Blåsippelycka!

Med snärjiga dagar bakom oss, där mamman känner att dubbelknutarna knutits på rad och andningen inte direkt varit djup så många gånger, förutom möjligtvis vid långa promenaderna eller dom där små gympapassen. En vecka där det varit sjukstuga, mycket jobb, Brandismanna-uppdrag, renovering till sena kvällarna, ledsen bäbis med tandsprickning, ovanliga nattningar som tagit små evigheter. I princip noll stunder att bara andas för ett slag. Varken jag eller M är så bra på stopp-knappen, alla bestyr är så kära liksom. Men energitankandet är viktigt. Så det var därför så himla, alldeles extra, härligt att ta den nybakta sockerkakan, lager-på-lager-klädda ungarna och åka till skogen.

Ta helg. Andas. Låta axlarna sjunka. Mötas av den vackraste blåsippsbacken vi skådat. Och fika kakan vi bakat på dom där vackra, himlagoda, hemäggen vi fick i början av veckan. Alltså å, så helt fantastiskt mysigt och gott på alla sätt.

Mums, mums, mums!

Och där;

Lilla 11-månadersbäbisen.

Han tittade storögt på sina storasyskon och alla blå blommor i backen… han såg så väldigt sugen ut på en sockerkaksbit också…

..men fick hålla till godo med en ”mamma-slurp”… vilket han inte tackade minsta nej till, i vanlig Bertilen-ordning.

Lilla Radarparet hade highlife.

Bland festisar och kakbitar på rad. Prassliga löv, vackerblomster och roliga lerpölar.. att både leka och dratta på rumpan i och brista ut i storgråt för… ”juuumpan blev blöööt!!” (Strumpan blev blöt) för lilla Skrållan, men några minuter senare var leken igång igen.Skogen. Helt underbar!

Efter ammemyset och leken och djupa andetagen, plockade vi oss varsin liten bukett.

 

Så började vi tjava tillbaka till bilen igen, där den stod vid den där parkeringsfickan som för alltid kommer att påminna mig om när jag och M preciiis gift oss. Vi hade just lämnat kyrkan med skramlande burkar bakom tjusiga lilla bilen. Så satt vi där, insvängda på dolda parkeringsfickan med magnifik utsikt över havet, i min Morbrors lilla PW. Vi väntade in att hela bröllopssällskapet skulle åka förbi oss.. så att vi sedan kunde åka mot Livets Fest. Vilka minnen.

Å, vart var vi?

Jo. Blåsipporna.

Vi lämnade det blå havet av blåsippor. Med hjärtana fyllda av mjuka skogen, kaffesörplandet, om ditt-och-datt-samtalen och synen av skogslyckliga barn.

Blåsippelycka!

-Kan reda ut vilka snärjiga knutar som helst.

 

Hoppas att ni har en riktigt, riktigt god helg! Ta hand om er så hörs vi snart igen!

Lillafrun

Han och Hon. Och den största av skatter. 

Han och Hon. Och den största av skatter. 

 

Det är kväll på gården och i hemmet hörs endast dom snusande barnens andetag från sovrummet bredvid.
Mor är trött. Faktiskt så trött att det värker i kroppen på mig. Dagen har varit lång och en drös moderliga dubbelknutar har knutits.

Det är en ynnest att få vara Mamma till de ljuvligaste små skapelser jag vet om. Med det inte sagt att det alltid är lätt.

Jo, lätt är det.. för ungarna är friska, förutom någon snuva nu och då. Vi har det gott i ett varmt hem. Mat på bordet (sjuttioelva gånger) varje dag. Och det fullkomligt bubblar av kärlek och glädje inom familjen, varje dag.

Men trött och smygless måste man få bli ibland i alla fall, tänker jag. Det har ingenting med kärleken att göra. Det bara viskar om att en Mamma också är människa.

När småtänderna är borstade, innan-nattning-buset gått överstyr, kvällssolen lyser in och den tröttaste i gänget är mamman. När godnattsångerna är nynnade tusen varv, små smygande småttingstegen tagna mot vattenglasen som dom ju ”glömt” och bäbisen med små tänder på framsprickning, tröstat sig med amning till söms. När till sist tystnaden stiger, solen sjunker ner bakom berget och unge efter unge slumrar in, då finns till sist bara synen..

Av Han och Hon. Och den största av skatter. 

En evigt stor tacksamhet. Alltsammans.

 

Lillafrun

 

 

Att kanske underlätta lite i vardagståget!

Fylld kycklingfilé med pest och mozarella!

Klicka på de grönmarkerade orden för att komma direkt till recepten!

Ljummen middagssallad med halloumi!

Mitt bästa Pajrecept!

Torskknyten!

Pasta rosso med parmesan!

 Godaste Fisksoppan och Ett fantastiskt bröd till den

Plåtmat förstås! 

Några middagsrecept, för att kanske underlätta lite i vardagståget!
Att göra flera pajdegar samtidigt, för att kunna frysa in, är ett lifehack. Plåtmat, ett annat. En ljummen sallad såhär på vårkanten tycker jag alltid är fräscht och gott. Kanske finner ni något litet middagstips.

Nu håller lillprinsen på att vakna där ute i vagnen hör jag, dags att snusa skör liten pojke som mest bara velat vara i mammans famn hela veckan lång. Men idag verkar han marathonsova som vanligt igen, lillvännen. Dunderförkylning och tandsprickning i kombo.. puh, säger både han och jag. B är inte jättelätt att bära nu alltså, hah.. goseplutt, så mjuk och go. Det kändes som en god investering när jag drog av ett svettigt gympapass här nyss. Stärka mammankroppen, liksom. Och tanka ny energi förstås! Dom enda som kunnat få Lillebror riktigt glad denna vecka, är hans storasyskon. Så gulligt ändå!

Vi hörs snart igen!

 

Lillafrun

 

Världens bästa barnvagn… att både gå, springa, cykla och skida med!

 

Jag får oändligt många frågor om vår syskonvagn.

Svarar gladeligen. Men tänkte, att nu gör jag ett inlägg där jag samlar ihop dom vanligaste frågorna, så finns det här i arkivet sedan. Till att börja med; Ja, ja, ja. Det här äär världens bästa barnvagn!

 

Vagnen heter Thule Chariot Sport2 Blue 

Finns att köpa på flera ställen, vi köpte våran på Babyproffsen i Örnsköldsvik.

När man är riktigt plutteliten, från en månads ålder. Då är ”Hängmatteinsatsen” ypperlig. Den hade vi för lillvännen B som ni ser ovan.

Vagnen har två säten där varje säte ställs för sig.

Vagnen är i grunden en cykelvagn, det är otroligt mysigt att sätta den bakom cykeln och susa iväg tillsammans. Här cyklar vi på älsklingsön Gotland.

Vagnen går även att förvandla till en pulka för skidåkning. Vi, använder vagnen främst till promenader och löpturer. Och har alltså köpt till det stora, stora hjulet fram. Det är annars två små, svängbara hjul som följer med vagnen, men att byta till det stora är liksom vad som gör hela vagnen till En Supervagn, tycker vi.

Vi tar oss fram överallt ju!

Över åkern och genom höga gräset.

Genom skogen……och ut på klipporna vid havet.

Genom svettiga springturen med sovande små, längs slingriga grusvägar och småguppig landsväg.

Vagnen har en handbroms som är himla bra att ha vid springturerna, i nedförsbackarna liksom.

Nätet är perfekt under sommaren, som flygfä-skydd.

Ett solskydd finns också.

Under kallare dagar, typ mitt i vintern. Eller under regniga dagar. Då är genomskinliga vind- och regnskyddet prima. Det gör att vagnen nästan blir lite som ett växthus,

… särskilt när småttingarna gärna sitter tätt, tätt ihop, så håller barnen sig så varma och gossiga där i. På sidorna om vagnen finns ventilationsluckor att öppna. Vagnen ventilerar även uppe i taket.

Våra barn är nu nyss fyllda fem år, snart tre år och snart ett år. Och hela hopen nyttjar denna vagn… ibland sitter Juniflickan på taket och pojkarna där i. Ser riktigt party ut!

 

Vi har haft vagnen i två år nu, sedan Juniflickan skulle byta från liggdel till sittdel. ”Någon” ville ju inte lyda sin man och köpa denna på direkten när vi fick familjens Lillasyster, utan jag ville ha en ”vanlig” syskonvagn först.. ”som man kan bädda myysigt för bäbisen tills den blivit lite större och ska sitta”… knasiga jag. Det var inte en ekonomiskt smart grej. Inte alls.

Så till alla er som tänker som jag (det kanske inte är en endaste en) och undrar om vagnen är tillräckligt gossig för en bebbe.. så svarar jag: ja!

Och på frågan om den här vagnen verkligen är värd alla sina kronor. Så svarar jag ja. Ja, ja, ja.

Världens bästa barnvagn… att kunna både gå, springa, cykla och skida med!

 

Har ni fler frågor så är det bara att fråga på!

 

Lillafrun

 

 

 

Kära loppisfynd och de vackraste hemäggen!

Den tjusiga ramen ni såg igår. Fler delar till det Gefle-porslin jag börjat samla på. Och ännu en otroligt söt, vacker-broderad duk. Vad som fick följa med hem från loppisen häromdagen. Inget linneskåp, nej. Jag spanar vidare.

Och också i bild; Drömäggen. Hemäggen. Plockade av småhänder bland halm och varma hönor. Så nära Moder jord det bara kan bli. Så himla vackra. Längtar efter att baka och laga med dessa.

Sedan turen till grannbyn igår, blev vi liksom mer än peppade att ordna ett hak för en hop fjäderdarlingar. Inte nu på studs. Men vi smider planer. Är så himmelens överens, både jag och M.

Det är så vi vill leva. Precis som nu, här på vår gård. Tillsammans. Och bland än mer liv, som kommer berika oss massor.

Att vara i det som är och ta vara på alltsammans av hela ens hjärta. Samtidigt, drömma, om framtiden…om både stort och smått. Alltsammans. En fröjd. Och ynnest. Så stor.

Ta hand om er!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4