av Emmeli | apr 7, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Efter veckans sista Musikfröknande svischade jag hemåt. Tog min hemma-på-gården-arbetande man i handen och gick det fortaste vi bara kunde. Det blev långrunda och hämtning av Förskolepojke, i ett helt otroooligt härligt väder. Vårväder! En massa plusgrader och fågelkvitter och en sol som var så lurigt varm att vi till och med kastade av oss jackorna en stund, jag och M. Tills vi tog vårt förnuft till fånga.
Väl hemma igen blev det mellis ute på bron.
Småmackor och dom där sockerfria chokladbollarna som uppskattas av hela familjen. Och äppeljuice, så klart. En favorit. 
Och sen har jag städat och fejat och pysslat med sånt där som jag tycker är så roligt att jag nästan får dåndimpen. Samtidigt som vädret svängt från strålande sol till grå himmel och spöregn, omvartannat.
Ni får se mer imorn!
Nu ska jag och Liten fortsätta med vårt torsdagsfix; Det skuras färdigt och målas med kritor och någon liten människa håller på att diska (typ väldigt blött på köksgolvet nu). Så läser vi Alfonsböcker och Mamma tjääna och så kjaamas vi. Allt på samma gång! Till ljudet av hammarslagen där utifrån snickarmannen som jobbar i mjuka kvällssolen. Älskade livet-på-landet-liv!
Lillafrun
av Emmeli | apr 3, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Lilla familjen, Norra Drömgården, Träning
Dom där bilderna drog jag av i morse efter att jag och Sisse svajsat runt och söndagsstädat, vädrat lite, hängt tvätt och fejjat tillsammans. Vi var precis på väg ut genom dörren, liksom. Älskar ljuset som köket badar i. Att björkkvistarna håller på att slå ut, där i gamla kockumkannan. Och köksfönstervyn, den kommer jag nog aldrig att se mig mätt på.
Sen hade vi nog världens skönaste förmiddag ute, i så vansinnigt skönt väder.
Vi drog på tur med Stortraktorn, tittade på när pappan sågade och så passade jag på, medan lillvännen påtade på med egna bestyr, att sitta på Gårdshustrappen och rikta ansiktet mot solen. Våren är så på väg och det känns så härligt, tycker jag.
Mannen drog sedan iväg efter lunchen och jag myste vidare med min tvååring och bäddade sedan ner honom i vagnen. Under tiden han sov svettades jag mig igenom ett tabatapass, öppnade frökenväskan och väckte jobbhjärnan inför morgondagen och så piffade jag mig också. För nu är den här Morsan på väg och ska sjunga med sin Gospelkör i Stora kyrkan. Sisse kommer ha det kungligt ikväll med både Mor-or och Pia som barnvakter, medan mamman gosplar och pappan sköter ljudet för hela alltet.
En så skön söndag. Hoppas att du haft det gott, du med. <3
Lillafrun
av Emmeli | apr 2, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Vi har ju April nu. Och jag och Sisse startade månaden tillsammans, på finaste sätt; var upp på vinden och hämtade uteleksakerna och öppnade upp sandlådan. Liten var överlycklig och hittade en till traktor hela tiden..gamla leksaker som plötsligt känns som nya. Perrrfekt!
Jag njöt på fårfällen, där i solen. Satt och Ferdinandsuckade förnöjt. Kände livet inom mig, liksom. Klyschigt, men sant. Både symboliskt och bokstavligt…. Lille Skutt-Pyret i magen gör kullebyttor i massor nu.
Sen skulle jag vara Världens Roligaste Morsa och drog iväg Minimannen på stora traktorn, en längre traktorrunda än vanligt. Genom byn och sådär. Våran lilla väg är alldeles lagom egentligen. Men jag tänkte att Sisse skulle tycka det var väldigt fesligt med ett äventyr i den där klassen. Och mycket riktigt! Särskilt när han träffade Förskolevänner och fick visa upp sin Stooooja traktor. Dock, dock, dock… blev sista halvkilomtern hem en ren kamp. Min leende lillvän förvandlades till en tjurig ponny istället och ville inte åka häm! . Med luggen ner i ögat och öronen bakåt typ, påminde han fasligt mycket om den där svart-vit-fläckiga tjurponnyn jag fick hyra sommaren som tolvåring. Det, en lycka i sig. En egen häst alltså. Men jag minns så, hur så vansinnigt tjurig hon var… ville bland annat inte vända hemåt under en ridtur. Kommer ihåg hur jag nån gång stod och gastade, med storgråten i halsen; Pappaaaaa!!! samtidigt som jag försökte slita hem åbäket till lillhäst. Och ja, lite så var det också med Minimannen den där stunden. När han liksom la sig raklång i långa uppförsbacken och Morsan fick andas och räkna till 10 mer än sjuttioelva gånger.
Maj Gadd alltså.
Men till slut var vi hemma, jag och min Miniman, och då var allt frid och fröjd igen. 
Vi drog in för lunch och sen var det en mycket, mycket snabbsövd unge jag lämnade ute i vagnen. Jag riggade fram en massa träningspinaler och drog av ett tabatapass. Kändes gott för hela kroppen! Och medan Liten sov och sov, så tog jag mig efter passet en dusch och gick sedan ut med chiapudding i en skål och satte mig på Gårdshustrappen, med ansiktet mot solen. Typ huuuur skön stund som helst!
Dagen så långt, helt underbar.
Vi packade in oss själva och Stortraktorn i bilen och så åkte vi till Lilla byn. Körde på Morsans gamla hemmahemma väg, hängde med Mormor&Morfar och Pia.. ja, allt det där också himla mysigt. Men till sist.. .den där förbannade Hockeymatchen. Det där som skulle bli en genombra fredag? Ville sig inte. När det man inte vill ska hända, händer…. då känns det aldrig roligt.. men med mitt smartskaftiga födgeni till älskad man (några skrytiga ord om min idol. det får jag idag), så känner jag ändå hopp. En del av M´s uppdragande har varit för detta lag, vilket i höst kommer att bli mindre. Men saker och ting löser sig alltid, visst? Och jag säger om och om igen, att när en dörr stängs, öppnas en annan…
Vi säger så.
Idag längtar jag bara såå efter att min älskade M ska rulla in på gården efter senaste bortadygnet. Dagen idag blir en Lilla Familjen-dag. Vi ska kjamas som Sisse säger. Ta hand om varandra lite extra och smygtänka, så mycket vi orkar, på en ny livstaktik. När han inte drar till med sina tjurponnyskov, Liten alltså, så är han så vansinnigt trevlig… började dagen med att Sisse kjaama mamma och säga att Mamma BäSSt!. Var har han fått det ifrån, liksom? Oavsett, väääldigt boostande!
Åh. Jag är så kär i den där ungen att det inte är klokt. Så galet mycket människa i en så liten kropp. Pratar snart som en hel karl, gör han också. Meningar med 5-6 ord på raken bara regnar nu… så roligt!
Nu tar vi lördag. Och nu rullar M in på gården!
Lillafrun
av Emmeli | mar 30, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten två år., Träning
I morse kände vi oss så himla sugna att hitta på någonting. Åka på utflykt eller så. Och Storan och gänget kände uppenbarligen likadant, för därifrån kom superbraiga idén att packa ryggsäcken och ta turen upp på det där berget vi var på vid ungefär samma tid förra året.
Sagt och gjort.
Vi möttes upp och Liten hoppade i Kånken och pappan bar. Kussarna vandrade duktigt!
Mina finaste två. <3 
Och jag kände mig ohyggligt nöjd över mannen som kittat mig med så braiga vandringskängor.
Och där är Preggot och Världens Bästa Storan-Med-Armen- Storan. En bebbemage storlek nu ganska stor, eller en arm på läkning.. inget som hindrar en god tur!
Innan vi var uppe på toppen hade någon lagt igen sina blå och njöt där bakom pappan. 
En perfekt powernap för att sedan orka hänga på kusinerna på bergäventyr. 
…och göra eld och sånt.
Lagom till korvgrilllningen kunde börja, så dök också Offa och Foffa (Morfar och Tore) upp, till Litens stora förtjusning. Och pricken över i:et var när han också såg en liten stund senare att ”Or-or och Pia!!!!” (Mormor och Moster M) även tagit sig en bergstur.
Så, där uppe på toppen, grillades det korv och sörplades kaffe och åts såna där chokladbollar från gårdagen och massa annat. Och ungarna partade på Crush och det var fasligt fina Påsklovstimmar vi hade där.
Och utsikten?
Så vacker.
Svindelframkallande vacker.
Så skrev vi till sist i gästboken, packade ihop och vandrade neråt igen. 
En trött Liten Familj ramlade för några timmar sedan innanför dörren, med rödrosiga kinder och en redig stank av rök. Lillvännen fortsatte att sova på soffan när han kom hem. Så himla mysigt, sånt där. Bryta lite mat- och sovklocka med den obligatoriska långluren i vagnen. Istället ta en lur i kånken när pappan bär uppför berget och så ytterligare en lur på finsoffan. Påsklov!
Ikväll är det ett mycket, mycket mosigt gäng här hemma. Så glad vi kom på att vi hade rester kvar från gårdagens middag, som vi slevade i oss. Morsan har även tränat ett överkroppspass så preggokroppen har fått sig en skön helakroppenträning idag. Nu är vi nyduschade och nybadade hela gänget och har bara ett uppdrag kvar innan vi kan lägga oss på kuddarna i storsängen; att heja det där himla hockeylaget till vinst!
Oavsett hur det går har det här varit en sån himla härlig dag! Såg så jädrans mulen och tråkig ut i morse. Men med Fäbergetutflykt, tillsammans med älskad familj, där till och med solen sken stundvis, blev dagen strålande!
Lillafrun
av Emmeli | mar 29, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret i magen, Träning
En Skärtorsdag med påskpysslande och en så himla, himla söt Påskgubbe som vandrade längs lillvägen. Och så den där Långfredagen, som var lång, eftertänksam och innehöll en massa fint. Påskafton, tillsammans med Lilla Familjen och på kvällen; Påskbuffé tillsammans med Taikonsfamiljen. Och så glada Påskdagen med Traktorrally och ännu en så god middag, denna gång hos Svärisarna. Annandag påsk, med varma grader och sånt otroligt skönt soligt väder.
Familjehäng, med både stor och liten familj. Första Påsken här hemma på Drömgården. En massa gott att äta. Skönt väder. Långpromenader och svettiga träningspass. Sommartid. Ljusa kvällar och morgnar. Ägg, ägg, ägg.. både såna med gul boll inuti och såna med såpbubblor i till en minimänniska eller med godis för dom stora. Fönsterfunderande. Och en så stor tacksamhet, över att få ha det så bra.
Igår såg det ut sådär; Vår på intåg!
Och som vi njuter nu, av att få vara här och följa med mot våren, dag för dag. Det är med så mycket mer ro vi tar vår i år, till skillnad från förra året. Nu är vi på plats, precis där vi vill vara. Vi ska ingenstans. Inte flytta, alltså. Så förbenat skönt!
Äppelträdet mot blåa skyn.
Efter en förmiddag ute i solen igår, med en Liten brummandes på traktorn. Då pussade vi pappan hejdå och så drog vi till Mormor&Morfar, igen. Jag och Liten styrde iväg på långrunda direkt vi kom fram. Runt Tommelmon och den där extrasvängen, där det finns så många fönster att titta på. Sen sov lillvännen länge, länge och jag satt i en skön stol ute, med ansiktet mot solen. Med en kaffekopp i ena handen och med den andra handen om busiga Pyret i Magen. Som det sprattlas och har sig nu, alltså!
Till kvällen drog jag ut i Hardcoregymmet och cyklade mig tvärslut och skitsvettig. Sen stod jag typ i hallen och vågade inte titta på den där Hockeymatchen som alla andra höll på att se…. men jag hörde liksom rätt bra hur det gick. Väldigt bra gick det. Tjoho för det! Inte för att jag bryr mig så värst i Hockey, men när man lever med en Hockeyman, som jobbar med det där, så får det helt enkelt en lite annan innebörd. Jag försökte peka på TV:n ibland och säga, ser du pappa, där! Det där är pappas jobb (bland annat)…. men såklart var det mycket, mycket svårt för en Miniman att förstå.
Hoppas att du haft en härlig påsk, du med!
Lillafrun
av Emmeli | mar 27, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten två år., Pyret i magen, Träning
Efter Påskmorgon här hemma i huset, med morgonbestyr, Påskägg och en herrans massa ägghalvor gjorda och en syrlig Citronpaj bakad. Då, packade vi in oss i bilen och drog iväg. Någon Liten var mycket, mycket fab som ni ser. Som vanligt!
Och Hemmahemma var det som vanligt. Mysigt och sådär påskpiffat som älskade Mor alltid har. Torehunden satt mest och undrade när den grillade korven var klar egentligen.. 
Mannen drog ut och sprang. Jag var lite små-avis, men hängde ju istället med Minimannen. Och det är ju lyx. 
Vi ägnade oss åt att lämna påskpresent och öppna påskägget från Mormor&Morfar. Ägget med Russinask och Såpbubblor och sånt kuligt. Liten lyckades, helt överlycklig, blåsa sina första bubblor också!
Och sen blev det den där korvgrillningen som Torehunden väntat på. Pappsen grillade korvar och vi åt och åt. 
Och där är mamman också, ja.
Jag var sedan ute och rullade en Liten till söms i vagnen. Längs heelt snöfria vägar. Åhåh så härligt! När han somnat drog jag in i Hardcoregymmet och tränade ett intervallpass på Gammcykeln. Svetten droppade och jag var ett mycket, mycket endorfinhögt preggo efteråt. Älskar att Pyret också vill träna tillsammans med sin Mamma, precis som Liten gjorde när han låg i magen. 
Och efter träningspass och den där ootrooligt sköna bastustunden efteråt, så åts det Påskgodis och tändes ljus och dukades för Påskbuffé och så vidare..
Jag älskar att vara med min stora Taikonsfamilj. Den är just det; Taikons. Och jag älskar den så. <3 Dock fattades en syrra med familj, men jag vet att dom hade det bra också, så då kändes det ok liksom.
Och så ramlade Storan med familj innanför dörren. Med paket och påskägg och påskpresenter till Liten. Kära nån, vilken lyx att vara liten Liten och ha så många som älskar en. En ynnest, helt enkelt.
Sisse är heelt galen i sina kusiner. Vill ge kjam och pouss och leker non-stop med i stora barnens tempo, som dom så fint också anpassar till den lille.
Kjaam!
Så högg vi in, på årets Påskbuffé. Och som vi åt. Och åt. Och åt.
Helt otroligt gott! På bilden ser ni bara den kalla halvan .Sen fanns det en varm sådan också, men då var jag så mätt att jag såg stjärnor och trodde Bäbisen skulle rymma, typ.
Den där kalla räkpajen som min duktiga systerdotter gjort, var heeelt makalöst god. Måste, måste få receptet på den!
Så det åts och sjöngs alla små påskvisor vi kunde och mannen och Lillsvågge drog till med någon tvåmansshow som var väldigt uppskattad. Och sen småkolavippade vi lite i Finsoffan, otroligt mätta. Det gissades Bäbismage och surrades och dukades av och sånt, innan vi gick in på Efterrätten!
Mor hade gjort en så, så god mandelmarängtårta. En sån som Mormor alltid brukade göra. Och så den där syrliga Citronpajen som blivit till här hemma under morgonen. 
Liten somnade i mitt knä där i Finsoffan, med bäbismagen som kudde. När den där fasligt jobbiga hockeymatchen var över, vi hade smärre hockeysorg, då kramades vi hejdå och tackade för en så himla god Påskafton.
Idag vaknar vi till Sommartid och det är ju nipprigt om något! Men jag känner mig nästan lite sorglig i kroppen över att Påskaftonen är över. Hah, Känslomänniskan och Hormonbomben E.
Men tack och lov är ju inte Påsken över. Tvärtom! Hurra för det!
Idag är det Påskdagen och vi ska fira tillsammans med mannens familj. Vi har mysig morgon här hemma nu och sedan blir det blir nog en lång skön promenad med Lilla familjen. Jag är mör i precis hela kroppen och känner, efter väldigt tätt duggande av träningspass denna vecka, att en träningsvilodag kommer väl till pass denna Påsksöndag!
Hoppas ni har en god Påsk!
Lillafrun
Senaste kommentarer