Det var Midsommaraftonsmorgon och på Drömgården, snusade en sovande liten födelsedagsprinsessa..

Jaa må hon leeva, jaa må hon leeva..

Vi sjöng och sjöng.

Till sist vaknade sessan. Så nöjd att ingen, ingen kunde ta miste på det. Som hon längtat efter att få fylla år. Ljusen blåstes ut och paketen öppnades… å tack! sa hon efter varje öppnande.

En superfärsk 3-åring version Mycket Nöjd. Och upp över öronen älskad.

Det blev skattjakt ute på gården och storasyskonen letade spår i form av blommor.

Hurra! Skatten hittad. Såpbubblor och småtatueringar. Ni anar lyckan.

Fransson tyckte också alltsammans var väldigt festligt!

Där gick hon.. med midsommarklänningen på, nya handväskan på axeln, solglajjorna på nosen, lilla ringen på fingret och fyllde tre år. Min Sanna Sommardröm. Juni.

Midsommaraftonen hade omöjligt kunnat få ljuvligare väder. Så varmt och gott. Och ser ni där på lobryggan? Jo, jo. Vi skulle minsann få äran att både vara kalas- och midsommarvärdar denna dag. En höjdare! Dröm, faktiskt.

Älskade människor från storfamiljen rasade in och plötsligt satt Juniflickan i ett hav av födelsedagssång och kärlek, små kusinritade tekningar och paket.

Så flyttades fokuset lite, från treåringsfirande till Midsommarfirande.

Sommarsånger skränade ur högtalarna och vi jobbade på allesammans för att göra Midsommar. Det hämtades björk och lövades och förbereddes för midsommarstångsbindande.

En välbehövlig paus för Midsommarlunch. Allesammans hade vi bidragit till att fylla både köksbänk och spis med god mat.

Både stora och små njöt. Kusinerna var omåttligt söta där dom satt och mumsade i sköna skuggan.

Fyllda av energi högg vi in på ett oerhört viktigt moment. Ju! Midsommarstången. Det var teamwork från början till slut.

Stången restes och ja, det kan hända att vi inte visste till oss över nöjdheten. Drömgården blev med Midsommarstång och tjopp tjopp så dansade vi små grodorna och prästens lilla kråka och en drös andra sommarsånger som osade barndomsminnen.

Jag ställde kameran på gräsmattan och kutade det snabbaste jag kunde för att själv hinna in i bild. Jag bara villevilleville föreviga den där stunden.. Bertilen sov i vagnen och Morbror M satt skönt på sin rullator. Men resten av oss dansade i full iver. Det var barnens Farmor och Farfar och Faster K med familj. Min mamma och pappa. Och så vi, förstås. Team Drömgården.

Gråtlycklig. Milt sagt.

Så blev det 3-årskalasfika och midsommartårta, på samma gång.

En klassisk jordgubbstårta med hemkokt vaniljkräm och jordgubbar. Kan aldrig bli fel.

Födelsedagssång och hipp hurra. För vår älsklingsSkrållan!

Så gick vi på åkern, vår alldeles egna blomsteräng. Plockade midsommarblommor och band kransar och någon lånade ”storgungan” och var så nöjd.

Sen försökte vi, småbarnsfamiljerna, locka ungarna med ”hörreni, ni får eeen piggelinglass till om vi tar en alla-tillsammans-bild nu, ok!?” ..

Och där; något jag kolavippar av. Synen av oss alla tillsammans. Rikedomen i mitt liv. Mannens med.

Treåringen avskyr ju storm, och den hälsade på lite tvärt där, men i pappas famn var hon ändå så trygg. Tänk, att jag och mannen får äran att vara det där lilla triogängets mamma och pappa. Bästa som finns.

Och hela den där dagen. Den byggde bo i mitt hjärta. Och jag kommer aldrig, aldrig aldrig att glömma den. Hoppas så att barnen upplevde den lika härlig.. men törs jag nästan lova, med alla skratt och lyckobustjut och Minimannens ”Vilken daag!!”.

Ni vet, jag har alltid i hela mitt liv firat midsommar ute i sommarstugan. Förra året behövde vi säga hejdå till det älskade smultronstället och det kändes smått omöjligt att de underbara traditionerna kunde toppas med något. Men jo. Här hemma på vår Drömgård. Blev allt magi.

Efter många timmar av alla-tillsammans-firande, kramade Vi, Storlilla familjen, svärfamiljen hejdå efter en ljuvlig dag. Vi fortsatte kvällsfirandet på två håll. Så lagom för barnen som var trötta och kunde varva ner.

Vi Team Drömgården, åkte vidare till lilla byn och åt middag, bastade, slumrade lite och bara njöt tillsammans med mina föräldrar. Det var liksom pricken över i för Juni också… som alltid, alltid önskar att få åka till Mormor och Morfar.

Vi rullade in på gården mitt i natten. Och Årets Ljusaste Natt, var magivacker. Som vanligt.

Jag och M konstaterade. Att drömmen om småungar springandes på en alldeles egen gård, ”tänk att få fira midsommar här tillsammans med storfamiljen”. Midsommar 2019, nyp oss i armen…

-Dröm blev sanning.

 

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4