Jag är en trogen användare av Rituals produkter sedan länge. Höjden av mammalyx. Produkter som reparerar, stärker, fräschar upp och ger lyster åt huden. Och doftar förstås himmelskt! En stund för mig själv, med milda produkter som doftar och gör gott. Det är ett sätt att tanka energi. Viktigt är det också för mig vad dessa produkter består utav. Vad sägs till exempel om 100 % naturliga ingredienser i ditt lipbalm? ..
Vill du kanske unna dig eller någon du tycker om något från denna ljuvliga Namaste-serie? Klicka HÄR!
Vips var det ny vecka igen och här kommer en rapport från senaste veckan, och så checkar vi av nuet och blickar lite framåt!
Veckan som gick, fylldes med!
Hemmadagar fyllda med lek, friskluftande, pyssel och påtande. Sytande, bytande, sövande, tröstande. Det kramas och tjivas, skrattas och gråts. Varje dag är ett liv. Stundvis känner jag mig som en karusell som virvlar runt bland alla småttingar, lagar lunch, hänger tvätt, hjälper Minsting på toa, ena sekunden för att amma en Lillminsting nästa, tjoff är vi ute bland hästarna..
.. och med ens, stannar karusellen. På ett sätt är det förstås ”mer jobb” att ha hästar i ett småttingliv.. men kära hjärtanes, vad dessa djur ger och ger och ger. Här tankar vi kraft och energi, både jag och den skäggige. Ja, barnen också förstås. Men för oss vuxna är det förstås på ett annat sätt.
Hemmabarnen, mitt i något dom äälskar. Att baka! Och för varje gång blir jag mer och mer överflödig. När det handlar om spisen, ugnen osv, då är morsan på tå… men måtta, knäcka ägg, osv.. det, går som hejsan för det där köksrutinerade gänget!
Denna lilla ljuvliga människa blev tre månader!
Vi var på bvc och mätte och vägde och fick två vaccinsprutor, en i varje gosselår. Tröttsamt. Och en febertopp på det. Men sedan piggelinig pyttesuperhjälte igen. Som man enligt hans kurvor inte alls kan ana att han faktisk varit tvärsjuk i RS, hurra och tack God Gud för amningen och att mammamjölken orkade stanna kvar och faktiskt inte drog… vilket inte hade varit konstigt med den grava stress som pågick i min kropp då. Nu har jag kunnat börja pusta ut.. och DÅ strejkar MIN kropp för första gången efter allt som varit i alla månader. Som att den tagit ett djupt andetag genom alla orosmoln och nu när jag slappnar av, så kom yrseln, stickningar i ansiktet och höga blodtrycket(!). Vi har tagit/tar allt på största allvar och försöker ge den stackars mammakroppen vad den önskar; vila och återhämtning. Som ni förstår, inte helt lätt.. men jag tror vi är något på spåren. Det höga trycket har börjat lugna sig och jag känner mig också mer hel för varje dag. Ni anar inte lyckan i det.
Och det här; livet som pågår på det sätt vi önskar. Inte på något sätt den okrångligaste varianten, men lyx är det, att få vara tvärtrött om kvällen.. för att vi levt och verkat för det som är vårat sätt att leva drömliv på. Djur och barn i ett virrvarr, fylla dagarna med liv. Den här veckan har vi njutit av känslan att ljuset återvänt lite, lite för var dag och så har vi hört fåglarna kvittra för första gången på länge.
Vi hade lekdate här hemma och småbagarna var mäkta nöjda över att få bjuda på ”Regnbågsbakelserna” vi hade gjort tillsammans. Helt sonika vanliga chokladmuffins som Juniflickan tyckte att vi skulle prova kristyrlimma fast regnbågsremmar på.. och det blev ju hur fint (och gott, tydligen!) som helst ju!
Salen såg mestadels ut såhär. Som ett hotell! Ser ni väl!
Fast jämarns! Lagom till helgen tog vid hade vi hjälpts åt och rett till hemmet!
Helgen var en lyxig variant. Med utekalas i Mäjadalen för storkusinen. Och våra tre ”storbarn” fick stanna kvar och ha ”Tacosdate” hos Moster och Morbror… något dom längtat efter i två års tid med pga ni vet vad, så har det inte blivit av. Lyckan nu var enorm.
Helgen avslutades såhär. I strålande sol! Smyganingar av vad som komma skall, vårvintern. Barnen lekte, Bäbisen sörplade mjölk medan mamman och pappan sörplade kaffe där i snödrivan.
Veckan avslutades med att vi var bjudna till barnens Farmor och Farfar. Exakt hur lyxigt som helst. Svärmor hade lagat världsgod gryta och sen marängsviss till efterrätt som alla åt av som om det inte fanns någon morgondag. Samtliga ord för små för att beskriva tacksamheten över alltsammans.
Och nu är nya veckan här, den sista för januari, och med värmande solen, dropparna från taket, värmen innanför jackan på långpromenaden medan bäbisen snusade i vagnen.. det, är såna vårvinterkänslor och känns så obeskrivligt härligt. Hoppas att du också fått några strålar sol på dig idag.
Önskeplaner för vecka 4!
-HemmaMamma, skapa goda dagar tillsammans med barnen! Det är ”ett helt företag” nu att sno runt dagarna med fyra barn. Men tusan! Jag tror vi börjar, efter tre halkiga månader, hamna lite stadigare på banan och känslan av att kunna slappna av i det som är, är så god och njutbar som du anar.
-Rymma för energitankande! Det hör också till viktigheterna. Om det så är att rymma upp till stökrummet i en halvtimme när pappan kommer hem från jobbet, få svettas på crosstrainern och välkomna endorfiner. Eller rymma iväg på långpromenad med Lillminstingen i vagnen eller ta en stunds vila med bäbisen på storsängen. Fyrbarnsmorsan mår bra av småstunder nu och då, att höra sina egna tankar, lyssna på tystnaden och andas för sig själv ett slag. Sen längtar jag efter lilllgänget igen, med nya krafter! Intensivt är ordet för livet just nu, att tanka kraft, viktigare än någonsin.
-Fortsätta förra veckans skrivarstuga! Jag har så många inlägg på gång, det är så roligt att ni önskat så. Försöker nu sammanställa hela alltet.
-Välkomna Hovis!
–Ha en sista januarihelg!
…
Önskar er och oss en god vintervecka! Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Sitta med kaffekoppen på sofflocket och bara drömma. Finula. Bläddra i frökatalogen..
Senaste dagarna har jag fått en hel del funderingar över snittblomsodlingen, vilka sorter jag odlade förra året? hur vi anlade blomsterodlingens bäddar? vad vi ska odla i år? vilka blomstersorter som är enkla att driva upp och håller sig gott i vas? vilka dahliasorter jag köpt i år?
KUL! Jag älskar att ni är en så engagerad skara som hänger här med oss!
Vill ni veta hur jag gör, ”Mitt odlingsår”, från frö till skörd, finns ett väldigt informativt, guidande inlägg HÄR!
HÄR kan ni läsa om hur vi anlade vår Blomster- & Köksträdgård, vilka mått, vad vi fyllt bäddarna med osv!
HÄR kan ni läsa om vad vi odlade förra året! Blommor och ätbart.
Matigt trädgårdsinlägg där jag delar många favoritiga blomstersorter! Klicka HÄR!
HÄR har ni en hel katergori för Trädgård & Odling! Där kan ni botanisera i massor.
I år satsar jag på ännu flera zinniasorter, det är en otrolig blomma att ha i bukett. Står så himla bra och är så vacker.
I kombination med dahlior. M-a-g-n-i-f-i-k!
Jag är en obotlig ”på feeling-trädgårdsodlare” och kommer förmodligen aldrig bli särskilt bra på ordning och reda vad gäller namn och sorter.. jo, nog kan jag många blomsternamn, men jag menar, det där med att hålla reda på vad jag satt exakt var, vilken dahliasort som hamnade var osv..dit verkar jag ha långt kvar och inga ambitioner att ta mig dit. Jag sår och planterar hittan dittan. Så det tråkiga svaret gällande dahliasorterna jag odlade förra året är; jag vet inte. Namnlapparna strulades ihop alldeles, vid utplanteringen hade jag inte den blekaste om vad som hamnade var.. men det blev bra ändå. Praktiskt är det förstås att ha lite koll på just dahliorna, då dom är så olika i höjd… men praktiskt, är inte heller ett ord jag praktiserar så väl…
Förhoppningsvis har jag i år i alla fall lyckats ta hand om knölarna under vintern (förra vintern glömde jag dom ute i kylan och det sved i odlingskassan när så många nya knölar behövde införskaffas). Men i år, hoppas jag knölarna mått gott, ombäddade i spån och aldrig nära frost, så att dom går att njuta av ännu en sommar. Men! Jag har också för säkerhets (och kul) skull kompletterat med några dahliasorter och tack vare orderbekräftelsen ska ni få höra;
Natalie G.
Sweet Nathalie
Sam Hopkins
Brown Sugar
Sneeuwstorm
… googla på dessa namn, följt av ”dahlia”, och se vilka tjusigheter!
…
Låt höra nu, blir det något odlat hemma hos er i år? Blomster och/eller ätbart? Jag känner mig som en nybörjare varje år, trots att jag odlat i typ sex år nu.. det är ju det som är så roligt, att få lära sig, hela tiden. Och kom ihåg! –alla gör tusan på olika sätt, och tänk det blommar ändå! Låt dig följa med, putta ner frön på feeling och bara njuut! Tiden vi har framför oss nu är helt och hållet magisk, för både hjärta, kropp, knopp och själ! Lite mer vintervila och drömmande.. sen drar vi igång!
Vänta ska ni får se en sak! Vi ska bara ta oss uppför trappen först..
Förbi tjusiga ”30-årspresenterna” till lampor. Tjava försiktigt steg för steg… någon ledstång har vi inte, ännu. Och någon list fattas.. det syns på första bilden för dig som är superuppmärksam.
Fortfarande känns det så vansinnigt lyxigt och så skönt (!) att det bara är att gå uppför en trappa för att komma till våning två. Ingen stege och barn på ryggen… så att gå utan ledstång är ingen match för en Drömgårdslivare.
Ni undrar över det här med att ha en liten Fyrklöver.. som är födda rätt så tätt. Ni undrar över våra barns namn. Tanken bakom? Är det släktnamn? Osv. Vänta ska ni få höra..
Nu är vi uppe i trapprummet!
Där jag sitter och skriver på den sammetsgröna stolen. Och där dörren till vänster går till vad vi tänker ska bli ett stort Lillebrorsrum för två småbrorsor. Rakt fram ser ni dörren till odlingsrummet.. det som ska bli badrum en dag.
Men nu till saken. Ser ni tavlan där?
Den betyder mer än ni kan ana för mig. Det är min Morfar Kjell Sixten som har målat den. Just det, som i Sixten. Vår förstfödde. Förstås döpt efter min Morfar.
Morfar och jag var tighta, så tighta tills den dagen han somnade in, nästan 92 år gammal. Han var snickare, målade tavlor, skvätte kinderna med rakvatten efter morgonrakningen, åt äpple med kniv sådär bit för bit.. gärna rött, mjöligt. Hans knä rymde den lilla Emmeli flera gånger om. Han sjöng för mig och jag knövlade på med hans stora, tjocka örsnibbar. När benen inte längre bar honom, gjorde jag allt jag kunde för att hjälpa min gamla Mormor Syrena när hon behövde hjälp där hemma i det stora gula huset bara metrar ifrån mitt barndomshem. Jag var inte stor då, må ni tro. Men lika tjurig då som nu. Att ha gamla människor i kring sig under uppväxten, jag fick så goda år med alla fyra mor- och farföräldrar, det tror jag är så oerhört värdefullt. Eller för mig, har det i alla fall varit det.
Jag är en riktig super-super-sladdis i min syskonskara. Vi är fyra systrar i skaran och jag är den fjärde i ordningen, nitton år efter nummer ett, tio år efter nummer tre. Jag har alltid, alltid älskat att vara ”Lillan”, ni vet. Oj, så överöst med kärlek. Men visst fick jag till exempel mina mor- och farföräldrar mindre än mina andra syskon och visst tror jag absolut att önskningen om en egen skara täta småungar, som kan vara varandra fysiskt nära och leka tillsammans (stöta, blöta och bråka också, förstås!), har något med min egen syskonskara att göra. Alla konstellationer har sin charm och o-charm, tror jag. Men min Mamma och Pappa har lovat att leva tills dom är minst 130, så det är lugnt. Och mina äldre storasystrar är mina bodyguards, mina ”småmammor”, tre utav mina bästa vänner, som alltid gör allt och lite till för mig.
Det är prick hur intensivt som helst för föräldrarna med många täta små, men himmel vad det är värt det. Barnen har kompisar varje dag! Förresten, tror jag säkert att det är intensivt oavsett spann. För stundvis är det till exempel så himla soft här hemma, bara för mig att snusa bäbis på sofflocket medan storasyskonen leker tillsammans. Men vilsammare än så blir det sällan dagtid, förstås. Att ha fyra små barn, är 400%, av ALLT.
På blanka tisdagen idag, utbrast 5,5-årige hemmabarnet ”jag ÄLSKAR min familj!, jag skulle inte klara mig utan den!”. Och festen blev ännu större när Storebror kom hem från skolan och leken kunde bli ännu större.
Så vår förstfödde är döpt efter min Morfar. Mellannamnen kommer från min pappa respektive Sixtens egen pappa. Juni Syrena, ”Vår sanna sommardröm”, är döpt efter årets ljusaste dag, då hon föddes. Och efter min Mormor Syrena, förstås. Hennes sista mellannamn kommer från mig och Junis Mormor.
Bertilen.. ett släktnamn från både min och pappa M´s sida. Följt av två släktnamn till.
Lill-Olof, är döpt efter sin egen pappa, som heter så. Lill-Olofs mellannamn kommer från mannens farfar respektive min Farfar.
Så det enkla svaret. Ja! Det är en herrans massa släktnamn hit och dit och för mig är det som den vackraste blombuketten framför mig när jag tänker på lilla fyrklövern och alla namnen.
Hur många barn har du, vilka åldrar och vad heter dom? Så roligt att höra!
Vi startar igång med en liten glimt på dagarna som gått, checkar dagsläget och blickar framåt…
Drömgårdsrapporten kommer här!
Veckan som gick, fylldes med;
En allra sista jullovsdag. Och den var mysig och pysslig. Såsom vi tycker om. Att vardagen tog vid dagen efter och skillnaden inte är så markant för barnen utan kan fortsätta mjukt och gott, det är värt allt och lite till.
Vi passade på att hästa medan snön ännu var djup och fin.. som utlovat, kom sedan regnet och blåisen var ett faktum.
Lillminsting blev 12 veckor! Världens bästa Lill-Olof. En liten viljestart cooling, som älskar att gosa nära-nära och växer så det känns som att jag måste sitta och titta på honom konstant för att inte missa att han visst växt i ännu en ny storlek. Lillhjärtat vårat som alla är precis hur nerkärade i som helst.
Vi vågade äntligen bjuda hem för kompisdejt igen. Men försiktigt, försiktigt. Utelek bredvid hästarna var kuligt!
Mamman och Pappan tankade kraft med hjälp av gympapass och tjavande långturer. Liten pytte-PT bredvid eller i vagnen!
Bland det mysigaste just nu. Att 3-åringen är i pusselmode och om kvällarna är det fullt ös med Bonden Blom-böckerna innan natten.
Det blev tjugondag knut och enligt tradition ringdansades julen ut. Små pepparkakshus kraschades och små pumlor och annat julgranspynt plockades varsamt ner i lådorna igen..
Granen sköt söta små gröna skott och det kändes i vanlig ordning lite vemodigt.. men julen kommer åter, för det har han lovat!
Inledde helgen med ledig tillsammansfredag. En tidig morgonsväng till sjukhuset i norr. Återkontroll efter Lillminstings Stafylokockhärvor alldeles i början av hans liv. Sen landade vi i fredagsmyset till kvällen, i ett såpdoftande hem, med tom tvättkorg och renbäddade sängar. Som gjort för en skön helg, menade HemmaMamman. Vi åt en favorit, med rostad potatis, kyckling och sååhåå god coleslaw (vi hade vitkål, rödkål och morot i.. såå gott!).. receptet är ursprungligen ett gammalt Ica- recept. HÄR hittar ni det, rekommenderas!
Helgen har sedan innehållit lite av varje. Barnen önskade skridskor och lördagsgodis. Så så fick det bli.
Själv har jag försökt att inte göra så mycket alls. Tanka energi. Bunkra sömn. Än om våra fyra barn sover som minigrisar, har jag inte vågat (pga RS-helvetet) sova sådär avslappnat som jag brukar. Den här stunden var en utav helgens mysigaste. Alla barnen avslutade veckan med lekdejt med kusinerna med Farmor. Så vi tog vara på allt lugn som gavs, helt sonika. Så tacksamt och passande hela alltet. Hela hösten har vi bara bett om barnvakt för ”vi måste åka in med Olof, han har blåsor på kroppen”, ”Emmeli och Olof måste läggas in, kan vi få hjälp med stora barnen några timmar?”, ”Vi ska till Umeå och göra ultraljud på Olofs höft”, ”Olof är slö, andas inte, kan ni hjälpa oss?”. Bara sånt. Det här var som ni förstår så himla lyckliga små timmar. Barnen fick mysa och omhändertas en stund av någon annan. Bara för mysigt. Och mamman fick snusa bredvid bäbis.
Idag känner jag igen mig själv, på något vis. Den här RS-härvan tog hårdare på mig än jag själv förstod. Helgen har för mig, till mångt och mycket, gått till vila och återhämtning. Än fast jag älskar att göra, göra, göra… så var det bästa jag nu kunde göra… att inte göra så mycket alls. Och hej, idag känner jag att krafterna inte är helt slut. Lyckan i det!
Önskningar och planer inför veckan!
Önskeplaner för vecka 3:
-Njuta av HemmaMammalivet! .. det är min tröttaste och allra lyckligaste tid i livet. Just nu.
-Skriva och fota. Och jag älskar det!
–Baka tillsammans med barnen!
-Förbereda temavecka här på bloggen! … det blev så många frågor om att vara HemmaMamma och vårt ”Drömgårdsliv”, att det kommer bli en hel rad med inlägg om det. Hoppas ni ska tycka om!v Trädgårdsinlägg kommer också, det är det också många önskningar på. KUL!
–Beställa gardinstänger. Och gå ut i Gårdshuset på ”loppis”…
–Jobba ihop några utkast!
–Passa på, att vila när tillfälle ges. Mammasuperkrafterna. Jag har dom i fokus nu. Hålla igång med friskluftturer och små gympapass här hemma är också ett sätt att tanka mammakraft.
…
Önskar er alla en god vecka, så hörs vi både här och på instagram. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Senaste kommentarer