Mandelkaka med vinbär!
Med sommaren kvar i både själ, skog och mark och samtidigt med känslan av djupare andetag, högre luft och lugnet i naturens skiftande. Från sommariver till höstlugn. Augusti blev september. Det här är en god tid, tycker jag.
Med vinbärsbuskarna dignande blir jag alltid så inspirerad. Har provat ett nytt recept och denna kaka var fantastiskt god. Välj vilka vinbär du vill och njut sedan av något sensommar-och-ny-höst-gott!
Mandelkaka med vinbär!
Du behöver:
5 ägg
3 dl strösocker
150 gram riven mandelmassa
4 dl vetemjöl
2 tsk färdigmalen/nystött kardemumma
1 tsk bakpulver
4 dl vinbär , jag valde svarta vinbär
ca 50 gram smör
Gör såhär:
- Sätt ugnen på 200 grader
- Vispa ägg och socker vitt och pösigt
- Vänd ner den rivna mandelmassan i smeten
- Blanda mjöl, bakpulver och kardemumma
- Vänd ner mjölblandningen i smeten
- Häll smeten i en bakplåtspapperklädd form, ca 24 cm i diameter.
- Strö vinbären över smeten och tryck ner dom lätt med en sked
- Hyvla över smöret så att det täcker kakan
- Grädda kakan i 200 grader mitt i ugnen i cira 45 minuter
- Känn med sticka om kakan är klar. Täck med folie om det ser ut att behövas!
- Låt kakan svalna innan du försiktigt tar den ur formen. Pudra med lite florsocker innan servering, vetja! En klick grädde skadar ej heller…! Mums!
God septembersöndag önskas er härifrån Drömgården!
Lillafrun
Under äppelträdet i mammig stass!
(Inlägget innehåller reklamlänkar!)
Det är sista augustidagen för i år och våra äpplen börjar vara plockningsredo.
Längtar efter nyrörd äppelmos och smaken av årets första äppelkaka. Det vore också så roligt att prova göra egen juice/must av våra alldeles egna äpplen.
Bertilen är pepp, han också.
Och allt tar förstås lite längre tid med sällskap och hjälp av tre små nyfikna minimänniskor, men allt blir också 300 % mysigare och härligare och jag njuter allt jag bara kan av att få dela alltsammans med småttingarna.
Och förresten! Ser ni sicken småhöstig stass jag unnat mig?
Nya mjuka, sköna jeans och superfräsch ribbad tisha. Älsk på hela alltet.
Jeansen hittar ni HÄR och tröjan HÄR
Tröjan finns även i svart (HÄR) och den tror jag att jag ska norpa också, så himla bra basplagg med lite längre ärm på tisha.
Sensommar-snart-höst-ljuset! .. med lilla B i min famn. Nyp mig i armen.
…
Nu väntar lördagen här. Jag började min dag med en löptur, den skäggige är renoveringspepp, Lillebroren var supersömnig och sover redan och Minimannen är ute och matar sin myrstack med sallad från lilla pallkragen tillsammans med Lillasyster. ”Radarparet”, storasyskonen, är dösköna med walkie talkies så att vi (smått hariga päron, särskilt det ena…) kan prata med dom när dom är ute på gården själva. Brandispappan har förstås lärt ut att alltid avsluta meddelande med ”kom” och ”klart slut” alldeles i slutet osv. Dögulligt!
Önskar er en härlig lördag!
Lillafrun
Ett sensomrigt, redo-för-höst-kök!
(Inlägget innehåller en reklamlänk!)
Hej från gamla, gamla köket!
Med morgmorsgolv. Väldans många urgamla möbler. Loppade prylar. En del nytt. Blandning, gör det hela så härligt, tycker jag. 
Så var köket redo för sensommarens sista dagar och hösten, som väntar runt knuten..
Och bland det bästa jag vet. Är att påta i hemmet. Dona och greja. Sköta om. Och skylta om.
När årstiderna skiftar, kanske allra särskilt från sommar till höst, så vill jag boa om oss. Göra det hemtrevligt, piffa med vad naturen erbjuder och rota fram något kuddfodral ur linneskåpet som inte använts på ett tag. Småsaker, som gör susen för gemytligheten!
Gullisar på språng, är nog ändå den trevligaste attiraljen. Kära hjärtanes, alltså. Vilka lyckopiller dom är, Lillebroren och hans storasyskon.
Igår morse när vi steg upp i det tooookstädade hemmet. Så utrryckte dom så sött hur fint dom tyckte att det var. La märke till ”nya” Mormorvävda trasmattan på golvet. Rönnbärskvistarna i kockumskannan. Och så vidare. Gullnosar.
Så jädrans härligt när det är tvärrent och var sak på sin plats för ett slag.. men efter en stund händer det ju något. Det är Liiivet som susar genom hemmet och saker hamnar lite på sniskan och småbilar rullar fram och pysslebänken är i sitt esse. Men det, är liksom bara det vackraste jag kan tänka mig.
Nu är det fredag och vi myser runt här hemma.
Har inte bråttom alls. Bara är. Tar igen oss lite. Vi har haft en härligt fartig vecka med många intryck för både stora och små.
Någon sörplar kaffe, någon äter sin frukostmacka (med gaffel, förstås…) medan andra leker. Barnen är inne i en riktig kreativ period nu. Precis som jag själv känner, efter sommarens många många utetimmar, så börjar det kännas så härligt att krypa inåt och greja. För barnen gäller rita-, måla- och bygga-period.
Vattenfärger eller olika tuschkonstverk. Annars är det favoriterna (dom HÄR) som formas till massa spännande saker och matbordet i salen är proppat med lego. Fantasilekarna vet inget hejd.
Storebroren byggde en raket en dag, som kunde spruta kärlek och göra fred på jorden. Hur bra?
Tänk att jag får spendera dagarna med dom där tre. Det bästa, mysigaste, roligaste, mest kärleksfulla, utmanande och sjåiga syssla jag vet om. HemmaMammalivet. Älskar det.
Önskar er alla en god fredag så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Spännande torsdag här på Drömgården!
Sensommartorsdag med regntunga moln. Naturen håller på att ändra skepnad och jag bara älskar färgerna. Och känslan. Rönnbären gör mig trygg på något vis.
Där är Drömgården, ja. Och så spännande dag vi haft idag. Rolig också. Kändes lyckat. Så kul!
Det spelar ingen roll vad det är för tid på året. Vilket väder det är. Den här vyn tar andan ur mig gång på gång.
Välkommen in!
Grilliga korkmattor samsas med drömdörrar och linoljefärgsmålad pärlspont. Så är det. Vårt hem. Bästa jag vet om.
…
Jag och barnen firade att ”Tidningsflickan” varit här, med att tjava ner på byn tillsammans. Möta upp torsdagslediga kusiner och deras päron. Ungarna fick glass på sötaste Glassbaronen och förstås efterföljande lek i lekparken. Mysigt!
När vi sedan gått vägen hem igen, var jag så trött att jag såg stjärnor. M kom hem från arbetet och erbjöd sig middagskocka.. jag och Juniflickan tog en lur tillsammans. Såååhåhå skönt.
Ikväll har jag haft tre skruttar i sällskap under kvällsgympapass. Nu är det sena kväll. Ja, sen för en treåring. Små brorsorna sover nu gott. Medan min lilla flicka, är supersuperpigg och har show för sina föräldrar. Nog för att det är gott med kvällslugn och alla barnen sover, så är det himla charmigt med någon sån här småtokig kväll nu och då också.
Vi lyssnar på regnet som smattrar mot rutorna och gosar i finsoffan i Salen.
Hoppas att ni haft en god torsdag och har en skön kväll!
Lillafrun
Trädgårdstur, plötsligt bråda tider och förändring på vänt…
Det blommar så vackert nu.
Det är onsdag och jag behöver några lugna steg omringade av blomsterdoft.
En trädgårdstur är alltid själagott.
Den där lilla människans sällskap, likaså. 
Norpa en tomat eller sockerärt.
Dofta på himmelens doft här på jorden. Luktärt.
Njutbart.
För puuh, alltså.
-Vilket fräsig vecka det här blev!
Vi sensommarnjuter i massor.
Och plötsligt blev det också väldans bråda tider. Då vi alldeles i början på veckan fick frågan om vi ville vara med i ännu ett tidningsreportage. Liten tvekan, men jag har ju gett mig själv ett ord 2019; Våga. Så..
Räserfarten slog till. När vi inte badat i sjön eller lekt i lekparken eller påtat och lekt här hemma på gården, så har jag försökt snofsa till hemmet lite.
Och nog för att jag hade tänkt börja reda i detta sensommarhem så småningom, hemmet som har sommalovet kvar i sinnet så att säga. Flugskiten som dignar, ni vet. Och förstås som alltid, renoveringsröra i mest alla hörn. Älskar att påta och ta hand om vårt hem ju. Men nu förstår ni, så blev det plötsligt lite, lite brådiskänsla då jag för det första vill ge barnen mysiga, sensommarhärliga dagar, samtidigt som vi då fick en ”deadline” på att ha ett någorlunda gemytligt hem som är ok för att släppa in en fotograf inom väggarna.
Himla roligt, men också lite pirrigt. Fast tusan, alltså. Jag tänker att flugskiten inte tar död på någon. Jag bakar en kaka och lägger på en ren trasmatta på köksgolvet, istället.
Drömgårdslivet äär inte perfekt på något vis. Det innehåller livet. Det finns flugskit och röra här och där. Livet högt och lågt. Det är inte det som är grejen, det perfekta och felfria. Jag vill inspirera till att leva som man själv mår bäst utav. Fånga livets guldstunder som bjuds. Och precis det, gör vi här. På gamla gården i norr. Lever Drömgårdsliv.
Så nu njuter vi sensommaren så det står ut genom öronen på oss, visst? … och hoppas på att röran i hemmet är liite ordnat till imorn…
Jag har nu just blivit intervjuad om Drömgårdlivet via telefon av en så himmelens trevlig kvinna. Imorn fotas vi och gården. Det blir kul!
Håhå, det är så mycket på gång nu här och där att jag blir alldeles pirrig i magen. Det kan vara så att jag nästa vecka bjuder på stooort (hehe) pressmeddelande till er, och en stor ”lova att ni inte lämnar mig utan hänger kvar?-bedjan från mig till er!…avskyr att vara såhär luddig, men ni kommer att få reda på vad jag svamlar om, promise!
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Hälsningar Lillafrun.. fast jag heter ju egentligen Emmeli..
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
