Måndagshälsning!
Så blev det måndag.
Här tackas det för en natt med skön, skön sömn. Så tacksamt att vakna utvilad, något vi är bortskämda med. En mannen-ute-på-larm-och-frugan-där-hemma-lite-halvorolig-natt plus en Lillans-onda-tandspricknings-natt, gjorde att jag kände mig lite grön igår. Men inte idaag! 
Vi har i vanlig ordning Hemmamåndag. Men nu är det slut på dom där Helafamiljenmåndagarna, vilket i sig är tråkigt. Fast på samma gång känns det så himla, himla bra. Vi vet ju att pappan är och jobbar, men att han faktiskt kommer hem. Samma dag och allt. Till och med till innan-middagstid. wow!
Efter småttingarna haft sin morgonlek och den ena börjat bli tröttis, så packade jag ner dom i Springvagnen. Det blåser typ ishavsvindar ute. Jag frågade ifall dom behövde ännu en filt, men S svarade att nej, rutan är ju stängd! och sen bar det iväg. Jag började springa i vanlig ordning, det kändes som att det var läge för det idag. Kände efter noga. Och det kändes braa. hurra! Helgens Vila, svartvinbärsjuicedrickande, glass och massa kökssoffanhäng. Det har gjort susen!
Nu ska jag passa på med lite hemmafix medan Minimannen myser en stund framför Pippi Långstrump och Lillasyster sover gott där ute på bron, med katten vaktandes på vagnstaket..
En liten måndagshälsning från oss. Hoppas att ni får en fin veckostart!
Lillafrun
Ditt och datt. Men mest ingenting!
Det blev ju söndag av det här också.
En fasligt vädertråkig en, dock.
Det var på jäsken att vi frös rumporna av oss, när vi var ute och påtade på gården under förmiddagen. Vi bytte ute mot inne. Söndagsfika kändes givet. Mannen vill alltid ha kanelsnurrbulle. Den är tråkig tycker jag och föredrar vanilj. Minimannen gör som mamman, såklart. Och Lillasyster tycker smörgåsrån och vatten är fest. 
Så har det skissats. På midja till huset. Juni var mer än hjälpsam. Lillhjärtat.
Medan det pågick diverse bestyr bredvid mig, kände jag lugnet och öppnade en utav dom där tidningarna jag inte hunnit läsa.
En mycket skön stund. På min favoritplats. Kökssoffan, förstås. 
När Juni skulle sova igen, bäddade jag ner henne i vagnen och vi gick promenad. I hagel och drivis. Följt av det vackraste majvädret. Med dofter så goda, som det blir efter vår-regn. Fåglarna kvittrade frenetiskt och jag njöt. Av hela alltet och att känna mig på benen efter några dagar alldeles otroligt svag i kroppen.
Nu ska vi ha söndagkväll. Fortsätta att göra ditt och datt och mest ingenting. Skulle som ni vet gärna ha dragit till Blåsippebacken i helgen.. men när M har jour så går det liksom inte att åka någonstans för honom. Så det får vänta lite.
Nu ska jag försöka gå och leta vad min prins står och ber mig om här bredvid, nämligen hans bits. Till hans skruvdragare. Du kan hitta den på nolltid, mamma!
Happ…
Ha en skön söndagkväll!
Lillafrun
Familjeföretaget.
Just precis så.
Bland det trevligaste som finns, är det här med Familjeföretaget här hemma på Drömgården, tycker vi. Är det inte farliga grejer som görs, så får barnen alltid hänga med på vad det nu kan tänkas vara vi ska göra. Som att pricka av en (särskilt för mammans prydlighetshjärna allra helst) yeah-sak på Vårens Att Göra-lista; kratta gården och dra bort det sista från dom mastodontiga rishögarna efter trädfällningen.
Vi har hållit på i ett par dagar för drivorna med barr och så vidare.. Igår blev vi klara. Så himla, himla skönt.
Till skillnad mot fredagen, var lördagen rätt så kall. Men det var skönt med en mellandag och krattandet gjorde oss skönt varma. Det passade också feelingen på denna familj. Trött. Vissa delar av familjen var tröttare än andra, om man säger så. Det var visst en skäggig Brandispappa som hade åkt iväg på larm sådär mitt i natten, alldeles just bara timmen senare han och jag lagt oss på fredagnatten. Och sen var han borta till morgonen. Ramlade innanför dörren sotig om nosen och glad i goda lördagsfrukosten som stod klar. Så nä, det var inte konstigt att han var lite grön i fejjan.
Till skillnad mot om jag skulle ha varit vaken en hel natt, och då ha varit helt genomskinlig och med känslan av Äckelsjuka, typ. Så kan M istället mata på en hel dag till. Vilket vi gjorde. Jag krattade och krattade och krattade. M lastade och körde bort ris och ihopkratt. Drog iväg nån timme för mera såna där brandisgrejer och anslöt lagom till att vi skulle lasta sista högarna. Lillan antingen sov i vagnen eller lekte sådär oförskämt nöjt bredvid. Minimannen som tidigare i veckan var med och hjälpte till, såg vi knappt till på hela dagen. Han tog helg och drog iväg och åkte traktor med Farfarn. Timme efter timme. Typ hela lördagen. Ni förstår lyckan!
Alla somnade vi så nöjda till kvällen. Skönt trötta.
Och idag tar vi söndag. Inga planer ännu, vi får se vad vi hittar på. Jag funderade på pensel och falurödfärg…fast nu faller snön (!?)… Idag är det mamman som är tröttast tror jag. Och Lillan. Vi har brottats med småtänder på genomsprickning under natten. Ser så himla ont ut.
Hoppas att ni får en skön sista helgdag!
Lillfrun
Livet.
Å.
Skatten större än allt stort. Dom är Livet, dom där två.
Sån himla magisk grej. Två stycken små, alldeles nya människor. Två uppsättningar halva-halva mannen och mig. En, fasligt lik mamman. Och en, nästan löjligt lik pappan. Men mest av allt, en varsin ny, unik, liten människa här på vår jord.
Mamma älskar er så, S och J.
Vimmelkantigt, Sommar och Klassisk Småbarnslivsanda.
Å kära, kära hjärtanes vilken dag….
Vi vaknade till fredag, småttingarna och jag.
Igår räknade jag och M lite kallt med att jag skulle vakna än piggare idag, eftersom jag redan igår eftermiddag kände mig så på bättring. Men icke. Och det här märktes alltså först när M redan var restimmar iväg i morse, för ett utav sina få sista långt-hemifrån-uppdrag. Det var helt enkelt bara att göra det bästa av hela alltet. Och nej. Inte Äckelsjukan åter. Utan jag, bara så grymt orkeslös och svimfärdig från morgonen. Jag gasade igång dagen, som jag brukar. Och som en dag nära helg..
..med mattorna ute!
… men nä. Det gick inte. Det bara snurrade. Faktiskt helt hemskt. Jag kunde ju knappt ta hand om gullebarnen. Men på något sätt så gick det, jag var ju tvungen. Men jag ska erkänna att jag låg på kökssoffan för att mata Lillan med mellisbananen och suckade inombords när älsklingsMinimannen bad om mer att dricka för att jag då var tvungen att sätta mig upp… Jag hade noll blodtryck kändes det som. Jag tror på sviter från häromdagen och att jag helt enkelt inte haft matlust och hunnit äta i kapp ännu. Energin är inte tillbaka i kroppen, om man säger så.
I alla fall så vände hela skiten kring lunch och det var helt gudomligt. Vi kunde plötsligt börja njuta av den där helt fantastiska som-sommar-fredagen som fanns för oss.
Så vi spenderade sedan så många timmar vi bara orkade, ute i vackervädret. Lillan sköna timmar i vagnen. S studsandes på studsmattan. Och så har det fikats ute på bron. I bara tisha, som ni ser. Och gungats. Och lekts i sandlådan. Och spelats-hitte-på-boll-spel efter egna regler. Det var en fasligt söt domare vi hade, jag och S.
Firade in helgen gjorde vi med hel familj..
”välkommen hem pappa! kom nu, så går vi”… Vackerpappan i fredagsskjorta, som jobbat med Bo Kaspers Orkester under dagen och varit i utanför-småbarnslivsbubbla med flärd. Bytte direkt skepnad och var på direkten sådär hemma och närvarande. Kära nån, som jag älskar den där mannen .
… och någon jublade över att plötsligt få bort en massa strykning som legat och glott.
.. och så åts det god hemmapizza.
Sen en kväll i alldeles Klassisk Småbarnslivsanda…
Stormar av olika slag. Både såna man svämmar över av kärlek utav. Och även såna där som ger en jädrigt gråa hår (!!!).
Och prick nu, har dom där mattorna som hängt ute hela dagen. Fått komma in. Och har precis lagts på nyskurade golven. Det doftar liljekonvaljajax och linsåpa. Barnen sover sedan en lång stund. Men inte förrän nu, i sena kvällstimman, är päronens fix färdiga. Nu pustar vi ut, tänder ljus och lyssnar på diskmaskinen. Hinner titta på varandra och prata. Bara han och jag.
Finheter. Hela alltet.
Och ni. Tack så himmelens mycket för era ord och gilla och hejarop och lycka till!. Angående gårkvällens dagboksinlägg, alltså. Tack, tack, tack. Det betyder mycket för oss. <3
Ha en jätte, jättefin helg nu. Och ta hand om er!
Jag har en önskan i helgen. Eller två, förresten. Ett, en alldeles frisk familj. Två, att få komma till Blåsippsbacken!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
