Premiärinvigning av en utav julklapparna.
Mannen prickade verkligen rätt, rätt, rätt i år. Ja, det gör han ju alltid förstås. Men i år, alldeles särskilt.
En utav klapparna
Ett par Asics med spikar under. TJOHOOOO!!! gastade jag när jag öppnade paketet. Något jag bara hade önskat och drömt om. Och nu är dom mina.
Jag premiärade idag. Det var under tio grader kallt och till en början var det oooh så kallt för lungor och hela kroppen. Men efter en stund när värmen spritt sig i hela kroppen och jag hade solen i ansiktet, då var det bara så himla läckert. Att springa och inte behöva oroa sig för att halka, en endaste gång. Och skorna är så lätta och spikarna under kändes knappt. En spring-älskares dröm om vintern!
En härlig löprunda blev dagen motion. Det är ju så ljuvligt med detta vinterväder vi har under det här lovet.
I eftermiddag har vi haft främmande av ett helt gäng vänner. Så förbaskat roligt. En av dom hade jag inte träffat sedan högstadiet, och det kändes precis lika skrattigt och roligt som då. Och så var Idan och Bobban med såklart och ett par nya bekantskaper som jag tyckte om på stuberten. Vi njöt av varma mackor och pratade i hög fart och hade det bara så himla trevligt. Vänner alltså, vilken gåva!
Nu är vi i Mäjadalen, igen. Hela taikonsklanen. Det kommer bli en strålande kväll med det allra bästa vi vet, på tallriken!
Önskar en fin kväll!
Kram/lillafrun
Det bästa med julen.
Det jag tycker om med julen allra mest, är att träffa familj, släkt och vänner. Sådär mycket och ofta som man inte gör annars, i vanliga fall. Så vi hänger ihop allt vi bara orkar dessa dagar. Som på juldagen till exempel, när vi på traditionsenligt vis anlände till morbror och moster kl.16.00.
För varm glögg framför sprakande brasa. Ett middagsbord så gott att jag inte visste hur många gånger jag skulle kunna säga ååh, vad gott!! innan moster skulle få skavsår i öronen. Och den där sköna stämningen, som alltid är när man kommer till dom där två.
Och Liten?
Han hade gjort sig riktigt stilig. Med vitskjorta och svart fluga och hängslen på brallorna. Allt för att matcha sin urvackra gudmor. Han har det bra, Liten. ”Lillasyster” och ”Lillsvågge” är två riktiga skyddsänglar till honom. Så fint att se, för mig och M.
Jo. Och så sjöng vi förstås!
Tomteboggie, aha! Tomtebooogie, aha! Toooom-teeee tom-te-bo-gie! Yeaah..
Så öppnades det paket och Lill-Stinta var fasligt nyfiken!
Lite putt blev hon nog allt, eftersom det inte var något till henne..
Toom-tee-booo-gie, aha! Jo,jo. Vi körde det där dängan några varv, om man säger så. Lilla mannen H, håvade in guldpengar mot att vi fick lyssna på låtar från vår alldeles egna julkebox.
Så plötsligt utbrister jag Men! nu är vi ju bara kärnfamiljen här kring vardagsrumsbordet, FOOOTAA!! Håhå, det var så jäädra mycket lättare sagt, än gjort. Innan alla sex hade kollat in i kameran, med oblinkande ögon, inte asgarvade eller så… ja, det tog sin tid. Till slut konstaterade vi, i ännu mera asgarv, att det minsann fick vara bra. Det blir inte bättre än såhär, haha! Skrattårfyllda ögon och sex leenden. Min la familia! 
Och när natten var svart och isande kall, bjöds vi som avslutning in till morbror S hak, där nere i tvättstugan. Iiinga konstigheter. Han spisade favoritlåtar på spotify och vi sjöng för fulla halsar, där i vintermunderingspåklädnaden i hallen. Vilken kväll, alltså!
Den där kvällen, juldagen, det är en riktigt favoritkväll. Morbror S och moster G, det är världens coolaste människor! (Grattis lite i efterskott S!)
Det bästa med julen, är att få vara tillsammans.
Kram/lillafrun
Att inte vara så bra på det där.
Håhå, det gick inte i år heller.
Jag klarar helt enkelt inte av sådär mycket folk, på samma yta, i en oändlig röra och stress. Jag blir veligare än någonsin. Blä. Så fascinerande hur slut man kan bli av några få timmar, av något så oviktigt. Nåväl. Liten fick ett par ursöta pyjamasar (senast inkomna, jag säger ju det.) i alla fall. Han, var så överlycklig av att se mamma/maten när jag kom hem och dom där kramarna han ger är dom bästa jag vet. Nu landar vi i Mäjadalen. Ska äta middag tillsammans och bara ha en lugn kväll.
Och titta här
Det är så sagolikt juligt och fint här hemma hos Storan med familj. Bara pepparkakshuset är en fröjd att titta på.
Fredag är det idag, va? Annandag jul. Mellandags-rea? Bara skit. Hemmakväll i Mäjadalen? Topp.
Ta hand om Dig!
Kram/lillafrun
Var liten fågel…
Var liten fågel sjunger efter sin egen näbb.
Storan, Litens mormoster, har gett Liten världens sötaste pyjamas julklapp. Med ett budskap att bli varm i hjärtat för.
Idag lämnar jag den här virvelvinden och hans pappa hemma. Liten är en riktig vilde nu. Inte stilla en sekund! Drar upp sig, dansar, kryper iväg, ropar MA-MAA!!, slår sig nånstans, tvärgallskriker, drar upp sig, vågar lite mer, kryper ännu fortare, slår sig igen… och så där håller vi på. Med tindrande ögon, ett par röda småbulor i pannan och med tungan utanför, lämnade jag han tillsammans med mannen. Min älskar lilla familj.
Jag?
Jag ska in i dimman, tillsammans med Storan, Litens gudmor och lillsvågge. Det här blir en dag av täckjackesvett. Mellandagsrea coming up! Håhå.
Juldagen hos morbror och moster var så himla mysig och god igår, men mer om det senare.
Nu ska jag tagga för en pangrunda på stan! (jag ogillar mellandagsrea, skaprt och får alltid panik när jag ser alla människor. Brukar oftast inte hitta någonting, bara det som är nyinkommet och fulldyrt…)
Ha en skön annandag jul!
Kram/lillafrun
Att ha juldag.
Jag älskar juldagen.
Det är en så förbaskat soft dag, tycker jag. Julafton, en ändå rätt stressig dag, visst? Man vill hinna till alla möjliga, julklappar ska delas på olika håll, och så ska man ha hunnit bänka sig i soffan till klockan slår Kalle Anka. Och så vidare. Ja, sådär är det i alla fall för oss, med våran storfamilj. Underbart och jag fullkomligt älskar det, familjen är ju det finaste vi har. Men juldagen? Den är bara så soft! Barnen är lugnare, alla kockar i köken som stått och lagat julbord får slappna av och ja, det är helt enkelt som en enda stor lättnads-suck över juldagen.
När man var liten kanske man lekte med alla nya leksaker. Ja, det gör man. Liten gör så, i alla fall. Och så sover han, massor. Trött efter julaftons-nattsuddande. Vi vuxna? Jomen vi är lite som barna, vi med. Vi provar och klämmer och känner och tittar på alla fina julklappar. Jag kan visa lite eftersom. Här är en av godingarna:
Ett nytt merionunderställ från Kari Traa. Wow! Jag är så galet glad för det! Inga malar ska få komma i närheten utav detta! 
Så traskar vi långpromenad genom soligt, 
vintervackert,
iskallt snölandskap.
Pratar om dittan och dattan och bara njuter. Iklädda nya varma underställ och ulliga sockar. Och ottan i morse? I den där söta lilla kyrkan? Så himla, himla vacker. Iskallt, knarrande snö och maschallerna som mötte oss längs vägen till kyrkan, glimmade så fint i den mörka juldagsmorgonen.
Medan S sov, har jag och M tränat tillsammans. Det var skönt att röra på kroppen efter en julafton av konstant ätande. Nu har vi plats för juldagsmaten också! Vi ska bara piffa till oss och hoppa i bilen. Mot juldagens, årliga och alltid så himla mysiga, julemiddag hos min älskade Morbror S och Moster G. Hela taikonsklanen ses där, och vi kommer bli många, många. Jag känner på mig att det bli en toppenkväll, som alltid!
Juldagen alltså. Jag älskar den.
Önskar Er
-God fortsättning!
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
