av Emmeli | feb 21, 2019 | Emmeli funderar
Ljuset återvänder.
Stannar längre och längre, för varje dag.
Det känns alldeles pirrigt. Och, det gör samtidigt lite ont.
Det känns lite jobbigt i kroppen. På motsträvigt outgrundligt, alldeles solklart vis.
Det är ju så underbart? Också, lite kämpigt.
I mig, samsas både lycka och litet inre minikrig.
Sån här är jag. Jag har lärt mig det nu. Starksköra, känslojag.
Jag lutar mig tillbaka. Lyssnar inåt, lite mer noggrant än vanligt. Försöker slappna av. Stanna upp. Även om det skaver. Även om jag känner mig orolig inombords men inte kan säga varför. Inget är konstigt. Allt är okej.
Jag försöker andas. Lyssnar noga, noga till fåglarnas sång. Känner efter, hur doftar ungens fjuniga hår och hur känns solens värme mot min kind?
Jag sätter händerna i jorden, spelar stycken vid pianot. Försöker vara snäll mot mig själv. Än om jag inte riktigt tycker att jag är värd att pysslas om så, så ger jag mig det. Det är bäst för oss alla och det känns gott i precis hela mig.
Som från att ha varit en sovande knopp i vinterdvala. Till att vakna. Räta på sig. Kisa mot ljuset. Och brista ut i blom.
Precis så.
…
Ljuset återvänder. Och det gör lite ont.
Det får vara så.
En morgon vaknar jag. Och fridsamheten och sinneslugnet har segrat. Ännu en gång.
…
Allt gott till er!
Lillafrun
av Emmeli | feb 21, 2019 | Emmeli funderar
Ni engagerade er något enormt förra veckan i vår kaattttastrof här hemma.. Bästa ni!
Och vi är häpna.
Vår minst sagt lite egne Storkatt, som (egentligen helt och hållet väntat) inte var så snäll med sin lillebror efter den drömmiga starten dom tillsammans (det gick bra i första anblick, kaatttastrof där efter.. jag var uppe 02.30 om natten och försökte lösa kattbråk på köksgolvet).. utan sedan gav sig på honom som han kan göra med oss, mig och M.
Men vad har hänt? Är Sallekatten omvändbar? Har han helt accepterat den där busiga jamen som ääälskar sin storebror, försöker mucka med honom ständigt och dessutom på kuppen , helt glömt bort att han brukar jaga oss efter benen titt som tätt? Är han helt slut av allt busande som sker? Haaar han funnit ro och lycka i livet? Va va va va?
Jag kan inte läsa katter. Tyvärr.
Det enda vi vet är att Sallekatten är mycket egen, så att säga. Vilket inte vi, utan duktig veterinär uttalat sig om, för längesedan. Att han är speciell och nej, kanske iiinte bästa familjekatten. Men ändå, Vår katt. Alla är vi olika, eller hur? Och vi tänker att det får vara så. Vi känner den där egna kattpersonligheten väl. Tänkte låta honom få ett ännu fredligare liv här hemma, om vi ordnade familjen ännu en kattvän, som förhoppningsvis kunde ordna lite kattgos till oss andra familjemedlemmar och kanske bli roligt sällskap också, till Storkatten.
För cirka 11 dagar sedan var det katastrof.. Och nu?
Titta! Kattpojkarna.
Som leker lagom busigt. Tvättar varandra. Delar matskålar. Hänger ute tillsammans. Sover tätt intill. Sallekatten har inte suttit fast mordiskt om varken min eller mannens arm eller ben, på ja, alla dagar Fransson varit hos oss!? Magi, ju. Storkatten har aldrig varit trevligare än nu. Alla kelar med honom som aldrig förr.
-Frans Frasse Fransson. Vilken liten pärla du är!
Så nu vet ni statusen. Som vi inte riktigt kan pusta ut med ännu. Verkar så osannolikt på ett sätt. Men vad tusan, njutas det som njutas kan och här njuter vi lyckan över två kattpojkar som gör alla här hemma glada!
Tror ni att det kommer hålla i sig?
Lillafrun
av Emmeli | feb 20, 2019 | Emmeli funderar
(Inlägget innehåller en kärleksfull reklamlänk)
Barnböcker..
Så älskvärt påfund. Här hemma läser vi för det mesta varje dag. Blir det inte av beror det kanske på att vi varit på fräsigt kalas och kommer hem sova-på-en-gång-sent eller så. För i övrigt, ja då är Sagoläsningen en stående, mycket uppskattad del i nattningen.
Att dimpa ner bland mjuka kuddar och ta läsvila mitt i dagen är också mysigt.
-Både för stora och små.
Storebroren önskar mycket Pettson & Findus just nu. Juniflickan gillar Emil i Lönneberga. Och Bonden Blom-böckerna är roliga. Bertil, han ammas ofta under lässtunden och är ganska så ovetandes men flaxar ivrigt med småhänderna när han väl ser vad vi pysslar med.. för varje sida blir han alldeles till sig, gullMinstingen .
Och när jag fann boken Vad som än sker inne hos Adlibris. Kände jag direkt;
-Den där mååste barnen få, av mig och Vackerpappan.
”En saga som varmt och roligt förklarar att en förälders kärlek till sina barn aldrig tar slut vad som än händer ”
Så sagolikt söt bok.
Inte alls så mycket text, kan nog klassas som en kort saga. Rekommenderas från 3-6 år. Men har man läst mycket så är den också lagom för en tvååring och lite för enkel åt en fyra-snart-femåring.. men! Andemeningen. Ljuvlig! För alla åldrar. 
Jag blev förstås alldeles rörd när jag läste den första gången.
Den här boken. Om att kärleken finns, vad som än sker. Ett hjärtinnerligt boktips till er från oss.
På Adlibris bokrea kostar den dessutom nu hela 45 kronor. Ni finner den HÄR.
Ett litet boktips! Minsann.
Hoppas er onsdag blir fin. <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 19, 2019 | Recept, Söta kakor, bullar och pajer!
Nu är det Semmeltider, i allra högsta grad.
Jag vill tipsa om två varianter av Semmelbakelser!
Men till att börja med; Vilken typ av semmelbakelse du än gör. Nästan loova mig att du väljer att göra din egen mandelmassa? Det är så larvigt enkelt! Går hur fort som helst. Och blir lika gott som det går snabbt och är enkelt. Jag brukar göra såhär:
Mandelmassa!
Mixa 200 gram sötmandel och 200 gram florsocker till så grovt hackat du önskar och rör sedan i två äggvitor. Kart!
Som barn minns jag hur jag stod och såg på mor, när hon ävlades och skållade varenda mandel.. meen det gör inte jag! Och det blir så mycket och god smak.. och innebär inget krångel alls!
Mitt bästa recept på Den Klassiska Semmelbullen hittar ni HÄR
Den klassiska semlan tar ju lite längre tid att göra. Är också en helt magiskt goood bakelse, visst?
Men har du lite mindre tid. Vill göra något superenkelt? Ändå önskar alla semmelsmakerna. Inte alls den där stora bullen, utan istället en lite mer lagom, kardemummakryddad, mandelmassefylld… semmelmuffins kanske?
Då tycker jag ni ska prova dessa Semmelmuffins ni ser ovan, som jag och Juni provade oss på för någon lördag sedan och som jag fastnade så för. Receptet hittade vi HÄR!
…
Semmelbakelser i två varianter. Mums!
Lillafrun
av Emmeli | feb 18, 2019 | Övervåningens Renovering, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat
Välkommen upp!
Det är inte varmt här uppe. Men snart. Hoppas vi. Allt är förberett. Det finns ett så fint tak på plats. Över hela övervåningen. Det är berett att omfamna den där snälla, mjuka isoleringen som ska göra vårt hem varmt, även där uppe.
Rejält reglat. En bra ångbroms satt. Och ett vackert locktak sedan.
Taket. Som är målat med matt linoljefärg. Dock bara den övre brädan och sen inget mer. Målat så, för att det vid eventuellt glipande inte ska göra något. Färdigmålandet sker allt eftersom sedan.. när vi är framme bland drömmigaste sortens renoveringsbestyr; ytskikt, ni vet. 
Ljuset är magi där uppe. Och att vara där om solljusa dagen, är som ljusterapi.
Jag vet att det inte är lätt att hänga med på hur rummen hänger ihop och så. Ni har önskat en planritning. Den kommer här;
I runda slängar är det såhär vi tänker oss Våning två.
Vi tänker oss just nu två rejäla barnrum som ni ser. Minsting är inte behov av eget alls just nu, ju. Så till en början får vår övervåning innehålla bland annat tre sovrum, där vi tänker oss ett till Storebror, ett till Skrållan och ett till oss andra tre.. som med säkerhet också kommer fyllas av dom två andra darlingarna med egna krypin.
Där ni ser att trappen är ritad nu, där är den alltså inte ännu. Just nu är trappan mitt i korridoren, men det är en dålig lösning som vi hoppas kunna ordna snart och därmed få en rymlig och vacker hall/korridor.
Jo, jo. Drömma måste man få göra!
Drömmarna. Målbilderna. Det är vad som driver oss framåt i Renoveringsresan.. särskilt som nu, när vi påtar med något som inte är så peppigt (ska berätta i ett annat inlägg!)
Så många vackra gamla tapeter vi stöter på där uppe.
Men. En vacker dag. Är dom där väggarna klädda med en ny drömtapet. Vald av mig och mannen…. beroende på vad JAG bestämt OSS för (hehe). Golven doftar såpa. Fönstren är putsade. Och i linoljefärgsmålade smygen, blommar mårbacka-pelargonen för fullt. Det enda som stör, är den där humlan som studsar mot fönsterrutan. Men jag öppnar bara fönstret, med dom där vackra fönsterbeslagen och släpper ut det lilla viktiga livet, till äppelträdets blom. Åhåå..
-Vaakna! HAllåå Emmeli, vakna!! Du drömmer!! Det är måndag. Mörk februarikväll. Du har disk att ta hand om. Älskade mannen hinner inte göra något där uppe ikväll. Brandövningen väntar. Du ska natta tre älskade barn nu. Läsa Pettson, Kackel i grönsakslandet. Barnens senaste favorit. Inte sova själv.
Men alltså. En dag. Då är den där drömmen sann.
Lillafrun
Senaste kommentarer