-årets Gotlandstur fick precis samma ljuvliga ingrediens som förra året; fjärde morgonen, var det minsann liv även i Lyan plötsligt och våra fina vänner, Familjen B, ni vet.. hade anlänt till ön!
Ljuva syn. En lång rad av Sommarbarn!
Två älskade 9-åringar i badkarsvarmt hav. Sagolikt vackert. Hela alltet.
Umgås på solsemestervis, kånka miljarder saker med oss och breda ut oss likt ett helt läger på stranden. Bada och glassa, bada och glassa!
Busa med sin Lillebror under en halvblöt baddrock.
Efter stranden-trötta, handla på byns lilla affär och laga storkok som räcker till både middag och minst ett par luncher.
Tänk så drömmigt, att vi fick dela på Gotlandslyckan ännu en gång. Tacksamheten över fina vänner, där både vuxna och barn går så omåttligt bra ihop och allt bara liksom flyter på sådär som man bara drömmer om.
Middagskö!
Jag och Fru B var ute precis varendaste morgon tillsammans, älskar att motionera på denna ö…. kul med lite ombyte.. och sen känner jag mig alltid skitstark då det inte finns någon backe (nästan) som är i klass med Höga Kusten-backarna, hehe.. så oooerhört kaxigt det lät. (Men det är ju så…).
Nyvakna småvänner som samlas för frulle,
..sen in i Huset, för Sommarlovsmorgon inne på tv:n…
Medan vi vuxna njöt långfrukost, såna med tretår, ni vet.
Nathalie och Jonas är såna där människor, som det aaaaldrig ”sitter fast” för. Plötsligt var Snickarpapporna igång och bidrog till byggandet av nybygget på gården, som vilken naturlig grej som helst, såklart skulle det arbetas lite, liksom.
(Ni vet väl att ni kan följa detta Team B på ig också? HÄR kommer ni direkt till kontot.. fyllt med Livet, i det ljuvliga Drömtorpet.
Medan papporna jobbade på ett par arbetspass, gjorde mammor och barn annat..
.. som att dra på drömmig tur runt byarna i kring och förstås till favvisstället; Landa, mitt i Klintehamn.
Vi besökte också Kuriåsa i Hemse, wow och puh, där var det många villlllhöver-prylar.
Sen fortsatte vi norrut, nu med hela gänget med. In mot Visby… och Lekland för Byggnadsvårdsnördarna!
Vi drog till Österby Brädgård…
Här är det så otroligt bra utbud!
Så skönt att kunna se färgerna i verkligheten och inte bara på skärm. En byggnadsvårdsbutik i våra hemtrakter, det vore något..
Man vet att det varit mycket sol, när några timmar av mulet och regn i luften bara känns så skönt. Vi strosade genom Almedalen..
Visbystros!
Hitta oss en restaurang som obokat, mitt i middagstid, har plats för lilla gänget… ”vi är fyra vuxna och sju barn”… puh, det fanns.
Mätta och nöjda och trötta, tjava bland rosor och över kullerstenarna…
Sova gott om natten, vakna till en ny dag, tillsammans.
Vispa ihop en storstöpa med kikärtsvåfflor och ordna alla tillbehör som vi bara kunde komma på.
En mäkta uppskattad buslunch. Om mamman fick välja, tog hon vaniljglass, vispgrädde, salmbärssylt och jordgubbar på sin våffla. Fy farao, så gott det var!
Spela nummerkubb och vara vakna till lite för sent på kvällen. Känna hur sommaren är i sitt esse.
Dåna över Gotlands fantastiska natur, alla dikeskanter som är som rabatter, fälten med vallmo.. vyerna, som den här, vid maffiga Högklint.
Tjava strandpromenaden.
Strosa genom Botaniska…
Inte få nog av gulliga gränd och klasar av rosor.
Njuta av ett rejält långt pärlband av lata dagar. Vi hann nästan glömma var vi egentligen bor och lever, att vi hade djur, stor odling och trädgård. Det, skulle vi inte kunnat göra, om det inte vore för det sanslöst hjälpsamma teamet där hemma som Vickade för Drömgårdslivet när vi var borta. Så otroligt värdefullt för dessa tu och deras fyra små.
Vi fick det bästa av båda världar, först några hel-lugna dagar bara vi ”lilla familjen” och sen avsluta med dessa fartiga, intensiva, kollektivleverne-dagar tillsammans med älskade familjen B. Så många minnen för livet vi skapat tillsammans. Så många guldstunder i hjärteaskarna. Att vi bland vila, omladdning och semesterförlustande, även hann med en liten skvätt sjukstuga också, pjta.. det nämner jag mest för att ni ska veta, kanske bli påminda bland alla glassiga sommarbilder på sociala medier? -att heela livet ryms, för oss alla. Jämt å jämt.
-Tack livet för en helt sagolikt fin tur till vår älskade favorit-ö.
Så vaknade vi upp i det där älskade kalkstenshuset, på vår absoluta favoritplats på jorden, näst vår egen gård. Gotland, hej!
Här är den plats jag kommer till sån otrolig ro… ni vet, en plats där man känner sig som hemma, men inte är hemma.. där det finns massor att alltid göra. Älskat göra, ja. Men ibland kan ju några dagar tvärlata dagar vara bara exakt det man behöver, och såna, det får vi här.
Lilla O gjorde sig hemmastadd, hittade leksakslådan och började servera oss alla kaffe huller om buller.
Och efter en lång frukost, klipptes gräsmattan. Iiiinte Olof emot. Tvärtom!
Själv stack jag ut i skogen och sprang på älskade, hemtama stigar… som jag sprungit på sedan fjorton år (!?) tillbaka.. kära hjärtanes! Fint välkomnad hem blev jag också.
Middagsdags. Med den så enkla, till känslan nästan fuskiga, fiskgratängen som alla bara älskar. Recept HÄR.
Och så gotländska jordgubbar med grädde och chokladkross till efterrätt. Det var ju ändå mamman och pappans elfte bröllopsdag!
Vi sov som grisar. Njöt av lugnet. Tog dagarna som dom kom, i sakta mak.
Nu skulle det bli sockerkaka.
Brofika på Stora bron, fy farao så mysigt!
Sommarbarnen! Vana brofikare.
Kan liksom inte sluta superlativa.. vi hade det (nästan) för bra.
Och förstås drog vi till våra favoritstränder. Här, på väg ut på den absolut största favoriten.
Bada, vila, fika, leka, busa. Och tusen amningspauser, om ni frågar den där lilla Virvelvinden.
Badkläderna på tork…
Och efter några lugna bara-vi-dagar, bytte semestern skepnad…. men mer om det en annan dag!
Så lämnade vi gården… vinkade hästar, katter, renoveringsstök, blomster och grödor… och världssnälla gårdsvakter.. hejdå!
Att börja en lång bilfärd, sviiiintidigt på morgonen, det är ett småttinglivslifehack. I ett kick hade vi kommit långt, långt medan barnen bara fortsatt att sova. Rasta sig med önskemat, lek och bensträck.. alltid uppskattat!
Iväg det sedan bar, över böljan den blå.
Så alldeles oerhört härligt, att titta på, tyckte Lilla O.
Vips var det hemfärd igen och med oss hem, en oräkneligt stor skara sommarminnen. Här, med några timmar kvar till hemma, vårt älskade Höga Kusten, så började hemlängtan att smyga sig på… något vi inte känt av (faktiskt! …hemmkära som vi är!?) på hela tiden… och titta! Nyplockade skogshallon till mellisfilen!!
När vi rullade in på gården sent i lördagskväll, efter nära tio dagar borta hemifrån vår älskade gård, var alla ungar som sovit i timtals i bilen nu vakna. Lillminsting hann i ett nafs rusa ut på gräsmattan och plocka ihop stortraktorerna han inte haft med sig på turen. Och in det sedan bar för att möta alla katterna och sedan snabbt ut för att ropa på hästarna som alla tre kom emot oss där vi stod hela familjen samlad.
Så himla fint att åka bort för ett slag, till en älskad plats. Bryta av. Ladda om. Och sedan få komma hem. Till vår plats på jorden.
Sova ut, dona runt. Plocka gammblommor, klappa katt. Packa upp, vila sofflock. Slumra, medan regnet faller..
Så solade det upp och ut kutade barnen, som lekt inne under regniga timmar… tagit sig genom hela hemmets allllla prylar, utklädningskläder, spel, pyssel.. sådär som barn gör, när dom varit iväg hemifrån.. ja dom bara ÄLSKAR att vara hemma igen, av hela små kropparna och själarna.. Borta bra men hemma bäst.. och smultronen smakade himmel!
Vecka 28 avslutades med att den allra första buketten plockades från blomsterbäddarna. Fullkomligt älskar årets karamellrosa lejongap och ljusgula phlox.
….
Long time no see, vänner!
Men nu är jag åter här! Jag tog mig bara en liten skriv-vila, förstår ni. Ni är så oerhört gulliga som hör av er och undrar om något hänt eller så. Jag ska berätta för er om resan vi varit på, nu under veckan. Så lova att kika in här nu, så hörs vi!
Nu tar vi måndag här hemma på gården. Vi ska jobba oss igenom trädgården, jag bland bäddar och rabatter medan M och Lillminsting klipper gräs. Gräsklipp kommer att hamna på bäddar där vi täckt för lite och som därför fått en del ovälkommet ogräs. Så en ny omgång sallad ska jag också ordna, snigel-asen har gjort att en bädd är helt saboterad och behöver en omstart. Nu är det bara att påbörja Årets Snigelkamp (ge mig dina bästa tips, snälla snälla!). Jordgubbslandet dignar, så det är tre storasyskon som är beredda att rycka in, för att ordna oss alla ett mellis jag tror vi kommer mm-a mer än en gång åt.
Hoppas, hoppas, hoppas att ni har det gott! Så hörs vi imorn igen!
Dagvillheten har slagit till, ordentligt. Som sig bör i tillsammanslediga sommartider.
Men vänta ni bara, vi tar en liten kik på veckan som gått, vetja!
Första hela juliveckan…
.. började med att pappan hade bemärkelsedag.
Födelsedagsmorgon, med väckning av fyra ihoptrasslade ungar för att sedan tuffa igång med födelsedagssång av rasslig sort.
Kramar, paket och gofrulle på det!
Nybakt Mammabröd, snurriga bullar och förstås (!); fruktsallad med visgrädde, familjepappsens favvis, sedan alltid! Och för Guds skull, glöm ej kaffet! Nix.. han är inte krångligare än så, den där skäggige.
Jag och Olof kutade i vanlig ordning. Och den här turen hann vi preciiis hem, innan regnet kom.
Jag fyllde hemmet med buketter av pion och daggkåpa. Och otaggiga rosen Therese Bugnet. En svårslagen kombo! Dukade för kalas gjorde vi ju också, himla fint var det (läs om det HÄR). 9-åringen tog en bild av sin mor.
Allt och alla njöt av regnet som vräkte ner. Som den där lilla människan som ääntligen fick riktig användning av det där paraplyet han köpte en gång på loppis för en guldpeng, mitt i vintern.
Vi gjorde studiebesök hos Brandispappan. Skitcoolt med alla stora brandbilar, tyckte Lillminsting. Storebror höll världsvant koll på sin Lillebror.
Vi tog med oss kalasrester och gick över lillåkern, till fräsiga tant G. Tårta, sällskap och cigg, liksom.. när man närmar sig 90-strecket, satt det himla fint. Och för oss, sällskapet, värmde det hjärtat att se den gamla människan så glad.
Pufflugsgos! Och en massa bus ute på lägdan, både hästar och människor var svettiga och lyckliga efteråt.
Ännu mer pionfluff!
En kväll drog jag till bästa sortens frisseri, på andra sidan fjärden. Mammor som surrar, klipps av fina frisörmamman.. och så fick vi äta det godaste och somrigaste fikat efteråt som Fru B fixat. Åhåhå, jag älskar byalivet! Allt och alla nära.
Torsdagmorgon och ljuvlig morgonsol som sken in i Salskammaren.
Sen blev det fredag och vi checkade ut totalis, för några riktigt lata dagar… starkt bidragande till min dagvillhet idag. Men himmel, så härligt med lite sommarvila!
Hoppas, hoppas, hoppas att ni har det gott, ni med. Ta hand om er allt ni kan! Och njut av sommarvila om ni kan, ni med!
Ni är kanske några, några som följt med sedan begynnelsen av detta lilla hörn av internet?
Och då vet du kanske, att vi levde ett gäng år uppe i Norra norr, när vi studerade på högskolan?
Det gjorde vi alla fall, med en hoper människor som tillsammans byggde ett alldeles särskilt bo i våra hjärtan. För evigt. Två utav dessa människor, är Emil och Eleonor. Vi inte bara pluggade, trapphängde, fredagsmyste, sjöng och tränade tillsammans. Vi åkte också till Gambia i tre veckor och bodde i hyddor och lärde oss massor om livet, födde våra första barn samtidigt med bara några veckors mellanrum.. och E och E var förstås med, dagen när jag och den skäggige gifte oss… dom var inte ”bara” där som hjärtevänner, utan satte även guldkant på vigseln, med briljant sång och spel.
Nu har vi precis firat 11-årig bröllopsdag (TACK finaste ni, all familj, vänner och fina följare, för alla grattis!! Wow, som vi är överösta med kärlek från er! <3 )…
Nu, så skulle det äntligen klaffa; Drömscenariot. Att vi, som sedan vi flyttade hem till Höga Kusten och dom ner till södra söder, inte setts på SJU år.. nu ääntligen skulle vi träffas igen!!
Efter en dag fylld av trädgårdsbestyr, kammade vi till oss lite, förberedde middag… och väntade in gänget. Och så äntligen rullade dom in på gården.
Och vet ni? Det var så himla häftigt. Det var verkligen, som om vi sågs igår. Vi bara fortsatte där vi avslutade. Nog för att vi hållit kontakten via telefon, men det är något annat att ses på riktigt.
Fem utav familjernas barn, har aldrig träffats. Men se, det märktes inte. Det var den kortaste av startsträckor, sen var leken igång!
En hop glassätande ungar med sommarfötter. Fy farao, så fint!
…
”Vi behöver inte hitta på något extra, vi önskar leva i er vardag under några dagar”, sa fina vännerna. Så vi släppte loss Drömgårdslivet och bjöd in till det, i sin enkelhet och med allt vad det också innebär.
Det var så mysigt att vakna tillsammans. Som ”på den gamla goda tiden”. Trapphänget hade nu bara förflyttats, till vår bro, bland en massa gullbarn.
Eleonor förevigade hon som njutit svettig morgonrunda medan alla sov och degen jäste fint och som nu var mer än pepp att få bjuda på go’-frukost, med nybakt Mammabröd såklart.
Att få njuta långfrukost tillsammans, i luugn och ro, ute, en varm sommarmorgon… smått oslagbart.
Vi avhandlade livet, pratade i kapp, uppdaterade varandra, pratade drömmar.. och bara njöt, av nuet.
Barnen lekte konstant. Utan ett (!) endaste kiv.
Sommarlovsmorgon i Salen.
En massa lek och busiga påhitt. Vi har en bild i ett av familjealbumen, när dessa tu var ett år gamla och just lärt sig gå.. då drog dom varandra i lära gå-vagnen… nu rejsade dom fram längs vår lillväg.
Vi tog förstås en tur till Lillsjön också.
Badade och badade.
Och gofikade! Självklart. Vad vore livet utan gofika?
Svea-katten svassade runt bland middagsätande små.
Och förstås skulle vi också bjuppa på lite arbete (hehe)… papporna slog till och gjorde en ny hästhage, en riktig Sommarbeteshage..
Tråden trasslade sig i vanlig ordning.
Men till sist…
… så släpptes hästpojkarna ut på det gröna, till ett tjoande av oss andra.
Och medan hästpojkarna fick beta, tog vi tillvara på varje minut tillsammans.. för morgonen därpå, åkte fina familjen H vidare.
Dom där dagarna tillsammans. Blev ett så gudomligt fint Första Sommarlovsminne för denna sommar, för oss alla. Nu hoppas vi att det inte dröjer sju år till nästa gång vi ses.. puh, alltså… så himla fint, med Hjärtevänner.
Senaste kommentarer