Vi startar veckan med ett stycke Drömgårdsrapport, i vanlig, vanlig ordning.
Veckan som gick;
Vi startade måndagen med att gå ut direkt efter frukost. Leka vanliga vinterlekarna.. just nu är det mycket lek med smältvattnet. Fruktstunden ute i solen var god. Men bakom det där mammaleendet gömde sig hejdlöst med ångest. Aldrig stött på något dylikt. Totalt hudlös kände jag mig.
Pappan slutade måndagstidigt och stack ut och sprang i solen. Så värd det. Därefter fick jag lyxen att ge mig ut själv och andas, medan dessa tu lagade middag tillsammans.
En stund under veckan var det bara jag och småbrorsorna. Himla charmigt! Medan minsta broren slumrade i vagnen hade Mamma och Bertilen tumistid. Vi gosade och tog oss en tur med ponnyn.
Tripp Trapp Trull pysslade sig svettiga… eller vänta, var det morsan som blev svettigast, kanske? 😉
Vi firade en älskade SysterMoster på sin födelsedag, med paltkalas hemma hos päronen. Himmel, vad gott det var! Palt är det absolut godaste jag vet. Så charmigt att både Sixten och Bertil är tokiga i det också.
Vi drog igång odlingssäsongen med tomatsådd! Ivern hos kidsen visste ingen hejd. Underbart!!
Men VARFÖR på hallgolvet och inte uppe i odlingsrummet, kanske du undrar? Ptja.. i slutet av detta inlägg får du svaret…
Och det här då! Så ovanlig stund. Bara jag och Lillminsting, då precis hela storasyskonskaran var iväg på sina äventyr under några timmar. Nånstans här började jag kunna tänka att.. ”jag kan inte kontrollera det som händer i världen just nu. jag måste tillåta mig slappna av i eländet. vi får förbereda oss på det vis vi kan. göra vad vi kan, för oss själva och andra. strössla med godhet, allt vi bara kan. ta en dag i taget. fortsätta leva”.
Att gå på skoterspåret i marssolen är för övrigt min absoluta favoritsyssla just nu.
Kärleksbultande mammahjärta när hela Tripp-Trapp-Trull-gänget var samlat till mellis hemma på soliga kökssoffan igen.
Här ser ni två bilmekare, på väg till ”Farfars garage”. Väldans värdefullt med en PappaFarfar som kan massor om bilar och massa annat… bilar, såna som bara ska fungera, tycker undertecknad. Men så är ju ej fallet. Så tacksamt med egen liten bilverkstad inom familjen.
Och hela helgen då, energitankande, kalasig och god!
…
Önskeplaner för Vecka 10
-Sportlova oss! Så gott med sportlov tillsammans nu. Pappan kommer jobba lite mindre än vanligt och vi har många alla-tillsammans-stunder att se fram emot. <3
-Fira en älskad 8-åring på hans alldeles egna dag!
-Umgås med familj och vänner! .. senaste veckorna har vi tagit igen så mycket umgås-tid med nära och kära och det är något vi tänker fortsätta med. Dyrbare finns ej.
-Blogga!
-Städa i odlingsrummet! … dock! luktar det APA där nu. Eller död hus-mus, menar jag…. Fy och ve. Vad gör jag? Den ligger i såna fall någonstans under golvet…och vi hittar ej åt den!! Jag tycker att det luktar lite mindre nu än för några dagar sedan.. frågan är; är det ohälsosamt att greja på där inne ifall det befinner sig en död mus i närheten, eller är det lugnt?
-Göra vad vi kan med det vi har. Fira livet, varje dag. Låta tacksamheten över det vi har, här och nu, få genomsyra. Knäppa händerna hårt så hårt för att världens elände ska få någon slags ljusning. Skänka en slant hit och en slant dit. Och jag ska försöka påbörja ännu en storrensning i vårt klädförråd så vi kan skicka iväg.
…
Låt sportlovsveckan här i norr, börja! Önskar er alla, en god vecka. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Att efter några rysligt oroliga dagar. Ja, jag törs säga livets allra räddaste, ängsligaste och sömnsvåraste. Har så svårt att hantera det som råder i världen just nu.
Att då, få packa in hela gänget i storbilen och åka till den plats som var min livets första Min Plats På Jorden. Komma hem. Till mamma och pappa. Obeskrivligt skönt.
Vi drog ut på lägdan med ens. Det slumrades i vagnen.
Åktes skidor och räserdyna. Gullbarnen hade sötaste hejaklacken av päron, Morfars och hurt-moster som susade fram på skateskidorna.
Och så tog vi ammepaus, på fårfällen som alltid ligger under vagnen, så vi kan dimpa ner skönt var än vi är.
Jag tog min Lillminsting sedan och gick efter vägen ner mot älven. Älskade Hemmahemma, tänkte jag. Och kände mig så trygg plötsligt.
Tittade bort mot skogsdungen där, och mindes så väl den där förbaskade känslan av mjälthugg som dök på ivriga lilla Emmeli som hade en tendens att gå ut aaalldeles för hårt på små byaskidtävlingarna. Minns också hur pappa peppade. Alltid åkte bredvid. Tryggheten.
…
Så gick jag hemåt till gänget igen. Vi bastade tillsammans, bara jag och M. Lill-Olof hade suverän barnvakt av sin Morfar. Mamma och syrran lagade himmelsk middag. Vi var, Tillsammans.
Idag har jag donat i massor inför kalashelgen som stundar. Det blir paj till middag och det ser ut som en liten paj-fabrik nere i köket nu. Bottnarna har jag förberett redan idag. Dom får bo ute på bron i ”utekylskåpet” över natten. Så är det bara fyllningarna kvar till morgondagens middag. Smidigt! Att planera och lägga upp kalasfixet så att det känns trevligt hela vägen, det är en bra grej. Tar bort stress och gör fixet gemytligt. Jag älskar att ordna kalas! Ser så mycket fram emot att få fylla hemmet med storfamiljerna. Det var så himla, himla längesedan, vi har ju kört på utekalas senaste åren av förklarliga själ.. det har varit himla härligt det också, men att få bjuda in känns så extra festligt nu.
Mitt i allt donande idag kom jag på att jag helt sonika skulle sända er ”Mitt bästa pajrecept”, eller sända om det, rättare sagt. Det var längesedan, men det här receptet lever stark och brukar uppskattas varje gång det använts. Paj är så tacksamt att laga när man ska bjuda många, tycker jag!
Paj i långpanna, bara ta dubbla degmängden och trippla fyllningen. Prima!
… det är den allra första marsdagen för året och därmed är vi så på väg mot vår. Hoppfullt!
Här i norr är det full vårvinter och jag önskar inte bort snön en sekund just nu, det är helt och hållet magiskt det väder som råder .. vi strösslas med dagar med dagar där temperaturen är kring nollan, sol skiner, himlen är klarblå och ljuset som reflekteras mot den vita snön ….alltsammans, som balsam för själen! Första vårmånaden är det och jag tänker att vi kikar lite på vad som ska sås här hos oss i år.
Ännu inte helt klart med det ätbara, jag har till exempel glömt köpa zucchini (!?) som vi ju älskade att odla förra sommaren och njuter av i både bröd, kaka och mat fortfarande. I övrigt, ätbart, hoppas jag på potatis (ännu räcker den vi satte i somras, härlig känsla!), morötter, massor av sockerärter för det är barnens allra största önskan och favorit, förutom jordgubbarna då. Dill, persilja, örter, kanske någon bön-sort om vi får plats. Rotsakerna orkade vi med dåligt förra året, vi rensade inte ogräs en endast gång, nu blev det skörd ändå.. ogräs är inte det värsta… men vi hade behövt vattnat lite mer.. så i år har vi lovat oss att känna in hur orken är, innan vi dundrar ner en hop fröer.. rotsaks-skörden hade helt klart kunnat bli ännu större om vi hade orkat tagit om hand om den bättre.
Min lilla bäbis, blomster-, och köksträdgården däremot, sköttes som ett barn och levererade därefter. Inte alls supernoga ogräsrensat, nej. Men gott att växa i (läs: HÄSTSKIT) och det lilla egenuppfunna bevattningssystemet som dripp-droppade vatten var succé! Hoppas på samma härliga känsla och blomsterskörd i år.
Det ätbara kan vi prata mer om senare, mycket av det direktsås ju också. Så, nu kikar vi på blomster tycker jag!
En liten lista av sorter som kommer att finnas i blomsterbäddarna kommer här!
Förkultiveras under våren:
-Zinnia
-Rosenskära (både enkla och dubbla)
-Praktvädd
-Phlox
-Lobelia
-Tagetes
-Lejongap
-Slöjsilja
-Dahlior (en mängd olika sorter)
-Luktärter
Direktsås i början av juni:
-Astrar
-Vallmo
-Klint
-Jätteetternell
-Solrosor
Hej och hå! Hakar ni på?
….
Nu ska vi trula in fyra kalasklädda, superpeppade barn och två småtrötta småttingföräldrar i storbilen och susa iväg mot födelsedagsfirande av en älskad syster! Önskar er alla en god god marsmånad nu!
Hej vänner! Det är måndag. Och jag tänker börja den, precis precis som vanligt. Med en rapport här ifrån Drömgården och senaste veckan här.
På Vår plats på jorden.
Veckan som gick;
Började magiskt fint. ÄNTLIGEN fick vi träffa hjärtevänner igen. Olof somnade i famnen på Mamma N, där var han trygg med ens. Barnen lekte och härjade så det stod härliga till. Vi mammor pratade oss hesa. Och medan jag stod för korv och makaron-lunch bjöd N på go-fika. Jojo, samtliga, stora och små, mäkta nöjda över den måndagen!
Så blev det tisdag och hemmabarnen bakade både semmelbullar och chokladbullar.
Förstås slog vi till på nybakta bullar-fika till mellis ute på bron sedan, när Storebror kommit hem från skolan. Livet på en pinne! .. bredvid detta gäng, satt också en mamma med ruffsig fläta och mössan på snedden och nästan flåsade, efter timmar av marathonlöpande.. jag menar; bullbakande med småttingar och ammebäbis. Det är tusan som ett marathon!
Ett stycke frukostgäng. Min älskade fyrklöver. Det sörplades varm choklad och åts havregrynsgröt..och en i gänget laddade för utflyktsdag med klassen, i fikapackningen hade han önskat.. ”buuullar.. varm choklaad… vattenflaska. och kärleksmums!”. Såklart han fick. Och fy farao vad jag njöt där till morgonen, av att i lugnan ro fixa och greja för snart 8-åringen, utan stress i kroppen.
Hotellverksamheten pågick. Givetvis!
Affären öpnar dock inte förrän klokan 8. Bara så att ni vet!
Det tankades kraft på olika vis. Svettiga träningspass. Eller bara en lugn pustande stund med en hästkropp mot min. För att inte tala om hur mycket vi njutit av värmande solen.
Det blev torsdag och den världssorgligaste i våra mannaminnen. Men för vissa, fortsatte bekymmersfriheten, som sig bör när man är ett litet barn. Av smältvatten skapades det iskulpturer. Och när mamman satt med grav ångest inombords, var han bredvid i sitt fulla njutande; ”pannkaksrulle.. med socker.. ute.. en solig dag! Kan man ha det bättre!?”, sa han. Älskade barn.
Det blev fredag och vi försökte skingra tankarna, jag och M. För att stå ut. Tog en snabbsväng till stan för att köpa balsnöre inför sommarens höskördande, Granngården hade fina rabatter och vi passade på. Så-jord från Hasselfors och granngårdens egna planteringsjord följde också med hem, som förberedelser inför försådderna. Unnade oss också färska blommor att strössla hemmet med. Var inte dessa tulpaner helt ljuvliga? Så vackra ännu.
Lördagen fyllde vi med så mycket gott vi bara kunde, som ni läste om HÄR. Till kvällen tvagades ungar och så spelade vi monopol tills ögonen gick i kors av trötthet.
Veckans sista dag. Nya hjärtemänniskor i hemmet och nya semlor fyllda.
Samt en hop timmar ute. Amma i snödriva och vara cool i sina solglajjor, det är Lillminstings melodi. Himmel, vad jag älskar honom!
Det var på många sätt en helt fantastiskt fin vecka. Kantad, av världens oroligheter. Tacksamhet och oro, lycka för vårt och lidande för andra. Allt på samma gång.
Önskeplaner för vecka 9
-Försöka skapa goda, trygga i början-av-mars-dagar. Det är inte ok att vi berövas vår trygghet just nu. Det gör mig helt tokig, bokstavligen. Men vi måste deala med det här läget nu. Händerna är knäppta hårt, många gånger om dagen, må detta ovett få en sans.
-Fira en älskad syster!
-Förhoppningsvis lyckas pricka in några Kotte-, och Rävgruppstimmar för J och B. Junihjärtat börjar ju skolan till hösten och det är strålande hög tid att gänga sig med småpolarna på förskolan. Hon är superpeppad! .. och då är mamman det också. Vill Lillebror B följa med, så gör han det, vill han inte, så blir det hemmamys. Så tacksam över detta mjuka utputtande ur boet..
–Så tomater!
–Kalasfixa!
-Gå på bvc med Lill-Olof!
-Möta första marshelgen och fylla den med både familjekalas och barnkalas!
…
Nu gör vi den bästa första mars-veckan vi kan av det vi har. En dag i taget. Händerna knäppta. Målet inställt. Allt ska bli bra.
Vi hörs här inne under veckan. Ni vet, att jag hänger med i världsläget och ni vet att jag är otroligt illa berörd, men jag kommer inte att mata er och mig, med ord om detta i varje inlägg. Vi kanske kan mötas här, just för att ta en paus? Det måste vi unna oss, för att orka med.
Senaste kommentarer