Tid. Singlande löv. Och höstpyssel!
Så himla fint med helg, alltså.
Igår tog jag barnen i syskonvagnen och drog iväg till skogen. Lillan somnade gott (precis som hon så gjorde, hängande framåt i babybjörnen medan jag lagade lunch.. den där ungen alltså. En cool liten flicka. <3) och jag och Minimannen hade mysig Mamma-Liten-tid. Dyrbart. Både för han och mig.
Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Plockade lite mossa till vårt halmhjärta vi köpte på blomsteraffären häromdagen. Prasslade i löven och sen gick vi hemåt. Ett litet äventyr, men ändå så stort. Ni vet.
Sen dukade vi upp där hemma på gårdshustrappen;
Och sen började pysslet, på riktigt. Efter en stund, av både gott samarbete och precis tvärtom (någon sprang då och jagade katt och drog i svans istället för att pyssla..).. så hade vi vår krans.
Jag knåpade ihop en spetsrosett och tråcklade på också..
… men kunde liksom inte bestämma om jag tyckte det blev bäst med, eller utan..
I alla fall; vansinnigt lätt och mysigt höstpyssel. Nu får hjärtekransen hänga där till vintern och det är dags för julekrans.
I övrigt har den här helgen innehållit allt möjligt;
I fredags njöt vi av att bara få vara hela familjen tillsammans igen. Jag njöt också av precis motsatsen; att få dra ut på löptur, alldeles själv. Igår jobbade M med olika saker här på gården medan jag hade riktigt klassisk mammadag; när man byter, syter, bär, matar, byter ännu en blöja, myser, klär på, försöker tala hut med någon Minimänniska som på snart-treårs-vis ger en gråa hår, leker, lagar mat, dukar på, dukar av, diskar, sover ner.. och till sist, innan vi drog till Mäjadalen för mysig kväll, så hade vi en sån där stund som jag lite på skämt fantiserat om. När bäbisen sitter storögdt i babysittern, större ungen leker på golvet och mamman tränar mitt i det där. Mitt i en planka hjälper hon också större barnet att sätta ihop nån lastbilsleksak. Och på slutet av passet hängde bäbisen med fram på magen under hantellyften. Älskart!
Och idag är det söndag. Höst. Så det förslår, faktiskt. Det är blyertsgrått, regnet hänger i luften, det blåser och löven singlar från träden. Någon sover ute i vagnen, en annan knådar deg och gör degtraktorer på livet. En tredje assisterar med vad som kan behövas, samtidigt som hon sörplar kaffe. Den fjärde gör precis likt som den tredje, och sitter också och mumlar nån smart plan inför fönsterfix. Och den femte i familjen, ligger utslagen på kökssoffan och kurrar gott.
Tid, tillsammans. Singlande löv. Höstpyssel. Och massa annat. Det är vår hel, det. Bästa sorten, om ni frågar mig.
Ha en skön söndag, alla ni!
-Gör en hjärtekrans, vettja!
Lillafrun
Att äntligen ha fått hela Drömleveransen!
Kommer ni ihåg häromdagen när jag sa att det varit en rätt körig dag. Med mycket innehåll. Fasligt spännande sådant. Men att ändå allt blev lyckat?
Den dagen innehöll bland annat det där ovan;
Jag och kidsen var på väg på Förskolan. Öppnar ytterdörren. Och där står världens bästa Svärfar med kallröken bollmandes ur munnen. Redo att hjälpa mig, fastän jag inte ens hade någon aning om att jag skulle komma att behöva hjälp. Sånt är fint. Mer än fint, faktiskt.
Mannen hade ringt honom, istället för att ringa sin fru som han ändå visste bara skulle bli hispig och ändå inget kunna göra. Vad som väntades komma inrullandes på gården, precis när som helst… egentligen två dagar för tidigt (meningen var ju att mannen skulle varit hemma såklart)..
Det här;
Vår Drömleverans!
-En lastbil med totalt TRE TON fönster och dörrar.
Ja precis. Just lämpligt när bara jag och barnen var hemma. Men Tack vare Svärfar som alltid räddar mig i nöden, så löste sig allt. Och det där vackergänget ställdes ner på backen och täcktes. Och sen har jag sovit skraltigt i två nätter, vaktat som en vakthund och typ varit livrädd att det ska tippa eller nåt. Men jag vet; omöjligt. Men ändå! Jag har längtat helt hysteriskt mycket tills M skulle komma hem så Svärfar och han kunde hjälpas åt, att med traktorn lyfta allt inom tak.
Under dagarna har jag och Minimannen beundrat dom där höga skapelserna…
Men nu är allt inom tak. Puh.
25 vackra skapelser till fönster. Med fasta spröjs, precis så som fönsterna sett ut här en gång i tiden. Själva rutorna är i kulturglas och Byggnadsvårdsnörden (mannen) jublar. Den här frun får gråa hår bara av att tänka på att allt ska målas typ tre varv, men är för kär i mannen för att säga att han är knäpp som inte ville ta det hela färdigmålat. Men han vill ha den färg han vill ha och jag litar på honom. Allt han byggt och gjort hittills är fantastiskt, så nu peppar jag på att få börja måla fönster! Och allt görs ju inte på en gång, såklart.
Två dörrar anlände också. En till balkongen bland annat. Alltsammans, gediget handgjort, från Allmogesnickerier. Svindlande att tänka på. Att någon gjort allt det där.
Martin o Emmeli
Inte klokt. För några dagar sedan hittade vi en gammal film från när vi gick i sjuan och var på första klassresan ihop. 13 år sedan. Vi skrattade så vi vek oss av att se alltihopet. Två småbarn som man redan då såg var som två magneter till varandra. Jag, fulla munnen med tandställning, i full färd med att hitta en vas till den blombukett jag hade plockat och skulle pryda campingens bord med (Hallå! Sååklaaart att man måste göra mysigt, var än man är! Hah!). Och mannen? Sådär tok-ung, fastän redan då så trygg och lugn. Min livs stora kärlek, helt enkelt.
Nu står vi här på vår Drömgård, med gullebarnen runt oss och med en herrans massa fönster och dörrar, med våra namn på. Så det kan bli, alltså.
Vi satt i vintras och ritade och planerade och funderade och mätte och tänkte, och tänkte lite till. Ingen lätt grej, faktiskt. Att bestämma hur man vill att fönster ska sitta på ett helt hus. Därför helt magiskt när den där lastbilen rullade in på gården härom morgonen.
Så, nu har Drömgården all potential i världen att klädas med vackra fönster och dörrar. För den är här nu; Drömleveransen!
God lördag och sånt!
Lillafrun
Att ha planer och önskningar.
Att vakna bredvid två varma småttingar. Snicksnacka, i lugn och ro. Masa sig upp, sätta fötterna ner på nysåpat trägolv. Vandra ut i tysta köket, dra igång kaffebryggaren. Tända ljus. Vakna till liv, både hus och människa. I sakta mak.
Till skillnad från förra fredagen, som förvisso var fantastiskt mysig med allt det mysiga fixet inför Lillans dopdag. Så har vi idag, och faktiskt hela helgen, bara oplanerade hemmahelgsdagar framför oss. Ljuvliga känsla och tanke!
Planen denna lyxiga mannen-är-ledig-hela-helgen-helgen är att båda familjemysa i lugnan ro och sen hinna greja en del. Låter som en bra plan tycker jag!
Vi har startat dagen, jag och Minimannen, med varsin gröttallrik. S längtar efter sin pappa. Och jag längtar efter min man. Han har ju varit ifrån oss nu sedan i tisdags, så det är ju inte så underligt att vi längtar. Men snart,, snart borde han rulla in här på gården.
Förutom att få pussa mina barns Vackerpappa, ser jag fram emot dom där hundra långa ljusen han har med sig hem (=lycklig ljusoman). Och den där nya, hela, blöjhinken (hallelujah för en HemmaMamma!). Jag och S funderar nu på att sno ihop egen blåbärsglass som vi kan ha till fredagsmyset. Lillvännen ser också fram emot att Farfar ska komma med traktorn sedan. Vardagslyx för en tvåochetthalvtåring!
Några av våra planer och önskningar inför helgen. Det bästa, är ändå att bara få vara tillsammans allihopa igen, efter flera dagar ifrån. <3
Finaste fredagen till er och trevlig helg!
Lillafrun
Den är inte nådig, vill jag lova!
Alltså, vissa dagar blir bara skrot och allt går småfel och inget blir som man tänkt sig. Ni vet?
Sen finns det ju också dom som är precis tvärtom. En sån dag fick vi idag här hemma. Så himla härligt!!
Först en lugn förmiddag hemma med min lilla flicka. Massa bäbismys i sirapssegt tempo. Han med det högsta tempot var ju på Förskolan och rejsade så vi kunde sega bäst vi ville, liksom. Okej, vi påtade på också mellan gosekramarna och allt tittande i spegeln. Någon ser sig själv där och blir precis hur glad som helst.
Vi bäddade rent och tvättade och småfixade. Sen tog vi syskonvagnen och gick långrunda i helt ljuuuvligt höstväder. Detta väder.
Aldrig har man väl pratat så mycket väder som i höst. Men viilken höst!
Tog svängen förbi Föris och hämtade hem en glad och helgpeppad pojke. Precis som häromdagen hade jag med mig mellis, så stannade vi till vid lekparken på hemvägen. Gungade lite, åkte rutschkana och hade After Föris, liksom.
En sväng på blomsteraffären för lite pysselköp och förbi lilla mataffären köp av helgblommor som jag visste fanns till så bra pris där. Sen bar det hemåt.
Sen soft eftermiddag hemma vid köksbordet. Vi drog fram alla Bjossans degar, rullade bollar på livet och så lekte vi med hans nya traktor. Mellan lek och middagsfix och ammande och sånt, så har här också blivit skinande rent och nystädat. Hurra! I många fall kan jag bli klar med städningen typ mitt i natten.. men som sagt, idag har allt gått som hejsan, som älskade pappsen skulle ha sagt!
Här doftar nu såpa och tvätten hänger där den ska och vi är klara för kvällen, hela gänget. Bjossan är nybadad och sömnig på ögonen. Vi ska krypa ner i Storsängen alla tre och mysa, läsa sagor och somna precis när vi vill.
Helgfeelingen… den är inte nådig, vill jag lova!
Natti!
Lillafrun
Liten lägesrapport.
Hej i torsdagen!
Jag sitter vid vårt köksbord och sörplar morgonkaffet i skön tystnad. Toksent, jag vet. Men såå gott!
Jag och kidsen tog sovmorgon så länge vi bara kunde i morse, så himla skönt. Där utanför fönstret var och fortfarande är, så frostigt. Och under duntäcket hade vi det ohyggligt varmt och skönt. Jag, småttingarna och så den där lurviga, vilda lilla donnan. Sally-Hally-Gally. Men vi klev upp, lagom så allt som skulle hinnas med, hanns med. Innan Bjossan skulle iväg några timmar för lek och bus på Förskolan, alltså. 
Där;
I full färd med att få tag på Ssssally.
Tänk det namnet, sagt av en två-och-ett-halv-tåring, med mycket betoning på s:et… och sådär yberläspande…. bestämd är han också… Hon har ju snott hans gosedjursråtta, förstår ni. Hemska saker!
-håhå, gullbarn!
Och där på sängen låg familjens minsta, men ändå största, cooling;
Pekade menande på magen… *
…och var sådär söt att man får ont i kroppen. Mina älskade stjärnor, alltså. Storebror och Juniflickan. Min rikedom!
Torsdag, ja. Jag känner mig nästan lite yr efter gårdagen. Den var så innehållsrik och lång och lite småstressig och tokspännande och allt på samma gång. Väldigt lyckad också!
Idag kör vi lugnare dag. Med skön träningsvärk i kroppen efter träningspasset jag och Storan körde igår, där mitt bland alla onsdagens turer.
Det sörplas kaffe lite extralänge. Tvättmaskinen jobbar på. Kattungen ligger på kökssoffan och sover och Lillan ute på bron i varma voksin och sköna luften. Det är magiskt vackert ute och ja, vi har mystorsdag helt sonika!
Snart helg också, den längtar jag till! …inte klokt vad en vecka går fort!?
Hoppas ni haft och har en fin oktobervecka!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
