Håhå, tisdag ju!

Men vi tar en Måndagshälsning idag. En liten tillbakablick, inför-nya-veckan-landning och några små planer i vanlig ordning. Ni förstår snart anledningen till lilla förseningen.
Helgen var så himmelens härlig!

Vinden tog i allt vad den orkade men solen sken, så gott. På lördagen hade vi bett om barnvaktshjälp av Farmor och Farfar, så Storasyskonen knatade dit medan Bertilen och vi päron jobbade här hemma.

Bertil är en sömntuta och med stora barnen på vift kunde jag passa på att renoveringsjobba medan Minsting marathonsov. Så himla roligt! Jag lindrevade och isolerade. Medan M sög spån timme efter timme. 

Ooh, man blir alldeles vingelkantig av stökiga bilderna, jag vet. Men! Vi har aldrig varit närmre ett färdigt sovrum än vi är nu…!

Till kvällen var det Familjemiddag med Svärfamiljen.

Förfärligt lyxigt att få avsluta arbetsdagen så. Och mysigt att träffa storfamiljen, förstås!

Än om Brandismannen fick avbryta mitt i och susa iväg för timmar på Brandislarm. Men jag och barnen hade det gott och sen knatade vi hemåt när kvällen var mörk. Har sån knyck på det här med att bolla tre ungar nu att det ”går som hejsan!” som S säger. Jag nattade barnen och hade sedan långsammaste lördagkvällen i mannaminne. Sådär småtråkigt och smyghärligt, på samma gång.

Så blev det söndag!

Och på planen stod alla-tillsammas-jobb på övervåningen, medan bäbisen sov. Hur gulligt med en tvååring i snickarbralla?

Och titta här, några som hade det kungligt i sitt ”jobbande”;

Vi har ju ingen tv som ni vet. Men där uppe på övervåningen så fungerar såna moderniteter och det utnyttjade vi. Jädrans så festligt. Chips och film, mitt på cellulosaisoleringen! Haha, gulliga renoveringsbarn!

Så, där satt dom. Lilla Radarparet. I alla fall en liten stund.

Så tinades fika från frysen, grädde vispades och kaffe bryggdes. Älskade mamma och min Moster M kom på besök.

Det strösslades vackerblommor och karameller och kramar. Och så fikade vi, förstås. Så mysigt stund. Den lille nästan-tandlöse plutten höll med som ni ser.

Söndagsbad med efterföljande tuppis. Prick hur skönt som helst.

Inne i köket passade pappan och mamman på att träna. Dubbla pass. Något som händer väldigt sällan. Men ibland är det roligt med en riktig utmaning och vi anade att en brutal träningsvärk kunde vara på ingång dagen efter.

Till eftermiddagen hade vinden gett sig och vi gav oss ut medan middagen lagade sig själv i ugnen. Skitiga barn, är lyckliga barn! Vårtecken med geggig lillväg och vattenpölar att hoppa i. Ljuset, så enormt vackert! Äntligen är jag så redo för alltsammans och längtar efter varje lite vårtecken.

En helg. Så himmelens fin. Så blev det måndagmorgon;

Och det kaosigaste av kaos ni kan tänka er utbröt. Herr Äckelsjuka.

 ”Neej, vi skulle ha avvaktat att träffa små precis-friska darlingarna i lördags…”. 

Men men.

Den maximala oturen här var att jag och M blev hutlöst dåliga båda två, prick samtidigt. Med tre barn att ta hand om. Kaos, sannerligen. Att amma var en pärs. Men mitt i dagen igår kom Mormor och Morfar och hämtade två pigga storasyskon så att tvärsjuka föräldrarna fick vila… bredvid mjuka bebben. Vilken bragd dom gjorde.

Nu är det tisdag. Vi lämnar ett helt vidrigt dygn bakom oss. Alla har (yes, dom pigga storasyskonen åkte också dit till sist…och Minsting en mini-sväng)varit igenom äckelsjukan med efterföljande hög feber och sån värk i kroppen… som skrattsylta, så fick ju förstås jag och M dunderträningsvärk av dubbelpasset så kära hjärtanes som vi åmat oss, aldrig varit med om dylik kroppsvärk. Fascinerande hur pigga ungarna kan vara med hög feber, och själv känner man sig halvt kolavippad med 39 grader i kroppen..

Ok. Vi är igenom tunneln. Karantän deluxe pågår och vi klorinar och tvättar. Vi tar en stund i taget, vilar i massor. I veckan har jag planerat att visa er lite mer renovering och vad som gör mig alldeles vårnipprig just nu. Hoppas ni hänger på!

Önskar er en god vecka!

Hälsningar en lycklig över att vara ute ”på andra sidan”-tacksam..

..Lillafrun

 

G-VMBJT57ZE4