av Emmeli | apr 21, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Jo, jo.
Det blev ju fredag av det här också! Mycket riktigt gjorde städningen susen. Hemmet doftar linoljesåpa och ajax i en salig blandning, golven är skurade, tvättkorgen är tom och var sak har hamnat på sin plats. Vi firade det hela med att i eftermiddag göra det där med picknick. Fast på riktigt, liksom.
Det är så mysigt. Hur något så litet, kan bli så stort. I ett barns värld. Faktum är, att jag som vuxen, är precis likadan. Det stora i det lilla. Sånt är mer än fint. Det var ju ett äventyr bara att ordna mellisbrickan och sen gå genom hela Gårdshusets alla rum för att hitta Den Riktiga Picknickfilten.
Vi hade ju lärt oss vart det fanns lä sedan morgonens bravader, om man säger så. Så vi drog helt enkelt dit. Vi höll nästan på att blåsa bort av dom stackars metrarna ute på gården. Melliset höll på att dra sin kos. Men några sekunder senare var vi ju framme. I skönt lä och med lite solsken som värmde, till och med.
Storebror körde bullfika ännu en gång denna vecka- är det påsklov så är det, liksom. Häromdagen blev det både vaniljbullar och kanelbullar och S ville ha en av varje. Såkart han fick. Mitt nya begär är dom där majskakorna. Med mycket smör och ost på. Juni rånar, som ni ser…
Så, där satt vi. Vid baksidan av huset. Bredvid den där rymmaren till studsmatta.
Storebror och jag sjöng för lilla flickan. Ja må hon leva, ja må hon leva….”ett fyrfaldigt leve för Juni som fyller tio månader…hurra, hurra, hurra, hurrraa!”. Och hon log sådär rart som är så mycket Juni det bara kan bli.
S älskar att leka födelsedag. Skulle det stämma med år, antalet morgnar jag blir väckt med födelsedagssång. Då skulle jag nog vara i alla fall 100 år nu.
Någon som har dille på att försöka lära sig knyta, hade heaven där bland alla rep. Och titta väderomslagen. Från sol, till;
Mulet och snart, snart regn. Men det drog också lika fort och vi lekte Brandmän för fullt.
Ja. Ni förstår ju. Det var succé det där. Picknick, på riktigt. Minimannen utbrast att han tyckte det var så trrevligt! . Sen kunde vi inte låta bli, utan tjuvhoppade lite på den där studsmattan. Försiktigt, försiktigt. Juniflickan kiknade av bebbebubbligt skratt.
…
Och nu är det fredagkväll.
En extrabra sådan. Det var inte meningen att mannen skulle hinna hem ikväll. Han har uppdragslördag. Men, nu hann han hem i alla fall. Vi har inte träffat honom sedan i onsdags, så vi längtar såklart. Väntar hem honom vilken minut som helst. Ugnrostade potatisklyftor, hemma-hamburgare på surdegsbröd och massa goda tillbehör väntar. Guacamolen har inte smygmycket med vitlök i sig, så frågan är hur det går med den där hej-och-välkommen-hem-pussen? Bara fint, tror jag.
Ha en så himla fin fredagkväll nu, alla ni. Tack för att ni kikar in här. <3
Lillafrun
av Emmeli | apr 21, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Sovrummet, Stora Lilla Familjen
Utsikten från vårt sovrumsfönster. Storm och träd på svaj…
…
Som det har stormat i natt.
Jag tycker inte om storm. Känner mig otrygg och är alltid rädd att något träd ska rasa åt fel håll.
I morse, när vi precis vaknat och jag tittar ut genom sovrumsfönstret. Så ser jag hur åbäket, Studsmattan, står på högkant ute på lägdan.
Hej, hej.. du känsla av Rådlöshet som jag alltid stöter på när M är iväg. Det slår aldrig fel. Sjuka barn, plötsligt snöyra, huvudsäkringar som går, bilar som krånglar. Sånt. Händer allllllltid, när jag är själv med barnen.
Det var helt enkelt bara att klä på dom nyvakna småttingarna och packa ner dom i Snabbvagnen. Med vindrutan på hade dom det kungligt där inne. Men jag kunde faktiskt inte göra ett dyft själv. Ringde och väckte Stackars Storan som skulle komma så fort hon kunde, men då kom precis gulliga grannarna från vår ena granngård här i Bullerbyn. Dom hade sett hur studsmattan stod där ute på lägdan och förstod att jag var ensam med barnen. Så fint så jag får ont i hjärtat.
Grannfrun tog hand om småttingarna som satt i vagnen och inte alls tyckte att det var särskilt roligt.
Så vi hjälptes åt. Välte upp åbäket. Som var vågigt och dant. Kanske inte något att hoppa på mera. Band fast allt i lä och sen får vi se hur det går. Det var himla skönt att komma in från stormen och äta frukost sedan. En bättre fredagsstart kanske man hade kunnat få, än med förstörande storm, två ledsna barn i vagn och känsla av rådlöshet. Men hey! Ingen kom till skada och det är det viktigaste!
Men nä, nu skiter vi iden där morgonen som var allt annat än nice. Hoppas bara den där studsmattan går att räddas… annars är det såklart inget att göra. Men himla sura kronor då tycker jag. Som liksom bara blåst bort. Nåväl. Inget skit uttaget i förskott. Vi lever på hoppet….! (HÖHÖ).
Till något trevligare; 
Hon, där. I fradagsmorgonsolen den 21 april. Den där lilla, näpna, flickan. Familjens Lillan. Sixtens Lillasyster. Juniflickan. Vår sanna Junidröm.
Idag blir hon 10 månader.
Den där koladoftande, lena lilla flickan. Den gosigaste bäbisen på jorden. Som är en cool tjej, som också är alldeles galet mamma-kär. Och till och med än mer kär i mamma-maten än sin Storebror. Hurra säger mamman, i alla fall än så länge!
Du sover gott om natten. Nattad med samma saga som Storebror. Så rar som ligger och lyssnar och bara är i min ena armkrok, medan Bjossan ligger i den andra. Och så slumrar du en drös timmar om dagen också. Där är ni så oförskämt lika, du och din Storebror. Att sova är sköönt, säger ni. Och ute i vagnen är det ju bara så himmelskt. Du är nyfiken, älskar att riva ut saker ur skåp och lådor och är gärna uppe på dina små ben och spatserar runt möbler. För att ibland stå helt själv några sekunder innan du liksom kommer på att du faktiskt står själv och då böjer på dina små knän.
…
J har såklart Storebror som sin stora, stora idol och hans leksaker verkar alltid roligare än vilka andra leksaker som helst. Det är en fin balansgång det där. Att för Storebror lära sig att dela med sig, men samtidigt måste han också få ha vissa saker för sig själv. Men tunnan med duplolego till exempel, det är en typisk tillsammansleksak och det funkar fint. Medan J till exempel absoluut inte får lägga små händerna på den där Stora Gula Traktorn… och tydligen var dom där böckerna Juni sitter och drar i; Spejalböcker. (specialböcker). Jo, jo. Så var det med det..
Fast luras inte! Den där lilla flickan har också skinn på näsan. Det är, oftast inte i alla fall, utan morr man tar något ur hennes händer. Det är bra, det!
Medan Storebrorsan är mer en mini-me; pratar så orden bara sprutar, gestikulerar och kan gå från jag-äääälskar!- känsla till att det plötsligt ryker ur öronen. Så känner man, redan nu, att Juni mer är mannens lilla avbild. Så himla fint. Att två syskon kan vara så lika, men ändå så olika.
J och M, är liksom lugnet själva. Fast lite otippat är J en riktig Up-and-go-bäbis. Hon har absoluut inte tid all ligga stilla på skötbordet vilket hennes fartiga Storebror inte brydde sig alls i. Som en Snurresprätta ska J bara iväg, och det är typ alltid vi kommer ut från ”Blöjhuset” (som S säger), med kläder halvt påtagna och blöjan likaså. Med bäbisen som ett busigt solsken och med tungan i mungipan.
I den här familjen finns både fart och fläkt och filbunkelugn i en salig blandning, hos oss alla. Några har lite mer av det ena och tvärtom. Vi är en kvartett i balans, om man säger så. Och det är så makalöst fint, att få vara en familj tillsammans.
<3
Nu ska jag och Storebror försöka hjälpas åt att reda upp det här hemmet lite inför helgen. Mattorna är ute i stormen och dammsugaren och skurtrasan väntar. En fredagsstädning ska nog kunna städa bort morsans dåliga start med stress- och argkänsla.
Hoppas ni får en fin fredag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 20, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen
Det där var ju i morse. Lillan satt och lekte med sina leksaker. Tills det var långviladags.
Då hade jag och S sedan Mamma-Sixten-tid. Sånt är viktigt. Egen tid med mamma.
Så då följde en lång stund av hitte-på. Tillsammans med han som frågar efter förstoringsglas, säger varför? 7000 gånger om dagen och som mitt i allt kan avbryta för att säga ”mamma? jag är glad för du är här”. 
På lilla vita, vänstra stolen. Där satt han. S. Och styrde på spakarna. Ni ser dom, väl? Barnstolens ben. Det är inga ben. Ju. Det är s p a k a r.
Fantasin finns. I massor.
Och så dukade han upp för picknick också. 
Efter att jag knipsat den där lilla bilden, på fikat mitt på motorn. Med favoritfärger på kopparna. Då sprang han och hämtade filt och grejer också. Så det blev picknick på riktigt.
Den där Minimannen alltså. Vilken stjärna.
…
En torsdag med lite av varje.
1§Dyrbar tid med dom två små människor jag älskar mest på jorden.
Tvättfix också såklart. Och några blommor har fått ny jord. Och så kom ju Mormor och Morfar också! Det var mys.
Det fikades tunnbrödmackor och sörplade kaffe. Och när regnet bestämt sig för att dra sin kos. Kom solen. Och vi skyndade oss ut. Studsade studsmatta och insöp friskluft. Innan matlagning och kvällsbestyr.
Och nu är det kväll. Dom två nybadade småttingar sover gott sedan länge. Och jag sitter här. Och har något så stort, så stort innanför bröstkorgen. En så stor lycka, som vi idag har fått klartecken för. Knappt så att vi tror att det är sant och något som ännu inte landat.
Det handlar om Livet och en pusselbit vi liksom bara kunnat drömma om. Jag lovar att berätta så att ni förstår lite mer. Snart.
Men tills dess. Får ni bara helt enkelt, lite smådrygt ovetandes, glädjas med mig. Och oss.
Idag blev en minnesvärd dag.
Lillafrun
av Emmeli | apr 20, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Träning
Åhå.
Påsklovstorsdag, alltså. Tillsammans med mina två stjärnor. Och idag är planen; inga planer. Bara vara. Ha det lugnt och skönt och påsklovigt, liksom. Mellan dom olika lekarna som mamman meeer än gärna får vara med på, så passar jag på och slänger in nån tvätt, torkar ur ett kylskåp och så vidare. Allt i skönt tempo.
Så mumlar jag för mig själv att var det inte stark man skulle bli av att träna!? , där jag går runt med sån träningsvärk att det inte är klokt och känner mig svagast på jorden. Men det är ju precis så här det funkar. Och Onsdagsgympan igår var ingen lek. Att jag sedan tog Snabbvagnen för att hämta hem Storebror, fick feeling och sprang först en runda, innan vi slirade in på Föris och hämtade hem den där älskade Minimannen för att sedan kuta hemåt med fullt megaälskat last. Det, gjorde liksom att det ju blev dubbelpass av jobbig kvalisort. Så det är inte så konstigt att det känns som det gör idag, tänker jag. Men det är bara så himla roooligt att springa med den där vagnen att jag inte kunde låta bli. Så idag är det vila-vila som står på morsans motionsagenda.
Och just det, ja! Dom där brallorna. Heeelt galet sköna. Några jag bara haffade i farten utan att prova och som var prick så sköna som jag hade hoppats på. Finns HÄR.
Bilderna är från häromdagen när vi var på väg på Påskdagsmiddag hos Mormor och Morfar. Idag är det fjällrävenbralla och ruffsigt hår i tofs som gäller!
Mina gullesmåttingar!
Nu ska vi fortsätta Påsklovstorsdagen här! Lillan sover, Storebror har fruktstund och jag ska lägga luktärsfröna i blöt. Åh, underbart!
Hoppas ni har det fint, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | apr 19, 2017 | Emmeli funderar, Hallen, Norra Drömgården
Hej i onsdagen!
Och ja; har ni sett!
Ä n t l i g e n
.. så kunde någon extremvelig människa bestämma sig för vilka lampor som skulle få ta plats där i sidoljusen i än-så-länge-lilla hallen.
Sån världslig grej som jag inte låtit ta sådär väldigt mycket fokus, men som jag såklart ändå längtat lite efter. När stjärnorna försvann har det ju varit kolsvart där om kvällarna. Men inte nu. Jiho!
För häromdagen kom ett drömmigt paket…
..från en nätbutik alla borde klicka sig in på. (HÄR finner du butiken!) Och nej, jag är inte sponstrad, vill bara tipsa!
Bara att öppna det där paketet var underbart. Det doftade lavendel av medskickade lilla linnepåsen att lägga i linneskåpet. Och den söta prylen jag också klickat hem förutom lamporna, var inslagen i mjukgrönt silkespaper med guldiga prickar. Och brett sidenband om hela alltet. Ja, ni ser ju själva.
Jo, jo. Det finns nätbutiker. Och så finns det Nätbutiker.
Jag fick feeling och föll direkt för dessa mjukt gröna lampskapelser och tänkte då att det ju bara måste vara rätt. Med tygsladd och allt. Perfekt i storleken för ett hallfönster sådär.
Samtidigt hängdes också vad jag såklart tycker är den allra, allra finaste av konst;
<3
Och där ett par pyttiga vårskor som väntar på att få användas ute nån himla gång. Det är alldeles för kallt ännu.
Så. Lite hall och stor Lampkärlek alltså, denna onsdag i mitten på april.
Här är dagen igång sedan många timmar. Jag har precis vinkat Storan hejdå efter ett svettigt Onsdagsgympapass som var äckeljobbigt med väldigt skönt när det var gjort. Nu knipsar jag yviga pelargoner och gör ännu fler skott utav, så att jag slipper såna där rangliga pelargonmonster som ju blir om man inte vågar knipsa. Jag är egentligen alldeles för feg för sånt där, men Storan hjälper mig att våga. Det är bra, det.
Nu väntar några soliga timmar här hemma på gården med allt-möjligt-fix, innan eftermiddagen och mysiga kusinplanen väntar; grilla-korv-mellis i Mäjadalen!
Ha en fin onsdag, ni med!
Lillafrun
Senaste kommentarer