Att kallså spenat!
Det känns nästan lite… busigt! Ja, precis så.
-Att tjava ut, genom snön.. skotta oss in i lilla Pettson-växthuset, där det redan börjat bli så varmt och skönt om dagarna, och så, spenat! Ja, du läste rätt. Redan nu, i mitten av mars, har vi börjat odla i växthuset. Det är första våren med växthus för oss och som ni märker är peppen omåttlig.
Vi har i år provat på att kallså spenat, vänta ska jag berätta!
Odling för mig, är som allra bäst när den får vara kravlös och gå på känsla. Det ska kännas roligt!
Det finns määängder av attiraljer att köpa hem för din odling, allt från särskilda krukor, värmemattor, växtbelysning till bevattningssystem och hej och hå. Jättebra, alltihopa. Men som allra, allra bäst, tycker jag att det är, när jag känner liivet i mig. När vi är nere med händerna i jorden. Gräver där vi står. Håller fröna varsamt i handen. Bland gamla spadar, skitiga händer, naturliga solljuset… tager-vad-man-haver-känsla.
Helt sonika, göra odlandet så basic, basic det bara går.
Att kallså.. känns ju som det mest naturliga man kan göra när man tänker efter? Peta ner frön som ligger och sover törnrosasömn tills naturen knackar på och säger ”Hej nu är det tillräckligt varmt, nu kan du börja gro!”. Kort sammanfattat, är det nämligen det som kallsådd handlar om. Att så, i kall jord… och låta fröet vakna, när jorden är tillräckligt varm.
11 mars 2023.
Tillsammans med B strödde jag ut en säck med ny jord där i ena bädden i växthuset.
Gjorde tre fåror i jorden.
Pirret här, när händerna fylls med frön.
Frön att strössla ut i fårorna och sedan täcka över med lite utav jorden.
För att till sist?
-Vattna med snö (!) såklart!!
Åhåh, det här ska bli så enormt spännande.
Jag har en vän som är otroligt duktig på det här med att odla, året om. Låt säga att vår messenger-tråd är mycket nördig.
Och. Det. Är. Så. Kul!
Idag skrev jag i lite halvpanik då det ju var sviiinkallt ute till morgonen… ”baah, har inte spenaten frusit sönder nu?”
..fick till svar att ”Det är lugnt, spenatfröna klarar av att frysa, de gror så småningom ändå. 
Sen kan de frysa när de grott utan att det är något problem, de fortsätter växa när förutsättningarna är goda igen liksom ”
Men alltså, hur fräsigt!? Tänk om det funkar, det här? Då har vi ju spenat snart ju! Ni ska såklart få se hur det går för min och Bertils spenatsådd!
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Ååhå, idag kryyyper separationsångesten i denna mammans kropp, efter ett långt härligt Sportlov med alla barnen hemma dagarna i ända.
Mitt bästa i livet.
Men mitt i det skaviga så är jag så omåttligt tacksam som får ha all denna tid med barnen, dag efter dag. Tryggheten i att det alltid finns en vuxen hemma. är ovärderlig. Nu har vi fyllt hjärteaskarna med ett helt sportlov tillsammans och det är så lyxigt att aldrig behöva tänka en tanke på hur ”Lov-pusslet ska gå ihop” för att barnen ska få ledigt osv. Nej, vi är inte rika på pengar, men vi är med våra mått mätt, så enormt rika på liv och tid att fylla med det vi tycker om och mår som bäst utav. Nu låter det nästan som att det bara är att välja, vraka, trycka på en knapp eller så? Men ni vet vi det här laget, ”att välja är att välja bort” och att vi gör våra val, för att kunna leva som vi gör idag. Till exempel har både M och jag flera inkomstbollar i jonglering, hela tiden.. det är ett pussel, som ingår i ”Drömgårdslivet”. Evigt tacksam, som får dela livet med någon vars värderingar går i exakt linje med mina egna.
Å puh, vi kikar några sportlovsglimtar vetja! Sen masar vi igång en ny vecka…
Sportlovsveckan fylldes med;
Barnen bakade chokladmuffins helt själva förutom lite mamma-assistans vid ugnen. Nybakt fika packades i ryggsäck. Sen susade vi ner på byn och mötte upp Faster, kusinerna och farfar. Skridskoåkning eftermiddagen lång!
Det ser ju inte så hejdlöst gott ut. Men en nygräddad köttfärslimpa, med frästa lökringar, kokta grönsaker, en smakrik brunsås och hempärer i kastrullen. Ny FY FARAO, så gott!
Den donades för födelsedag. Under en dag klämde jag in jag vet inte hur många kalassysslor. Allt från att baka en massa med barnen till att åka och storhandla inför kalaset. Somnade ovaggad till kvällen.. men ganska så skönt att riva av under en och samma dag!
Vi gjorde lagårdsbestyren förstås. Barnen vet vad som gäller, det fylls vatten och fodras. Minstplutten är hel-hemma i det hela också.
Minimannen fyllde 9 år och vi dukade hemmet för kalas! Årets första minipåskliljor flyttade in också, födelsedagen till ära.
Nu var det mitt i sportlovsveckan och även pappan tog lov. Iiiinte tråkigt, på något vis.
Veckan lång har det sportats på olika vis. Som skidturerna ute på lägdan.. upp och ner, upp och ner… men den fräigaste skidturen var förstås den jag bloggade om igår.
En moders vilostunder i syn. Sitta på sofflocket och sticka bland småkatter och slumrande lillunge vid fotändan. Eller sticka ut på springtur längst skoterleden.. tvärnita, för att insupa hela alltet.
Vi har spelat spel i Salskammaren. Det här spelet fick S i födelsedagspresent och det var så himla roligt!
Ännu mera skridskor!
Jag och Bertil har gjort något skitroligt i växthuset. Mer om det en annan dag!
Sportlovsveckan avslutades med kalas i pulkabacken för älskad kusin! Att få skoterskjuts upp för långa backen och sedan dundra utför… nej det var inte alls tråkigt och barnen åkte i timmar. Jag kutade en långsväng också. Och M tog sig en skatetur på skaren. Till kvällen blev vi bjudna på så skön bastu hos svärisarna.. som alltså under tiden tog hand om lilla barnaskaran så mamman och pappan fick basta… nämen kära hjärtanes!!
Det där var ett helt, helt makalöst härligt, roligt och på alla sätt gott Sportlov! <3
Önskeplaner för V.11
-Omfamna varje marsdag som om det vore en stor godispåse! Det känns precis så. Och det finns så mycket energi som bubblar inombords. Massor med kuligt att göra. Mitt i allt donande, dimper vi ner ute i en snöhög och vänder ansiktet mot solen. Här-och-nu:a är alltid en god idé.
-Motionera! Vi njuter enormt av att motionera ute just nu. Nytändning med längskidor, både M och jag har sökt fram våra skiddressar och skateutrustningar. Det springs på skoterspår och rullas barnvagnar på framtöande grusvägar. En längre sortens ridtur, vore som en dröm….
-Så gurka och tomat! Tänk att odlingssäsongen är igång nu. Och ja, vet ni! Jag och Bertil har provat något vi aldrig tidigare provat… ska berätta för er någon dag!
-Måla taket i Badrumstvättstugan!
…
Önskar oss alla en god, god marsvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Emmeli
Sportlovsdrömmen som blev sann!
Det var ännu en solig sportlovsdag och nu fick det bara vara nog med skidåkningstränandet där hemma på lägdan.
Trots svinkyla, så bara skulle vi ge oss iväg nu.
Hela konkarongen. Det vill säga cirkus (till känslan) fem hundra stavar, småskidor, vattenflaskor, extrahandskar, päronskidor, skidpulkan, fika, fika i massor! … Äsch! Nu drar vi, mot grannbyn!
Nånstans här blev modershjärtat en blöt fläck. Det här är en sån målbild att ni anar inte.
Jag är uppväxt med skidåkning och alltid fjälltur på påskloven. Medan skotrar susat förbi, har vi skidat. Med massa packning. Alla har hjälpts åt.
Nu skulle jag få uppleva något dylikt, men min egen familj.
Som sagt, så var det en riktigt kall morgon och vi hade klätt oss varmt, för att turen inte skulle måsta gå i någon fart utan pauser skulle kunna tas precis när man önskade. ”Det är resan som är målet”, sa vi och skidade fram.
Här hade vi precis tagit oss upp för den första uppförsbacken… och fick ett första litet nedförslut. Oooouuunderbart!
I skidpulkan låg Lillminsting och sov så gott. Samma pulka som min pappa skidade runt på mig och mina tre storasystrar i som småttingar.
Livets första branta utförsbacke. Det gick som hejsan!
Här kan ni också lägga till en morsa som VRÅLADE; ”BÖÖÖJ PÅ KNÄÄNA BEERTIIIL!!!”
Nämen vem är ens den där glada människan? I knallröd täckoverall, samma färg som jag minns att min egen mor hade när jag var liten. Och nog hade jag lånat klassiska skidorna av mor? Jo, jo, precis så.
Jag och M skidade en hel del när vi bodde i Piteå under musikhögskoletiden.. men ni vet, sen har det ploppat ungar som bara den och inte varit så lätt att ta sig ut på skidtur på detta sätt. Men nu är Tripp Trapp Trull så stora att dom kan skida själva och Lillminsting slumra i pulkan, ja så nu kan vi ju ta oss ut allihopa; magii!
Målet var att åka ETT TUSEN FEMHUNDRA METER. Förstååår ni hur långt det är!? 😉 Men nu orkade vi inte en meter till. Nu var det dags för fika. Varm choklad. Kexchoklad. Mackor. Kaffe. Festis.
Å puuh, vad skönt att vila!
Någon verkade inte kunna sluta le, nej.
Nånstans här hade vi just haft ett skrattanfall också… tänk er en hop människor som är en blandning av Familjen Andersson, Sällskapsresan, Familjen Jansson.. att för en fyrbarnsfamilj ”bara stanna till lite”, är liksom aldrig någonsin ”bara”… på två sekunder hade vi brett ut som ett helt scoutläger. Det flög stavar och jackor och mössor och festis-sugrör i en salig blandning. Men här försökte vi stuva ihop oss lite så människor skulle kunna komma förbi om det behövdes..
Nu drog vi vidare. På med allas skidor. Handskar. I med alla småhänder genom alla stavögglor. Och iväg det bar! Skulle vi klara målet?
Tjoheeeej! Här åker lilla B över mållinjen och jag tror att ni kan ana hans känsla.
…
Sportlovsdrömmen som blev sann!
Att vi tog oss ut på skidtur, hela hela familjen, tillsammans.
”Den här turen kommer vi alltid att minnas!”, menade ena lillungen. ”Det tror jag också”, svarade mamman.
Emmeli
Två suveräna småkakor…. och en liten hint om..!
Under en stund idag doftade hela gammköket, jag förresten hela hemmet! – kalasfika! Inte dumt, alls.
Vi drog till med ett gäng klassiker. Favoriter. Enkla, goda. Inget knussel.
Chokladsnittarna finner du recept på HÄR
Kolasnittarna finner du recept på HÄR
… och vad hände när jag stängt kakburken, tror ni?
En stark liten hand dök upp…
Trasslade sig in…
Fick tag på precis vad som önskades.
Men backade lite, låtsades vara lite fin i kanten.. och la tillbaka den ena kakan.
”Sådärja, nu märker nog mamma inget….”
…
Så, det var två suveräna småkakor, det. Samt Sagan om en liten kaksugen Virvelvind.
Och alltsammans, en liten hint om, att här hemma laddar vi minsann upp för att fira en älskad Storebror som tänker fylla 9 år. Som vi ska fira.
Vårt stora, älskade hjärta. <3
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Veckan där februari blev mars. Vi tar en liten tillbakablick och några glimtar, vetja..
Veckan som gick, fylldes med;
En måndagförmiddag fylld av målning, pyssel och fuffens. Att sedan packa i ett paket och skicka ända ner till Huvudstaden och älskad födelsedagsmoster. Det där örngottet från Erikshjälpen, så vackert eller hur!! Fast precis inget slår ju småttingkonst.
Vårvinter! En lagom stökig vinterbro. Där renoveringsröran sprider ut sig. Fikat står berett. Och julekransen ännu hänger kvar. Bredvid, där smältvattnet är som bäst, leker småpojkarna för fullt.
Bredvid dom lekande små, satt en trött mor. Det slår aldrig fel. När ljuset återvänder. Då måååste jag bara få kisa för ett slag, först. Är så trött, så trött. Men det är gott, att bli äldre, lära sig sin kropp. Jag pressar inte på nu. Känner in, lutar mig tillbaka. Och vet att gäsparna avtar alldeles snart. Att vila i småttingliv är inte det enklaste, men det trillar små chanser till micropauser här och där, som när lillminsting ammar eller som här.. och då är jag snabb att ta chansen i det här läget.
Det pysslades i vanlig ordning. Den här veckan var pärlplattepeppen igång igen. Med en nylånad bok från bibblan, fylld av pärlpysseltips. Som att skapa glassar. Efter att plattorna strukits, var det bara att limma fast gamla glasspinnar med limpistolen. ”Så syyynd, mamma.. nu MÅSTE vi få en glass så vi kan göra det här?”. Barn är allt annat än osmarta…
Vardagsbestyr. Det ena lika självklart som det andra. Att handla mat och röra på kroppen, alltså.
Vi öppnade äääntligen färgburken, spädde den med liite vitt och började måla pärlspont. Här ser ni en 80 % grönjord. Men nä, väl mörk kände vi. Tvättstugan är ett norr-rum.
Tre brorsor mitt i morgonbestyr. ”I en familj…hjälps man åt!”, det är sen gammalt, det!
Februari blev mars. Stormen ven, dag efter dag, dag efter dag. Gården förvandlades till en isgata.
Det brydde inte dessa sömntutor, ett dugg. Kattflickorna sover gärna inne på Skrållans rum.
Vi närmade oss helg och jag drog en städrepa i mest-vanlig ordning. I Salskammaren har dessa torkade eucalyptus och brudslöja-kvistar stått i veckor. Jag byter bara ut med några kvistar färska blommor då och då. Då räcker en tulpanbunt från lillcoop både till köksbordet och här inne. Så, varsågoda för tips; blanda torkade blommor med färska, sparar kronor och är också så fint!
Fredag. Hov- och pälsvård för Kolabönan.
Och vila framför Pettson och Findus. Med lilla stickningen med förstås. Passar på när Lill-Olof och kattungar sover.
Till första helgkvällen hade vi kusin och kusinpingla på middag och fredagsmys. Alldeles särskilt ljuvlig stund var det när familjen slöt upp i musikstund inne i salen. Pianoplink, trummor, sång.. Lillminsting dansade så småtårna korvade sig.
Till efterrätt åt vi kladdkaka med väldans mycket grädde och skogshallon på. Lite hackad snickers på toppen också och denna enkla skapelse kändes som en så festlig tårta!
Lördag. Bertil hade lekdejt hos sig, medan storasyskonen var iväg på lekdejt.
Brandispappan hade jourvecka och slirade iväg på larm titt som tätt. Då passade jag på att microvila bland lekande små ungar, klättrande bäbis osv.. men så fort M var i hemmet, målade jag. Och nu, nu började det likna något…
Och så blev det söndag. Och vi tog den till en början i så, så sakta mak. Det byggdes koja.. och päron sörplade kaffe. Och skrev lista. Den blev en A4-a lång. Med punkter på sånt som är kvar av vårt Stora Evighetsprojekt (Byta värmesystem/Bygga Badrumstvättstuga). Hej och hå… -men vi ger oss ej.
Det kreativa kaoset var i hela hemmet. I hallen ”tapetserade” Juni en kartong. Som hon sedan gjorde till katt-hus till Sally och Svea. I rummet bredvid, målades det för fullt… såna där stunder är sagolika; när alla bara donar med sitt och njuter. Fint avslut på en gäspig men fin vecka.
…
Och nu är S P O R T L O V S V E C K A N här!!
Önskeplaner för V.10
-Sportlova oss! Jäkelen, vad vi ska njuta allt vi kan. Åh. Jag är så himla tacksam över all tid med barnen. Bästa jag vet. Aha! Deet hade du redan listat ut!? 😉
…
Önskar er och oss en fin marsvecka, efter lov eller mitt i lov. Vi tar en dag i taget, oavsett, eller hur? Norpar åt oss allt gott som livet bjuder. I stort och smått.
Ta hand om er. Allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
