Hej måndag och hjärtligt välkomna, till vår nya plats! Ja, jag säger vår. Vi gör ju den här nätplattformen tillsammans, ni och jag.
Klicka er runt bland allt nytt. En liten pryl kommer att tillkomma, så fort min älskade It-tekniker (ni anar vem, va!) och jag har grejat det. En kategori ni kommer tycka mycket om. För ja, den här förvandligen är inte bara för min skull utan också för er skull, så att ni bland annat lätt ska kunna hitta tillbaka till inlägg, recept och så vidare på ett smidigt och bra sätt.
Jag känner mig pirrig i magen. Men tänkte starta tryggt och lugnt med en Måndagshälsning, i vanlig ordning. Veckan som gick…
Fylldes med livet. Som en mamma som försökte gympa bland en massa klossar, busråttor och spretiga tår. Gick som hejsan!
Vissa slumrade gott ute i friska septemberluften, som blev klarare och högre för varje dag.
Någon ”satt på kontoret” och var ivrig. Räknade och skrev siffror. Lilla storpojken.
En dag bakade vi matbröd, jag och Juni. Melliset var extragott den dagen.
En annan dag stod bakning åter på schemat. En favoritsyssla här hemma hos stora och små. Kakan fick följa med på utflykten. Var, berättar jag en annan dag.
Och så helgen då?
På lördagen satt jag där på sofflocket bredvid den skäggige. Vi hade liksom bett om barnvakt för att kunna parkera oss för ombyggnation och fix inför nya hemsidan. Storasyskonen pep till snälla Farmor och Farfar redan på förmiddagen. Lillebroren anslöt efter långsovning. Första gången några timmar på vift hos Farmor och Farfar, utan både mamman och pappan. Hade gått hur bra som helst.
Frans Frasse Fransson sov och sov, medan jag och M knåpade och funderade och trixade och kodade och skapade. Det sista var det allra roligaste förstås. Jag hade fått låna fin-Sväggans ritplatta för att kunna skapa exempelvis Drömgårdslivsloggan. Kul!
Det blev söndag. Jag bjöd på nybakt bröd till frullen. Älsklingar gosade.
September visade sig från sin vackraste sida. Så passande, för ”Sörgården” i vår lilla Bullerby hade ordnat Byafika ute på sin gård. Så vi knatade iväg och mumsade gott och träffade goa bybor. Plockade en trädgårdsbukett och kände mig lycklig.. titta här liksom..
Såna blomster, va! Jag kan ha blivit trädgårdsgalen denna sommar.
…
Och nu då, en alldeles ny septembermåndag!
-Drömgårdslivet pågår med alla-hemma-måndag. Femåringen har sin första lösa tand och är upp över öronen lycklig, tvättkorgen svämmar över, matlistan för veckan är skriven och strax drar vi ut för kurragömma-lek hela familjen.
Ser fram emot veckan som väntar. Det känns mer än skönt att allt börjar vara klart med detta ”ombyggnationspyssel”. Hoppas så att ni ska trivas!
Vi planerar fylla veckan med så mycket renovering vi mäktar med. Till helgen kommer Bästa Elektriker-kusinen.
Jag har en del foto- och skrivjobb. Fotar under dagen när det passar och skriver när lugnet lagt sig för kvällen.
Tänkte också gräva och greja lite ute i trädgården. Ettårsplant som blommat över ska dras upp och två rosor ska planteras… hoppas det ska gå vägen.. och så är jag så sugen på att prova spara fröer..
Sänder er två recept som ni bara inte får missa!
Och så ser jag fram emot att fylla lungorna med friskluft. Långa prommisar och svettiga springturer.
Främst hoppas jag att både ni och vi ska få en må-gott-vecka, vi kan väl göra vad vi kan, liksom.. för att det ska bli så?
(Inlägget innehåller reklamlänkar)Åhå, vilken vecka det där blev!
Fart och lugna stunder, i blandad kompott.
Veckan startade i skogen. Alltid en god start. Och sjöbad! Två dagar i rad. Själagott om något!
Förutom att sensommarnjuta, så påbörjade jag Operation Göra Hemmet Höstfint!
(Fönsterputsarreceptet finns HÄR och är mitt bästa)
Inte helt lätt alltså, den där Stooorstädningen, med tre små hjärtan i hjälp. Men jag har blivit ett proffs på att veta när det är läge och inte att ens försöka, liksom. Jag följer ungarnas behov, vissa stunder behöver dom mamma mer än andra. Lekstugelek var sköna pauser för oss alla.
Jag förevigade en lillprins som inte alls (enligt honom, alltså) skulle somna..men som ju gjorde det i alla fall. Och var så söt att jag fick ont i hjärtat.
Ont i hjärtat fick jag också. Av tacksamhet. När älsklingsmamma kom och lekte med ungar fyra timmar i streck och jag kunde räserjobba med att ordna upp hemmet. Bästa bästa mamma. Och Mormor.
Det blev torsdag och proffsiga Lillemor kom och hälsade på oss för fotografering. Samtliga var peppade, till och med Sallekatten ju!
Någon pustade ut sedan. Tog med ungarna på ännu en liten lekpark-och-glass-utflykt och firade också med gympapass att pusta ut under.
Det blev fredag. Jag hoppade i min nya höststass (Jeans HÄR och tröja HÄR), plockade luktärter och susade med man och barn till stan. En liten tur för några ärenden. Som att en skäggig drog till frissan. Vi fikade. Strosade lite. Och höjdpunkten, om ni frågar S och J?
Att få uppleva ett ställe som var som heaven. Candy corner. Och de vanliga ”10 karameller var”, tummades lite på. Vi päron hade inte hjärtan att smågullisarna skulle gå där bland hundratals sorter och behöva besluta sig för tio.. så ni anar lyckan! … och sockerkicken när ovana godisätare får en drös karameller på rad..
Helgen var helt underbar. Med morgonlöpturer jag bara älskar.
Och sånt här; skogsluft och älskade vyer här i vårt höga kusten.
Medan pappan var hemma och krånglade med att försöka rikta väggar som inte alls är raka, där uppe på övervåningen, .. så hade jag och barnen ljuvlig skogstid. Ganska så orättvist… fast på något sätt var alla hur nöjda som helst.Minimannen hade sin lilla samlarkorg med sig. Vi stoppade mest blåbären rätt i munnen, men några hamnade också i korgen och senare i kvällsfilen.
På lördagsaftonen var vi bortbjudna till M´s syster med familj. Sånt mys alltså.
Veckans sista dag. Septembers första dag och regnet föll idogt. Jag plockade ihop en ganska så mysig gå-bort-gåva med lite hembakt bröd, en äppelkaka, den godaste vaniljvispen jag vet om och en trädgårdsbukett. Och så susade vi iväg och hälsade på hemvändande familjedarlingar som just flyttat in på en helt, helt magisk gård.
Vi landade hemma sedan och somnade till kvällen i ett trassel i nybäddade sängar med septemberluft som vädrats in under dagen.
Nu är det måndag och den allra första septembermåndagen!
Den här månaden är ju så vacker att det inte är klokt ju. Något vi ska ta till vara på allt vi kan, visst? Småstunder här och där som gör gott för själen. Så tänker jag.
Jag känner mig småslut efter veckan som gick. Den var maxad och energin fullkomligt flödade ut. Härligt! Men jag tänker att den här veckan ska få innehålla fler återhämtningsstunder. Balans, ni vet. Som att hamna på kudden tidigare än tvärsent till exempel.
Här inne tänker jag visa er vad jag är så saligt lycklig över där ute i trädgården nu. Skickar er ett gott middagstips också! Samt en rabattkod. Och i vanlig ordning är det i slutändan Livet som är vägvisaren, ni vet.
Och och och… ”bakom kulisserna” jobbas det på med en förändring här inne som jag tror kan bli väldans bra. Fortsättning följer, håller er uppdaterade!
Nu ska jag ut till vinbärsbuskarna och ta reda på dom sista svarta vinbären!
Önskar er alla en goda första septemberdagar så hörs vi imorn igen!
Vi kickar igång veckan med en liten tillbakablick, i vanlig ordning.
Sensommarnjuteri. Luktärtsplock en masse. Det var bland annat vad jag fyllde den näst sista augustiveckan med.
Vardagen drog igång, Vackerpappan på arbete och jag och småttingar hemma. Vi knatade iväg på utflykt till skogen. Uppskattat av samtliga.Vi parkerade en ”Målarverkstad” ute på verandan. Sådär så att vattenfärgerna inte togs undan på hela veckan, så att man som liten kan gå och sätta sig lite nu och då. Sånt mys.
Jag fyllde små och stora vaser med blomster. Sån lycka, alltså!
Så var jag plötsligt hemma två svängar, med bara två småttingar. Fullt ös, det med.
Storebroren susade iväg och lekte med småvännerna på Förskolan. Jag drog iväg med småsyskonen på bvc, bland annat. Och ja, Juniflickan var fuuullt Pippi-munderad när vi drog iväg på byn!
En dag bjöd jag på väldans soft, med goood middag. Kantarellmackor.
Under en utav nattningspromenaderna, konstaterade jag och M att vi fick Gotlands-feeling båda två. Det var någonting med den platta vyn, stubbåkern.. och en kyrktopp där borta. Det är förfärligt trångt i barnens Lekrum nu och leken får bredas ut hit och dit. Lego- och pusselbygge går utmärkt på salsgolvet, med melliset nära till hands. Stökigt och alldeles underbart!
Så blev det helg och vi firade att första vardagsveckan var avklarad och åkte mot kalas och världens mysigaste kväll hos mamma och pappa.
Sensommar i våra hjärtan!
Utflykten till Rotsidan på lördagen. Och söndagens tidiga, så vackra, springtur med bland annat denna vy. Följt av skogstur med Storan. Tre älsklingsstunder som helgen bjöd på.
..och allt gos med såna där. Gullhjärtan!
…
Nu är det måndag igen och det känns redan att vardagen liksom börjat landa lite i kroppar och knoppar. Så gott. Fast vi mjukstartar förstås. Med hela familjens favorit; Allatillsammansmåndag!
En dag som vi fyller med lite av varje. Sån lyx!
Jag och barnen är åter på väg mot skogen för liten utflykt, medan M stannar hemma och renoverar. Så ser förmiddagen ut.
I övrigt planerar jag att fylla veckan med fortsatt skördande. Ett dyk ner i pallkragarna är på vänt!
Jag har som mål att insupa sensommaren allt som bjuds. Plocka små blombuketter i trädgården och jordgubbar med barnen. Gå barfota i gräset och helt sonika omfamna augustis allra sista dagar.
Jag har nyprovade recept som väntar på att få postas till er.
Och inlägg om livets ditt och datt, förstås! …. alltsammans med Livet som vägvisare. Allt i sin ordning, mao.
…
Lova att ta hand om er allt ni kan. Önskar er en god veckostart. Så hörs vi snart igen! Ok?
Barnen fick drömmig snickeritid med pappan. Dom snickrade ett litet hus. Som ingen vet vad det ska vara till men som kom av ivrig kreativitet och det, är ju himla fint.
En kväll spårade sommarnattningen och blev till en enda lång blomsterplockar-prommis där femåringen inte satte sig i vagnen förrän alldeles i slutet. Med sötaste blombuketten, varm från handen som hållit stjälkarna hårt, hårt, somnade han till sist.
Två dagar på raken kom söta småkusinerna och jag låtsades att jag styrde dagmammeverksamhet. Och diskbänken där? Ptjaa.. så ser den ofta ut när vi är mitt uppe i någonting. Som att göra en massa trolldeg i olika färger. Synen av nöjda ungar som påtar, ja då tar jag hur mycket disk och kladd som helst! ..tänker att jag egentligen inte behöver bevisa det, stöket, men att det ändå kan ha sin funktion att visa. Disk och stök förekommer här med, liksom! En dag myste vi hos barnens Mormor och Morfar och jag och Bertilen gick på loppis.. och fann ett skåp. Som jag tokigt nog inte köpte då, fastän det var prick ett sånt jag sökt (!?). Nä, jag avvaktade till dagen efter och lät spänningen stiga.. men som ni ser, på bilden är Minimannen ny ägare till ett skåp som blir hans garderob så småningom. 380 kronor. Säger då det. Loppis i mitt hjärta.
Det närmade sig helg och jag fyllde hemmet med färska blommor från trädgården. Är så lycklig över praktvädden som nu också blommar för fullt. Och dubbla rosenskärorna är otroligt söta, dom fick jag några plantor av från Storan, men såna får det bli i massor till nästa år!
Fredagsfeeling! Med önskelunch (pannkakor om ni frågar Storebror) följt av utflykt för mig och barnen. Vi hade så mysig fredagseftermiddag hos vännerna i byn.
Sen tog vi helg. Med fredagsmys och bus. Och det är ju alltid lika härligt!
Medan jag ”rastade små valparna” med tur till Gårdsbutiken för karamellshoppande, liten mellanlandning hemma för lunch,
..följt av lekparkshäng och en tur till Storskolan för att bara för kul ett år för tidigt börja bekanta ”oss” med skolgården. Ja, medan vi hade lek-kul..
..så matade darlingen den skäggige på timme efter timme på övervåningen. Förutom att vara med oss som var på vift, så äär det det roligaste han vet just nu i livet; Att få renovera vårt hem, och forma det precis som han vill. Vi skulle för allt i världen inte ha råd att leja någon byggnadsvårdssnickare som gjorde allt med den noggrannhet som M gör, för som han inte lämnar något åt ödet. Arbetet kostar i pengar noll kronor och det blir sådär drömfint… om jag får säga så och för den skull inte skryta ihjäl mig över den där M. Fast fasiken. Han är ju bäst. Sådetså.
Vi blev bortskämda fasligt också. På lördagkvällen åkte vi till Lilla byn igen. Fick världsgott fika följt av varm, varm bastu. Sån lyx! Veckans sista dag sprang jag veckans sista tur, mötte upp Storan för svampletande (ohyggligt lyckat sådant) och på toppen av allt, blev vi i storlilla familjen bjudna på middag hos barnens Farmor och Farfar.
.. och sa jag att mina dahlior på toppen av toppen av allt, började blomma?
Så mycket att glädjas åt. Så tacksam.
…
Nu är det måndag, nystartsmåndag!
Vardagen är åter här. Älskar den. Vi har jobbat oss fram till ett levnadssätt där det självklart också är skönt med semesterliv ibland, men ett liv där vi inte bara längtar till helgen utan tycker om alla veckans dagar, liksom.
Känner mig så pepp på den här hösten. Först njuta sensommar. Skörda och påta med barnen. Sen höstmys.
Förutom lugnan-ro-häng här hemma, ska jag och mitt lilla småttinggäng i veckan försöka lära oss att kliva upp om morgonen då och då, passa små tider igen, efter långa Sommarlovet. Bvc-tider gånger två och så tänker Storebroren susa iväg mot Förskolan om några dagar. Jag ska beställa hem ny almanacka, pronto…!
Jag inhandlade några nya rosor som ska få hoppa ner någonstans i trädgården när ettårsplanten blommat färdigt.
Vi hade ljuvligt besök av vänner. Söta familjen K. Där vi fick träffa lilla E för allra första gången. Jag hade typ oooont i kroppen. Så gullig. Mannen bara flinade åt mig.
Så blev det måndagkväll och mannen skulle på brandövning. Jag tog barnen på nattningstur med bilen. Vi blev häpna av synen av tre stora älgar precis bredvid vägen. Ingen unge somnade som tänkt. Konstigt va..? Mäktiga djur, alltså.
Vi hade det där urmysiga dygnet hos Mammamormor och Pappamorfar. Jag plockade smultron på strå och kände barndomen bulta inom mig.
Så kom vi hem till gården igen
och jag hade mycket energi. Städade och fejade, bakade bröd och grejade.
… och jagade lilla Vilda Babyn.
Vi åt risotto och började smygfantisera om sånt som är mysigt med hösten. Alla goda maträtter att mumsa till exempel. Njuter nuet, och ser fram emot vad som väntar. God känsla.
Så fick vi finbesök från norrnorr. Vännen C anlände och fick hoppa in i trebarnslivet för ett slag.
När det blev fredag tog jag barnen och C på höga kusten-utflykt. Brandispappan fick stanna hemma, medan vi andra åkte till Gårdsbutiken i Nordingrå. Firade vännen i efterskott på hennes födelsedag med att bjuda på finlunch där. Så otroligt gott alltså!
Allt är så vällagat med så fina råvaror.
Så tog vi en loppisrunda och ett ställe, var nästan bara för mycket. Jag måste dit igen. En antikbod, väldans nära oss, som jag aldrig varit till tidigare..!
Jag ska i veckan sända er ett middagstips, som jag provade i fredags. Gudomligt gott blev det! Tänk er körsbärstomater, vitlök, basilika, potatis, sötpotatis, ännu mer örter, citron… så goda smaker tillsammans!
Jag fick lyxen att kuta solo, trots att mannen hade jour. Det hela tackar jag vännen C för!
Helgen fyllde vi med gott att äta och mysiga bestyr. Som att plocka två berg av rödvinbär.
Vi donade i köket. C introducerade oss i Krusbärspaj-livet och har vi tur, kanske jag får ge er det receptet!
Storasyskonen gjorde chokladbollar också. Väldans kladdigt, men det var det värt när lyckan är total. Ni ser ju själva.
Så tog vi söndag. Kramade vännen hejdå, skjutsade till tåget i norra staden, lyssnade på regnet, tränade ett litet pass på köksgolvet och somnade som en trasselhög i storsängen. Vilken vecka. Tacksam är bara förnamnet. <3
…
Ny vecka nu! Vi ska njuta det allra, allra sista av detta långa, långa Sommarlov. Skörda, vandra längs lillvägen och plocka sockerärtor från åkern. Kanske prova något nytt sensommargott recept. Det stora i det lilla, ni vet.
I övrigt har vi ett helt gäng lösa planer inför veckan. En önskan om väl vägd blandning mellan att göra och att bara-vara-vara.
Efter två renoveringslediga Gotlandsveckor har vi sedan dess haft mycket bra renoveringsenergi, så roligt då!
Förra veckan hann vi ett stort renoveringsmål, att lägga färdigt golvet i hela stora hallen där uppe. Den här veckan hoppas vi hinna förbereda helt klart i själva trapprummet, så att trappan (som förhoppningsvis snart är färdigsnickrad) ska kunna komma på plats. Jag lovar er att det under hösten kommer dugga mer tätt på renoveringsinläggen, i perioder är det liksom inte så mycket roligt, synligt som görs där (som det varit ett tag nu med dragning av elslang och sånt, ni vet), men vänta ni (och vi) bara!
…
Både M och jag drömmer om en bastukväll. Vi får söta kusiner på besök och får prova på fembarnslivet för ett litet slag, kan tro det blir fräsigt! Så ska jag blomsternjuta, pyssla om mina småungar och så tänker jag att det är på sin plats med en härlig Höstlista! Hus och hem, livet-tankar, renovering och vad som kan tänkas hamna här inne. Jag älskar ju listor!
Skriv gärna här nedan i kommentarsfältet vad ni vill läsa och se, vetja. Så har jag ett hum, liksom!
Efter en utav förra veckans morgonrundor. Svettigt och lycklig. På bilden, fortfarande på älskade ön.
Nu; Från en måndag till en annan. Det är dags för ny måndagshälsning!
Vi startade veckan med att njuta allt vi bara ooorkade av sista dagarna på älsklings-ön! Samtliga lyckliga över Gotlandsdagar.
Vi hade en sista dag på stranden.
Och en dag myste vi inne i Visby, ännu en gång.
Med Juniflickan vaken denna gång, så hon också fick uppleva alltsammans. Pippis stad!
-Succé!
Mina pojkar.
Så stoppade vi alla pinaler och ljuvliga gotlandsminnen i resväskor och hjärtan. Och susade hemåt. Hela långa resan gick helt otroligt bra. Tacksamma rullade vi in på gamla gården i norr.
Barnen lyckliga över att återupptäcka Lekrummet.
Mamman salig i trädgården!
Kvällsprommisar vandrades.
Vi var nere i lagården och rekade. Det är väl på tiden att den fylls med liv snart. Ju!
Så bjöd vi hem darlingar. Lunchade och fikade och lekte. Ja, det sistnämnda stod alla ungar för, medan vi päron kunde sörpla kaffe och prata i kapp.
Bertilen åt Livets Jordgubbe. En sån som är solvarm och hemodlad.
Men om Bertilen får välja på allt gott i världen och mamma-mjölk… så väljer han gladeligen ammemyset. Och oj som jag älskar det! Såklart Lillebror äter allt möjligt nu, men vi amme-myser vidare han och jag. Mitt i skogen under hallonturen till exempel.
Lördagsnöjet då! Micromaran i grannbyn. Minimannen. Gulligaste marathonlöparen jag sett. Nöjdaste och stoltaste.
Sen kom regnet. Och jag gjorde något jag typ aldrig gör; Somnade mitt på dagen. På kökssoffan. Med en katt på magen. Ljuuvlig stund!
Sen paket och presentfix. För på kvällen blev det dags för kalas. Fira älskad J och träffa storfamiljen. Passa på att säga ”TAAACK för all hjälp med gården medan vi varit borta”, och så vidare.
Och titta här;
Två stycken som längtat efter varandra. Mormor och Juniflickan. Magi att se deras kärlek.
Så blev det veckans sista dag och ännu en morgonrunda sprangs, innan frulle och efterlängtad hallondate. Med Storan.
Vi var ute i tre timmar. Susade hemåt. För att äta lunch och amma Minsting. Sen drog vi iväg igen. Tre timmar till. Massor av hallon i hinkarna. Och samtalen. Dom tog i vanlig ordning inte slut. Mina Storasystrar, är en sån ynnest för mig. Så tacksam för dom alla tre.
Mitt-i-hallonplockar-dagen-lunchen, med stor omelett och massa grönsaker från trädgården. Muuums!
En sommarlovsvecka i våra hjärtan. Och det är så makalöst härligt att sommarlovet fortsätter. Alla stunder vi har tillsammans är guld värda. Livet. När det är som bäst.
…
Nu är det måndag igen och vi är här hemma på gården. Den här veckan har vi planerat fylla med att bland annat träffa älskade vänner. Idag har vi haft förbi-passerande darlingar från norrnorr, så enormt roligt och mysigt och ingen hejd på härligheterna. Och alltid alltid ”precis som vanligt”.. ni vet, hjärtevänner. Än om det dröjer en hop månader mellan gångerna man ses, så är det alltid som vanligt och helt underbart när vi väl ses. Tiden rusade verkligen!
I övrigt är det jour-vecka för Brandispappan. Vi får hoppas på lagom många utryckningar. Fast jag och barnen har riggat med mysiga påhitt, som ett litet bara-mamma-och-småttingarna-äventyr. Då ska det, om det inte långdragna larm förstås, hända mycket på övervåningen tänker den skäggige. Och till helgen får vi besök.
Jag fortsätter att bjuda er på sommarlovsglimtar och små händelser. Små, ute i världen alltså, men som i mitt hjärta, är stora händelser.
Senaste kommentarer