Den allra sista hela oktoberveckan, fylldes med Livet. Livets ytterligheter på något vis. Som det ofta kan vara. Ganska så uttömmande… att försöka finna sig i olika utkanter, väldig lycka och väldig sorg, samtidigt. Men vi gjorde vårt bästa, tillsammans.
Bertilen gosade med katterna och jag vilade ögonen på den söta synen.
Jag bakade limpa och gav Storan på hennes födelsedag, innan vi sedan knatade ut på den obligatoriska Storan-Lillan-promenaden. En utav veckans höjdpunkter!
Juniflickan var på bibblan och lånade böcker åt sig själv och brorsorna. Och så löste vi världsproblem och gjorde stordåd där hemma i köket. Bland färgpennor och kallkaffe. Livet när det är själagott!
Dom sista löven föll från träden. Det blev mörkare för var dag. Stormen kom på besök. Jag samlade kraft och motade oro, med löpturer och gympapass.
Plötsligt, mitt i veckan, fick jag kvidande ont i magen och visste direkt att ”ahapp.. magkatarr”. Jag är en känslomänniska av rang och när det blir för mycket, eller kanske när det varit mycket och jag sedan slappnar av, kan det hända att jag hittar mig själv dubbelvikt för ett slag och måste varva ner, göra och äta snällt. Räddande Storan kom förbi på sin prommis och jag fick chans att slå i kull mig för en stund, medan samarinen försökte verka.. tacksamheten, den anar ni va?
Jag log åt synen av det här; en drös ytterkläder i tre små storlekar. Tillhörande dom tre häftigaste människorna jag vet.
Vi firade piggare mamma-mage med liten utflykt. Mellis i lekparken! Väldigt uppskattat av både stora och små.
Jag plockade in den allra, allra, aallra sista luktärtsbuketten. Vilken känsla, så mycket glädje dom där blomsterna givit mig denna trädgårdssäsong. Hoppas på många, många fler!
Så blev det fredag och barnen och jag pysslade och påtade inför kalas, innan vi till kvällen åkte hela familjen till Mäjadalen och firade Mormostern som fyllt år. En ofantligt god kväll, på alla sätt.
Helgen är som ett töcken.. så overklig. Jag ska berätta mer. Alldeles snart.
Vi njöt av lördagssolen i massor, bland annat. Och filmkvällen, när vi somnade allesammans i ett trassel. Den sparar jag i Hjärteasken. Likaså alla amningspauser, älskar dom.
Sommartid byttes mot Vintertid. Nu blickar vi framåt…
Veckans planer?
-Göra en Höstlovsvecka för barnen, version så mysig jag bara kan!.
-Vara Brandisfru, min älskade har jourvecka, mao. Och det innebär alltid lite extra teamworkande, men det är vi ju supervana så det kommer gå finfint.
-Elda en stor hög med brädfodring som ligger och ser skräpig ut nedanför lagården… det blir älskvärt pådrag med hjälp av min far.
-Göra lite Allhelgonafint här hemma!
-Jobba vidare med ett ganska så stort projekt här hemma som hela familjen är engagerad i.
-Om det klaffar för alla, så kanske vi får till en lekdate med vänner!
-Gå på Halloweenparty, livets första för oss alla. Så spännande!
-Njuta av några få oktoberdagar till, alldeles snart möter vi november.
… och förstås! Sända er hälsningar här från Drömgården.. Livet styr.
Ta hand om er, allt ni bara kan. God måndag… så hörs vi snart igen!
-I vanlig ordning samlar jag mig med en tillbakablick på veckan som gick, innan vi tar lägesstatus och sånt..
Veckan var mestadels så otroligt grå. Och regnig. Inte ett väder som ger den där lilla extra energin precis.
Men en endaste dag, var sådär vacker. Vår Tillsammansmåndag. Då jobbade vi ute på gården. Lekte kurragömma hela familjen och Lillebror var fast besluten om att han också skulle hjälpa pappa att greja där på stegen.
En morgon var det så vackert och frostigt. Smygkallt när vi sov ner Lillebroren. Men friskt och gott. Sen låg dimman tät, tät dagen i ända.
Ett stycke renoveringsmorsa som serverade mjölk ena stunden, och stod och kvistlackade tack nästa.
En dag hade vi en sån skrattsalva tillsammans, jag och barnen.
Småttingarnas knasiga mamma tyckte det var en jättebra idé att dra iväg med fyrhjulingen för att hämta hem granris att täcka lökrabatten med. Det formligen regnade lera över oss. Den äldste av småttingarna, var enormt skeptisk och stod där som lilla Bonden Blom och menade att ”men mamma! vaad ska pappa säga nu då när fyrhjulingen är så lerig!? … fast, han kommer nog inte skälla på dig, för du är ju hans fru”.
Jag sprang. I få plusgrader och regn. En dag gav jag mig en rejäl utmaning. Var sugen på det. Ta i och visa för mig själv att jag klarar mer än jag tror, bara jag vågar ge mig den på det.
En eftermiddag lagade jag lasagne och så kryddade vi med god vardagskrydda genom att bjuda över Farmorn som sällskap kring middagsbordet. Så mysigt! Så tacksamma för Storfamiljen.
Jag kolavippade över söta konsten som hängde i hallen på förskolan. Storebrorskonst.
Helgen fylldes av allt möjligt. Ett besök hos GammelFarfar. Och andra lördagsbestyr.. Som att M hängde på snickeriet där vår trappa är tillverkad. Vackra snickeriskapelsen blev såpskurad… och jag och barnen gjorde annat trevligt under tiden..
… var på badhuset och hade det highlife med snälla Farmor, förstår ni! Det var en höjdardag, som jag tänker minnas för evigt.
Följt av en söndag med något så oerhört efterlängtat. Det var fem år sedan sist och jag var så nervös och tvivlade på om jag fortfarande kunde ens ett dugg…
… men jag grät en skvätt. Där uppe på trygga hästryggen. För där är jag hemma. Och där vill jag vara. Den där turen sparar jag långt in i hjärteasken och hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång. Häst och Emmeli är likamed sant. Sådetså.
Veckan var till bredden fylld. Med liv.
…
Nu är det måndag och så otroligt gott att det tunga, grå vädret bytts ut mot hög och klar höstluft. Och sol. Det hjälper till. För om ni bara visste, vilken ångest jag bär idag.
..Som jag nämnde häromdagen… oron och ängsligheten över någon älskad som inte mår bra. Hjälplösheten när man faktiskt inte kan hjälpa, mer än att finnas till. Men jag är fullt övertygad om att alls ska bli bra. Men bakom väl genomtänkta inlägg, så är mitt hjärta lite trasigt också. Bara så att ni vet. …
Veckans planer?
Skriva matlista och veckohandla, idag. Min bästa avlastning till mig själv under vardagarna.
Andas oktoberluft. När jag har tunga saker i livet som behöver min energi på det mentala planet, behöver jag naturen, friska luften och djupa andetagen massor. För att orka ge av mig själv till någon som inte mår bra. Jag tänker mig promenader och springturer. Precis som vanligt, ja. Motionen påverkar mig positivt på många olika sätt.
En tur till biblioteket med barnen
Göra mig en arbetsplats här inne. Spjälsängen, som precis iiingen någonsin sovit i, får ge plats för ett skrivbord. Jag ska ut på skattjakt i husen här på gården!
Fira älskade Storan, som fyller år idag. Älskade människa. Grattis på din dag! <3
Fota och skriva utkast inför olika jobb genom blogg och instagram
Sända er hälsningar, om ditt och datt. Livet styr! Ni har önskat boktips bland annat, till barnen. Och det ska ni få, förstås! Mitt enklaste, enklaste vardagsrecept ska jag nog minsann bjussa på också.. få ingredienser, toksnabbt lagat och hela familjen älskart!
…
Så. Vi tar måndag. Jag, med tudelat hjärta. Lycklig efter gårdagen och en vecka fylld med liv. Men så otroligt tung inombords, också. Alltsammans, Livet.
Och ni! Häng med oss på stories under dagarna, vetja. Jag tycker det är fantastiskt roligt att skicka er små från-precis-just-nu-glimtar där!
Ser så fram emot denna vecka. Men innan vi pratar om den, vill jag minnas tillbaka lite till den där Födelsedagsveckan..
Vanlig Hemmamåndag startade veckan.
Medan Snickarpappan och S jobbade med huset, gick jag och minsta barnen till grannen, Tant G, på andra sidan åkern. Hon fick en liten bukett av de allra sista luktärterna. Gott att glädja andra. På köpet blir man ju lycklig själv!
På tisdagen regnade det nåt så ohyggligt. Hela dagen.
Jag var obotligt springsugen och mellan ett par störskurar chans-gav vi oss ut. Klarade oss förstås inte aaaalls från regnet och jag var prick hur blöt som helst när vi kom tillbaka. Ungarna snusade gott, jag var rykande varm och lycklig… ibland är det bara härligt att köra på, regn är liksom bara regn och inte ett hinder på något spring-vis, egentligen!, tänkte jag..
Vi somnade gott om höstkvällarna. Fortfarande trasslar vi oss alla i Storsängen.
Mitt i veckan var det plötsligt bara Lillebror och jag hemma för några timmar. Så ovanligt och mysigt, på samma gång.
Juniflickan var på Mormordate.
En loppistur gjorde vi oss i Lilla byn när vi hämtade hem lillasyster, pojkarna hittade sig själva i en spegel men i övrigt; ingen loppislycka den gången. Vi letar vidare. Efter Linneskåpet.
Jag receptspanade bland mors recept.
Vi kalasfejade.
Och ungarna var förstås med i allt. Att slicka bunkarna efter bakning är ju en höjdare… det blev även Lillebroren varse om! .. att baka och mumsa smet, var också en lagom syssla, när man som Storebror precis varit på bvc för livets sista gång, klarat av det pirriga i att få vaccinspruta (!), bli lite småfebrig och behöva ta det lugnt för ett slag.
Jag njöt av susande HemmaMammaliv.
Säger kanske en gång om dagen till mannen att ”tänk att dom är våra!”. Det är en så himla fräsig syn, det där lilla gänget samlat. Fordrar absolut en stor dos energi, dagarna i ända, men geeer också så himmelens megaenormt mycket.
En guldstund.
Gungandes i trägungan där ute i färggranna hösten, ammandes liten lillprins. Storan beskrev det så bra; ”som en kärleksförklaring varje gång”. Varje amning, alltså. Och det stämmer så väl, tycker jag. Jag är så kär i dessa stunder och det är ju himla tur, eftersom jag har en B som inte verkar ha den minsta lilla tanken på att ens trappa ner lite på dessa stunder. Därför är jag smått nervös inför en grej i veckan, mer om det längre ner..
Poff var jag 29 år, blev firad till fullo och tog sedan lördag och lutade mig mot han jag älskar så, ni fick se synen på insta stories.
Vi tog fika med oss i ryggsäcken, fem gulliga barn (våra, plus två småvänner till ungarna) och slog oss ner längre ner på gården, vid ”Gläntan”. Ypperlig liten utflykt. Det stora i det lilla, ni vet..
Veckans sista dag. Mötte vi Storfamiljen för utehäng, korvgrillning, surr och kaffesörplande. Rikedom i sin ljuvaste form.
Det blev tårfyllda protester från S och J när vi skulle skiljas från Storfamiljen och bege oss hemåt…så Mormoster Storan sa ”låt dom stanna en stund, så skjutsar jag hem dom” (ni förstår lyckan och tacksamheten över att ha dessa människor i vårat liv!?) medan vi andra åkte hem. Jag tog då Lillebror med mig på en tur till snyggingarna på andra sidan ”storvägen”. Alpackor till grannar. Sånt älskar man ju!
Sen gick vi upp och inspekterade vad duktiga Snickarpappan påtade med.
Till kvällen var vi alla trötta och bläddrade i fotoalbum tills ögon gick i kors. Det var första oktoberveckan, det. Känner mig bortskämd på livet.
…
Nu är det måndag och..
Veckans planer:
Åka till norra staden för en hop ärenden tillsammans med familjen
Ta en långsam dag vid köksbordet, sortera ut bilder för framkallning och förbereda för ännu ett fotoalbum. Ungarna verkligen älskar att titta i dessa och det är en bra drivkraft för mig att fortsätta med det pysslet!
Springa och gå! – i lövprassel. Själagott så det förslår!
Inhandla i alla fall nåågra vårlökar.. uppdaterar er senare om vad jag som norris tycker är mest värt att peta ner.
Knåpa höstmysiga inlägg till er.
Ha Storan-Lillan-dag. Med tanken att Pappan tar över rodret här hemma över den dagen.. och det kommer han fixa galant.. men huur ska jag och B klara oss utan varandra, är frågan.. och det jag är nervös över, mao.
Trappan är vilken dag som helst färdig på snickeriet och jag och M behöver bestämma oss för vilken behandling den ska ha…
Lekdate med småvänner, mammor surrar, barnen leker.
Vårt blivande sovrum får gipsskivor under veckan och till helgen väntas spacklande, slipande och takmålande.
Storebror tänker börja Skridskoskola
Typ så. Vi börjar mjukt. Påtår. Några djupa andetag. Innan vi sätter oss i bilen och susar norrut mot Örnsköldsvik. Ett jobb för Drömgårdsliv ska filmas och samtidigt gör vi oss därefter en mysig familjetur,..
Hoppas att ni alla får en god start på veckan, så hörs vi snart igen!
Och återigen; Ni som önskar bli uppdaterade på facebook och se direkt när Drömgårdsliv har ett nytt inlägg att läsa. Ni, kan klicka HÄR för att gå in och gilla den nya sidan som tillhör Drömgårdsliv.
Det är måndag och Septembers allra sista dag för det här året!
Nu bara sprakar det ute i naturen och senaste dagarna har vi omringats av höstens eldiga färger i skog och mark. Innan vi kikar på veckans planer, tar vi en titt på veckan som gick! Den fyllde vi med…
…Den Allra Första Riktiga Frosten.
Andäktigt vackert och lite vemodigt, på samma gång. Bitterljuvt, mao.
Vi arbetade ute på gården hela familjen. Med hopp om en jämnare, mindre stup-risk:ig gräsmatta till nästa sommar!
En dag var jag och minstingarna på tur, en typisk det här hittar vi på medan Storebroren är och leker med sina vänner på förskolan- grej. En tur med vagnen. Vi gick till biblioteket och lånade böcker, vandrade långrunda därefter och plockade lingon- och blåbärsris till pyssel. Poff har små timmarna gått och vi hämtar hem älskad S.
En sån där runda, så skönt uttröttande..
Bland Pippi Långstrump-böcker och skogfynd slumrade dom gott, minstingarna. Och jag fick en sån här stund..
En Guldstund för en småttingmor. Läsandes den bok som jag lånat från bibblan. För jo. Som jag drömmer om hästar här på vår gård. Och drömma är alltid rätt, tänker jag.
Fler frostiga morgnar. Sommarkläder rensades ut från garderoberna och höst- och vintervarmt fick flytta in. Det är många små bestyr inför byte från sommar- till vintertid, visst?
En dag packade vi melliset med oss och njöt av alldeles ljuvligt, varmt (!) septemberväder. Lekte i lekparken med små vänner och lommade hem lagom till att pappan rullade in på gården efter jobbet.
Och där, blev det fredag och Storebrorens tur att följa med farmor på fredagsbad och påhälsning hos Gammelfarfar därefter. Ett mycket uppskattat hittepå. Till kvällen samlades vi här hos oss och firade fredag tillsammans med Farmor och Farfar.
Lördag. Och jag brände av en mobilbild på Fransson som satt och njöt i solen. Väldigt härlig syn. …tääänk er häst där i syn också!!
Medan mannen renoverade på övervåningen, spenderade jag lördagstimmar med en hop småälsklingar. Mina barn och barnens små kusiner. Vi hade så hutlöst trevligt! ..det var fullt pådrag med lek i prick hela hemmet och samtidigt kalasbakade vi också. Kära nån alltså, barn är bland det häftigaste jag vet!
Det var precis lika sjåigt som ni anar att ha fem små minibagare till hjälp i köpet. Men också lika härligt som sjåigt, ni anar lyckan över alla olika bunkar som smaskades ur efteråt. Vi bakade bland annat den godaste morotkakan vi någonsin smakat..
Och ja, vi somnade väldigt gott till kvällen sedan efter en dag med full fart!
Veckans sista dag fyllde vi med nybakt bröd till frullen, följt av lite söndagsjobb. Bertilen hjälpte mamma att slå ett slag för den HÄR kampanjen som jag tycker ni ska utnyttja. Så himmelens härliga produkter. Och det säger hon som knappt ids (ni får googla) sånt med krämer hittan och dittan, men Dermosils produkter har blivit mina favoriter.
Minimannen ”jobbade” med sin Farfar i kyrkan. Jag drog iväg med Juniflickan och tittade på storkusinens fotbollsmatch. Lillebroren långsov medan M fortsatte vara renoverings-idog på övervåningen. Och så samlades vi för söndagsfika, med Mormor och Morfar kring köksbordet. Puss på det, sa Bertilen! Som är så otroligt kär i sin Mormor.
Till kvällen gick vi långtur och nattade barnen i vagnen och det kändes som att det var finalen av allt Sommarnattande nu. Det börjar bli hiskeligt mörkt nu om kvällarna, tycker jag!
Den sista Septemberveckan stoppas varmt om i Hjärteasken.
Och nu då, ny vecka!
Veckans planer:
Snart, snart oktober och därmed Födelsedagsveckan, för mamman som visst tänker fylla år (en ynnest).
Jourvecka för Brandismannen, så jag håller tummarna för att han kan komma på mitt kalas (hehe).
Förutom att ta hand om små älsklingar blir det troligt;
Kalasfix.
Femårskontroll för Storebror. Plus vaccinering. Hu.
Träna! Efter en vecka av ”bara” prommisar, så längtar jag efter spring och mjölksyra. Förkylningen har fått läka ut och jag känner mig så gaaaammal och klok som en bok, som vilat från högre puls.. det skulle inte Emmeli 23 år gjort.
Juni har en Mormor-date inbokad.
Gå på loppis och skåp-leta.. jag söker febrilt efter ett linneskåp förstår ni
Här inne tänker jag bland annat bjuda er på:
Middagstips
Höstigt pyssel för dom små
Visa hur jag ordnat Veranda i Höstskrud
Tapetfunderingar. Har en lunta med tapetprover. Och ni ska få fundera med mig. Jag menar oss..!
Som alltid, -Livet styr!
Och just det! -Ni som önskar bli uppdaterade på facebook och se direkt när Drömgårdsliv har ett nytt inlägg att läsa. Ni, kan klicka HÄR för att gå in och gilla den nya sidan som tillhör Drömgårdsliv, den gamla ”lillafrunsdagbok”-sidan kommer att sluta uppdateras från och med nu. Så vill ni hänga med mig vidare, så klickar ni alltså HÄR.
Må så gott ni bara kan, ta hand om er så hörs vi snart igen!
God morgon måndag! En tillbakablick, landning och framåtönskningar kommer här i form av den sedvanliga Måndagshälsningen!
Veckan som gick. Startade vi med bland annat det ni ser ovan. Alla-tillsammans-frukost på vår hemmamåndag. Vi använde också bilden i ett samarbete på instagram, leta upp den där och läs mer vejta!
Tillsammansmåndagen spenderade vi ute på gården. Plockade äpplen både hos snälla grannen och hemma hos oss. Under veckan har vi gjort äppelmos i flera omgångar. Så gudagott att ha på havregrynsgröten!
En dag kombinerade vi springturen, minstingarna i vagnen och jag, med att stanna på loppisen. I bild ser ni två utav Junis små fynd. Voffe. Och Voffe. En till henne. Och en till Storebror, förstås.
Bertilen ”läste” bok och härmade djurljud på glatta livet. Blev också helt tagen av att han ju faktisktkunde bygga med dom där småpluttarna, precis som storasyskonen. Lilla människan där, alltså. Som förstår så mycket att det inte är klokt. Ni var många som frågade om dessa ”byggpluttar” som skymtade i stories och dom finns till exempel att köpa HÄR.
En dag rullade Lillasyster chokladbollar och överraskade med efterrätt till melliset, när Storebroren kom hem från Förskolan. Ni anar succén.
Succé var det också, när det var Juniflickans tur i lilla kusinskaran, att åka med FarmorMormor på badhuset. Ett och ett barnbarn får 100 % uppmärksamhet och mys med en älskad. Förstår ni så fint? Den här mamman är tacksam.
Jag fortsatte i Höstens storstädande och Salen fick skinande rena fönster, nytvättade finmöbler och mattor. Det vädrades och dammades och fejades. Till sist blänkte lampkronan och rummet doftade såpa. Med färska blommor på toppen. Hade vi liksom plötsligt fått en ny Sal.
Jag stod och strök för ett slag. Och kände mig rik. Omringad av ljud från tre små påtande älsklingar. Med utsikten över den vy jag älskar mest på jorden.
Så blev det Fredagsmys. Med allas favoritchoklad (mörk till pojkarna och marabou till tjejerna). Täcken och kuddar. Päron och ungar. I en salig blandning. Följt av en idog renoveringslördag. Och veckan avslutades såhär;
Med en i slutet av september-dag av allra vackraste sort. Att jag plötsligt blivit duuunderförkyld försökte jag komma ihåg lite lagom. Ingen superelak Basiluska tack och lov, så medan M och Minimannen snickrade hemma, tog jag minstingar med mig på långpromenad och njöt av vackra höstdagen.
Hemma igen, fick jag sällskap runt trädgården. Vi plockade varsin trädgårdsbukett. Och det kändes, att det nog var den sista innan frosten skulle komma på bestämt besök.
Resten av söndagen spenderade vi tillsammans med Svärisfamiljen här på vår gård. Så himmelens mysigt när det är mycket liv som rör sig! Vissa lånade vår lo för att måla bräder. Ungar lekte härs och tvärs. Det grillades korvar på löpande band. Sörplades juice som Farfarn gjort med äpplen från vårat äppelträd. Och så avslutade vi med att åka till lillbyn bredvid och köpa alldeles nyupptagna pärer (potatis alltså). Och spanade på åkern som kommer att ge en sisådär 1000 julkärvar så småningom. Så gott för småfåglarna! Jag kommer hojta till när det finns möjlighet att köpa för er som bor här i kring!
En alldeles underbar septembervecka i Hjärteasken.
…
Nu tar vi oss ann en ny vecka, tycker jag! Det är höstdagjämning och vi vaknade till en trolsk morgon med frost och tät dimma över åkern.
Just nu Sover Lillebror ute i ullsäcken i vagnen. Pappan är med storasyskonen på byn. Jag skickade med dom en handlingslapp utefter veckans matlista. Perfekt… då sitter jag här i lugnan ro, kikar in till er, planerar veckan, hinner igenom i alla fall halva mailen och så njuter jag förbenat.. för vet ni var jag sitter? Jo, uppe. På en hög med mjuk isolering, med ullfilt om mig. Jag längtar så enormt tills vi börjar bo här.
Idag går startskottet för trappbygget. Äntligen är det vår tur på snickeriet och det bör inte ta allt för lång tid innan vi susar iväg och grundmålar trappan och sedan fraktar hem den till Drömgården.
I övrigt denna vecka?
Jag tänkte fortsätta att hösta ute på gården. Kanske göra lite nytt och fint på Verandan. Tänker också sända er ett höstigt trädgårdsinlägg!
Börja dona så smått inför nästa veckas födelsedag. Jag tycker om att låta förberedelserna ske utan stress. Varför vänta in i det sista när jag kan planera och därmed få kalasförberedelserna till något jättetrevligt och självklart med möjlighet att bjuda med barnen i sysslorna.
Så satsar vi på massor av friskluft och höstnjutande! Och har du inte möjlighet att vara ute timtals varje dag, ta chansen till det lilla i alla fall! Några minuter med friskluft i lungorna, några djupa andetag. Själagott!
Önskar er en varlig och snäll start på veckan. Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Såklart, att det i alldeles vanlig ordning dimper ner en Måndagshälsning! Veckan som gick…
Fylldes av väldans mycket sånt ni ser ovan. Hemmaliv tillsammans med älskade småttingar. Just där, en typiskt syn när jag står och lagar middagen. Allllla är hungriga och vill ha mat NU och det rycks i lådor och skåp hejvilt, av Vilda Babyn. Storasyskonen teamar med mamman!
Jag provade ett nytt recept. Som gick hem hos precis alla. En superenkel kycklinggryta, med bland annat äpple i. Ni ska få receptet. Lovar!
Jag vek tvättberg. Och tröttnade på synen av det trasiga kring fönstren. Ptjaa. Sådär som det måste få kännas ibland, när man ständigt lever i ett renoveringssnurr. För det mesta bekommer det mig inte, röran alltså. Den är världslig så det förslår. Men nä, ibland bryr sig huvudet inte om dom kloka orden.
I skördetider är det extra gott med kvällsstunden. När lugnet lagt sig. Barnen sover. Disken är diskad. Och skörden är i sina burkar och flaskor.
Jag plockade många blombuketter. Stora som små. Och jagade… ser ni vad? Pricken vid saxen. Bananflugor förstås. Men tusan, idogt snabbtömmande av komposthink och ingen frukt framme, har gjort susen!
En vardagkväll bjöd vi hit familjedarlingar på middag. Alla småkusinerna var mer än lyckliga! En blombukett fick förstås följa med dom hem.
Persilja skördades. Jag ringde min mor, förstås. Och hon sa; ”jag brukar klippa fint, fint. inte stjälkarna! -och så lägger jag i en burk och stoppar i frysen”. Lycka att ha en mor. Att fråga, precis allt och lite till.
Vi hade älskad utflyktsdag, jag och barnen. Med nykokta saften, bullarna, varma chokladen, korvmackorna, småyoghurt, äpplen från trädet..
och..
Ser ni? Ni som följer oss på instagram stories, ni vet. Punktering.
Tur i oturen så fick vi det precis där vi skulle vara.. så vi utflyktade och var samtidigt strandade på vacker plats.. till M och Svärfar var våra räddande änglar. Det där Rymdskeppet alltså.. det är inte något reservdäck att byta till, inte. Utan behöver lagas, liksom. Och nej, det hade jag liksom ingen plan att ge mig på, med tre älsklingar i hjälp..
Favoritplats!
Så blev det fredag och stormen kom. Innepyssel fick det bli. Och lite övande på klockan. Och sjuhundra sifferfrågor. Och svar på ”varför?”. En treåring och en femåring. Det är liksom aldrig risk att det blir tråkigt eller tyst…
Det blev lördag. Och mina föräldrar tog hand om mig och barnen. Seeeer ni hur god lunch? Här hemma jobbade mannen idogt på med renoveringen. Lyxens lyx fick också, när Svärfar kom och förstärkte några oerhört värdefulla timmar.
Veckans sista dag, plockade jag en liten handfatsbukett, och kände mig helt slut och vissen.. gick runt med ett eget åskmoln ovanför mig. Berättade för barnen att ”idag är mamma trött och slut och så kan det vara ibland”. Vi var ute och lekte i friska luften. Barnen är som små happypills, alltså.
Jag fullkomligt avskyr såna där dagar som jag bara känner att ”nääeh, den här gåår inte att vända. än hur många tacksamhetstankar jag tänker så hjäälps det inte. jag skulle behöva sova. få en nya dag”.
Så vansinnigt nyyyttigt (puh, så moget sagt va?), att ha någon apdålig dag nu och då. Det visar bara mig själv och barnen (!) att jag är människa. Och det vill jag ju vara.
Världssnälla, duktiga kusinen var hos oss. Och mannen och L el-fixade.
Så började det närma sig kvällen. Och jag fick en chans till att sticka ut på en alldeles egen tur. Tror ni jag tog chansen?
Såklart!
Sprang. Flåsade. Funderade. Sköljdes av tacksamhet variant mycket stor. Efter middagen åkte vi till mina föräldrar, igen. Men nu även också med mannen med. För han var bjuden på bastu av sin Svärfar. Och jag med förstås. Den kvällen, med pappas bastu och mammas goda kvällsfika. Ord överflödiga.
Och på toppen av allt, så blev det En Ny Dag.
Det är fasiken en gåva, alltså. Flärd på riktigt.
Att få ta måndag med känslan av ny energi i kroppen efter en lång natts sömn.
Den här veckan planerar jag att fortsätta med skördande och köksdonande. Bland det roligaste jag vet! Idag har vi haft en idog dag ute på gården där jag provat att göra något för allra första gången. Ska berätta mer om det i ett trädgårdsinlägg senare. Ni ska förstås få det goda receptet på kycklinggrytan också. Så tänkte jag sända er lite Inspiration till Höstmyset! .. hur jag tänker när jag vill boa inför hösten. Små enkla medel.
Så vi tar ann denna ny vecka, visst?
Skapa era dagar, allt ni bara kan! Det ska jag.
Med Drömgårdsliv. Som nej, inte är perfekt på något vis. Det är helt sonika bara här, på denna plats, som vi tycker att det är som allra bäst och drömmigast, att leva och skapa våra dagar. Vårt Drömgårdsliv. Så glad att ni hänger med oss!
Senaste kommentarer