med hjärtana fyllda av en så fin dag.
Och idag är det Första Maj.
Vårens Första Dag, tänker jag.
Och det är många känslor här hos denna känslomänniska.
Otrolig tacksamhet, över gårdagens Vårfest. Tillsammans med älskad familj. Att bara kunna, liksom. Att ha dom där människorna runt omkring oss. Som vi dessutom kan bjuda hem, till vårt alldeles egna hem. Som inte alls är så stort ännu att det finns sådär jättemycket plats för 20 personer. Men hjärterum finns. I massor.
Tacksamhet, alltså.
…Och trötthet. Såklart.
Men sån där skön, nöjd-trötthet. Ni vet, när man jobbat för något, svettats på vägen och så blev det sådär mysigt och lyckat till slut. Lycka, på det!
Och Kärlek. Som vanligt. Till Livet.
Att få ha det så här bra. Det är en ynnest jag aldrig kan tacka nog för.
Dessutom. Idag. Skulle M, om det hade varit i tidigare-års-ordning, åkt iväg till något ute-i-världen-land och jobbat på VM och varit hemifrån i flera veckor. Men istället, är han hemma och skruvar fast stödhjulen på sin sons cykel, så att han ska få ta sin cykel-med-stödhjul-premiär när än han vill. Inget kunde kännas mer rätt. Det förstår ni nog.
Så idag har vi välkomnat Våren med största famn;
Med gårdagen kvar i magen som varm bomull. Har jag skurat mig genom hemmet med gottdoftande skurmedel, medan pojkarna donat där ute och Lillan sovit timme efter timme i vagnen, efter att hon minsann var på Vårfest till halva natten igår! Stora vita dukarna vajar i vinden ute på strecket och lövkojan doftar himmelskt i vasen här bredvid. Sköna maj, välkommen!
Åh.
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | apr 29, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Å.
Sådär inleddes den här helgen. Efter en fin fredag tillsammans med barnen, som nånstans kring den magiska middagstiden och några timmar framåt, slog om till småbarnslivet dans på taggggiga rosor..
(OBS! vill bara upplysa er om min stora sarkasm i att överhuvudtaget kalla småbarnsliv för ’en dans på rosor’. Underbart, ja visst. Men inte alltid enkelt och rosendans!).
Under några timmar igår var allt var fel, gnäll och grinfest och en mamma som försökte vara samtliga till lags men kände att hon var en famn för kort prick hela tiden.
Så rullade en skäggig in på gården. Och med ens blev allt bara lite bättre.
En Liten som äntligen fick träffa den efterlängtade Vackerpappan. M, som hade vackraste fånget med rosor med sig.
(passande..!).
Och så fick han höra ditt och datt. Typ att morsan var dum som tvättat håret på någon som inte ville det just då…
Kvällsljuset. Den där lilla tjejen som sitter sådär Junicoolt. Och sen-middagsätande mannen och Minimannen.
M hade inte bara med sig megafånget rosor..utan också ett alldeles nytt objektiv till frugan. Alltså. Han tar alla pris den där M.
Och ja, vår älskade kamera slog huvudet för ett tag sedan…ännu en gång. Så nu gav objektivet upp. Det jag gillar mest. Så det var lyx att få det som fredagsgåva bara sådär.
Vackraste kvällsljuset var det och jag provfotade lite såklart. En favorittrio. Småttingar. Och en man som jag älskar till månen och tillbaka.
Vi tog tidigtrasselhögskväll i storsängen. Allt för att vara så pigga vi bara kan idag. Lördag och minsta lillkusinens dopdag.
Här har morgongympats och varmduschats i lugn och ro. Nu väntar frukost med gänget, där alla vaknat med humören på topp. hurra! Senare ska vi göra oss dop- och kalasfina!
Önskar er en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | apr 28, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Det där är som terapi;
Att riva upp en jordsäck, fylla hinkar och byttor och sen dundra ner vad man nu tänkt. Nu skulle det bli vår, minsann. Och det var någon (undertecknad) som njöt på vägen och helst inte ville att det där roliga skulle ta slut så snabbt. 
Sånt där gör mig glad. Både att få pyssla med, bli jordig om händerna och att få vara kreativ. Och sedan den där grejen att gå förbi en stor zinkbytta med himmelsblå penséer där i, varje gång jag går in genom ytterdörren. Bara det, är ju glädjande i sig.
Där är en glimt av vår entré just nu. Ovanför Drömdörren håller mannen på att testa ut vad som skulle kunna passa som krönlist ovan både dörrar och fönster. Och det är hajtjapparallfodrat i olika kulörer. Härs, tvärs sitter en brädlapp mitt på väggen. Som för att ge oss något slags hum om var den där midjan ska vara. Jo. Det händer saker här och där och vi jobbar på så mycket vi bara hinner. Vårivern är i oss och vi är så taggade! …. liiite, lite varmare nätter önskas! 
Och, sådärja.
-Nu är det vår där ute på bron. Himmelsblått och ljusrosalila små penséhav. Så himla fint, tycker jag.
Annars?
Det är fredag och dom allra, allra sista aprildagarna är här. Morsan vaknar med skön träningsvärk efter gårdagens med-barnen-i-snabbvagnen-löptur. Det gick tusen gånger bättre igår än dagen innan. Så kan det vara!
Vi har Städfredag här hemma, jag och småbarnen. Samtidigt som småttinglek pågått städades skafferi och kylskåp och gudvetallt som kan göras samtidigt i en småbarnsmorsas liv. Bläckfiskigt, liksom. Man gnor på med något, avbryter då någon ropar fäääääädig!. Raskar till toahuset, möts av ett ”nej, mamma! Jag är inte klar än. Gå”. Så matas det vidare med vad jag nu höll på med, samtidigt som det jagas busebebbe, för att några sekunder senare kuta tillbaka där jag nyss var…jo, jo. Det går, men det är helt klart lite svettigt att göra städrace med småttingar.
När Lillan somnade trappades tempot upp för mamman och det har dammats och skurats och nu är hemmet så himla härligt fräscht.Jag njuter av nystädatkänslan. Minimannen konstaterade för en stund sedan, där jag kröp på knä och skurade hejvilt att ”du är en skurmaskinsmästare, mamma!”.
Alltså. Livet med småbarn är fullfartigt och mycket på alla sätt. Jag har aaaaldrig svårt att somna om kvällen, om jag säger så. Men kära hjärtanes, vad helt underbart det är. Just nu är vår lille S så otroligt underhållande och rolig med sitt pratande och funderande. Det blir liksom bara mer och mer och roligare och roligare. Och lilla Juniflickan blir bara mer och mer Juni och det är helt underbart att få följa med. Jag känner mig som den rikaste på jorden med mina två stjärnor. <3
Sista-aprilhelgen ska spenderas tillsammans med våran Storfamilj. Det blir barndop ena dagen och Valborgsfirande dagen därpå och dagen därefter, då är det vår, va?
Jag tycker jag anar den redan nu…
Nä, nu får den där lilla sjusovarinnan ta och vakna efter sina fyra timmar, så hon kan få lite lunch i lillmagen och vi sedan kan ge oss ut på gården och njuta av solen… <3
Ha en fin fredag alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | apr 26, 2017 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Träning
Det är onsdag och kring husknutarna här på gården, poppar Per i backen härs och tvärs..
…nä, dom heter säkert inte så. Dom där blommorna. Men det är det enda namn jag lärt mig och det är liksom vårtecken så det förslår, när små Pellar orkar sig upp för att blomma.
Idag har vi en alldeles vanlig vardagsondag.
Med många helgdagar och en pojke som därefter tagit sig lite extra Påsk-, Storebrors-, och till sist jag-har-faktiskt-min-kusin-här-på-besök-från-Storstan-ledigt, så kändes det så alldeles ovanligt att packa oss iväg mot Föris i morse. Men det gjorde vi, och det var ett peppat gäng som drog iväg. Barnen i snabbvagnen och mamman springandes. Storebror lämnades för lektimmar med sina gullvänner som mötte honom i dörren och tyckte att han hade en himla mysig vagn. Stolt S. Så sprang jag och Juniflickan vidare.. hon snusade gott och jag flåsade som en jagvetintevad. Det gick så förfärligt tungt idag. Men såna dagar kommer också. Jag kopplade på tjurskallen och snart var rundan sprungen och vi rullade in på gården. 
Igår var det ännu en aprilväderdag, så det kändes som om jag frös typ prick hela dagen. Förutom när jag krattade och sprang runt med små kusinerna som lekte och lekte. Vi var ändå ute prick hela dagen, det finns ju så mycket roligt att leka med där ute nu. Så i morse, när det visserligen gick fasligt tungt, och jag svettades, så var det så vansinnigt skönt. Att få vara varm. Jag drog till med ett styrkepass för överkroppen sedan också, och konstaterade att nu var jag varm så det räckte, så att säga.
…
Annars donas det med lite olika saker här hemma på gården. Mastodontstora rishögar som legat på vänt att fraktas bort sedan i höstas, är nu i denna skrivande stund på väg från gården. Jag har aldrig sett människan som sitter och lastar på riset på stora vagnen… men jag vill typ springa ut och krama honom och säga Du är så efterlängtad!!!.
Jag och Lillan har varit en sväng nere på byn också. Bland annat till Blomsteraffären. Den bara ropade efter oss, med sina stora lass av penséer. Vi fick feeling och köpte med oss en drös hem. Så nu ska det bli vår där ute på bron. Sådetså. 
Att det var sol när vi stod och plockade i vackerblommor i papperpåsarna… och att snön piskade på tvärsen när vi nu kom hem igen och att det nu återigen är superskönt och soligt… ptjaaa.. det är det som är det fantaaaaaastiska aprilvädret, ja. Det är bitterljuvt, det där. För på ett sätt tycker jag att det är så himla skönt att det går i lagom takt, jag är ju sån. Vill hinna fundera och känna och så. Fast samtidigt så längtar jag också så himla mycket till lite varmare dagar och grönska. Det fina är ju, att det bara är att vara och njuta av hela alltet. Vara här och nu. Precis just nu, är vi här. Snart är vi där!
Var sak har sin tid.
Nu sover min lilla docka efter lunch och lek. Så jag tänkte gå ut jag med och sprätta en jordsäck och plantera penséer. Fy tusan så trevligt det ska bli!
Hoppas att ni har en fin onsdag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 23, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Utelek. Små äventyr på gården. Ja till och med en picknick. På riktigt. Och så en drös sköna med-Snabbvagnen-springturer, med vilande småttingar och svettiga päron.
Lovdagar. För både vuxna och små. Vilken ynnest och lyx. Tillsammanstid, lite extraextra. Bästa som finns. Och att titta ut genom nya vackerspröjsade fönster. Är också himla fint. 
Påskpyssel. Av olika slag. Allt från att måla ägg och göra hitte-på-kycklingar, till att hänga tingeltangel i ris och vide. Smäller-av-gulliga var påskens gå-bort-gåvor, med egenodlad basilika och en darling med hatt. 
Vi har hängt massor med min Storfamilj. Påskmiddagar hos Mammamormor och Pappamorfar, Drömgårdenfika med nybakta Vaniljbullar, korvgrillning i Mäjadalen och så igår kväll, när vi var på ett riktigt höjdarkalas. På älskade H´s 8-årskalas!
Idag har vi haft söndag och både hunnit med en Hela-familjen-tur med springande päron och vilande barn och att hämta ett riktigt möbelfynd, hälsa Svärfamiljen välkommen hem!, med middag och nygjord raw-chokladkaka. Minimannen var lyrisk över att ha dom hemma igen efter mååånga dagar i huset på ön (Gotland). Och! Studsmattan är räddad. På-nytt-monterad och förankrad i backen. Hurra! Sicket avslut på hela alltet. 
…och nu tackar vi Påsken och Påsklovsveckan; T A C K! , för den här gången. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer