av Emmeli | jun 1, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Musik, Norra Drömgården
Det är onsdag. Första Junidagen denna Sommar. Termometern visade 20 grader när vi vaknade. Helt galet. Jag tog mig en sväng i trädgården och doftade på det där trädet som jag älskar…Äppelträdet. Nu har det börjat blomma!
Ja, idag är det Sommar.
Jag spatserar runt och tänker på gårdagen. Den som var fylld av Konserter, hela dagen lång. Under sista konserten sköljde en massa tankar över mig…. nu kan jag snart checka av Mitt Första År som Musikfröken. Ett år av en massa, massa nya erfarenheter.
Förra våren lyssnade jag om och om och om igen på en speciell låt.. Lalehs En stund på jorden. Den gav mig styrka och pepp, mitt i allt det där som kändes så ovisst… allt från om vi skulle få köpa den där gården, till om jag skulle få det där jobbet och så vidare.. Jag kommer ihåg att jag sa till M; tänk vad häftigt det vore om jag skulle få börja jobba där.. där, jag alltid önskat. Och att på temakonserten nästa vår, få sitta i orkestern och spela den där Laleh-låten tillsammans med alla fina elever och lärare.
Och, precis så blev det.
Jag får gåshud, faktiskt.
Mina pojkar var och lyssnade på en av konserterna. Den ena av dom lite mer intresserad av att just lyssna. M, han visste vad gårdagen betydde för mig. Den andra, Busjåttan, ville mest upp på scenen till sin mamma och moster och storkusin.
Det var en mycket, mycket trött Preggomorsa som kom hem igårkväll. Men en lika lycklig sådan. Och att idag få sova ut en stund och vakna till Sommar, det är nästan lite för bra för att vara sant. Som att få vakna upp i en dröm. 
Jag hann tvärshoppa lite sommarnytt till Liten igår. Så idag går vi hela familjen i softa mjukisshorts. Liten har såklart snyggast av oss alla. Och den där citrongula tishan är han så söt i att jag kolavippar!
Vi springer barfota och är redan tokskitiga om fötterna denna dag. 
Första frukosten ute på Verandan för denna sommar, är intagen…
En Ferdinandsuck och lite mer kaffesörplande på det…
Hoppas, hoppas att ni har samma härliga väder hos er. Ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 31, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Musik, Norra Drömgården
Det där var ju i Lördags.
När vi bestämt att vi skulle ha Drömgårdenhäng och umgås och må gott här hemma. Min Lilla familj och så stora delar av Taikons som det gick att få till den dagen.. Och vilken dag det blev!
Vi hade liksom en egen Morsdag, kan man säga. Det var Mammas Dag, det där. Och det syntes hur hon njöt. Så gott att se.
Och ja, snacka om att pricka rätt på dag. Det var rena rama sommardagen! Varmt och skönt och vi åt och skålade för mor och Liten var i heaven bland storkusiner som lekte med med honom länge, länge.
Trädgårdsmöbeln fick visa vad det gick för när vi åt Morsdagstårtan som Mor bjöd på.
..vi hade helt enkelt inte kunnat få en bättre LåtsasMorsdag tillsammans.
Åh.
-Så otroligt skönt det är i år när vi inte har en massa flytt och Examenstagande och hejdå:ande uppe i Norrnorr att ta oss förbi, innan vi liksom kan välkomna försommar och så. Nu är vi på plats. Saknar såklart ibland vännerna så det gör i hjärtat, men så bra vi trivs här och vad helt underbart det är med vår- och försommardagarna här på vår alldeles egna gård!
Idag, en sista majdag; jag klev upp i ottan och rev av ett morgongympapass. Höll till i hallen, med ytterdörren på glänt och fick fågelkvitter som sällis. Nu ska jag svischa mot jobbet för en toklång och alldeles extrarolig arbetsdag. En sån där dag jag fantiserat om. Idag är Den Årliga Temakonserten. Jag som älskade att vara med på den som elev… särskilt om den där vackerpojken också var med (M alltså. Han jag är gift med nu). Nu, checkar jag snart av mitt första Musikfröken-år och en del i avrundandet inför Sommarlovet, är denna dag. Jag ska njuta!
Lillafrun
av Emmeli | maj 29, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
….från en heeelt ljuuvlig helg!!
Liten presenthög till älskade Lilla Mamma.
En gladunge som njutit Sommar så det stått härliga till!
Preggomorsan har visserligen tränat ute hela veckan, men har i helgen premiärtränat under sitt favoritträd. Två najsiga preggopass bland pissmyror och äppelblom! 
Lillvän har sprättat kartongen med nya Sommarsandalerna och därmed tagit ännu ett kliv mot sommaren.
Älskade Storan har delat med sig från sin vackerträdgård och här hemma har vi börjat gräva rabatter och jag är så himla glad för det!
Lyxig Morsdagsstund för Gravid Mamma; ligga som ett slafat i nya trädgårdsmöbeln, klappa mage och sörpla hallonjuice.
Blomster att ge ännu en älskad Mor…. Farmor, Mormor, Mamma och Svärmor, faktiskt. Och god söndagslunch fick vi! 
Kramar, pratstunder och häggdoftande promenader tillsammans med han jag älskar mest.
Ja. Precis så; En Alldeles, Alldeles, Ljuuuuvlig Helg!
Hoppas, hoppas att du haft det gott du med! Nu ska jag ut och ösa koskit i min trädgård. -tjohoo!
Lillafrun
av Emmeli | maj 29, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet
Finaste pojkarna, alltså.
Att vara mamma till Sisten och fruga till M. Det är så himla fint att det inte är klokt. Och idag är det Morsdag och jag blev väckt av Morsdagssång och frukost på säng. 
En bricka full med jordgubbar och syrlig fruktsallad. Jordgubbssmoothie, goda mackor och ägg till ett helt kompani. Liten är galen i ägg nämligen. Vacker-ord på vacker-brev. Och Morsdagsrosor, på det bästa sättet jag kunnat tänka mig; att få åka till blomsteraffären och peka ut precis vad jag önskar, till mina rabatter som ska bli till.
Favoritdoften fick jag också.
Och massa pussar och kramar.
Kära nån så bortskämd jag känner mig. Och så himla, himla lycklig. Att vara mamma, är det bästa jag vet. <3
Grattis alla mammor på Morsdag! Och framförallt; Grattis min älskade Lilla Mamma på Morsdag. För mig är du den finaste mamman på jorden. Jag är så rädd om dig och lycklig över att just du blev min mamma. Jag älskar Dig!
Lillafrun
av Emmeli | maj 28, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Vi vaknar till Lördag.
Med en dag där utanför som ser ut att bli helt fantastisk. Jag har redan varit ute en sväng. Andats likt Ferdinand, stått och glott på våra alldeles egna tullisar som idag bestämde sig för att blomma.
Och här inne äts Lördagsfrukost. Med hallon- äppeljuice och varma bröd från brödfrysen där uppe på vinden.
Och planerna för dagen?
Njuta härligt väder. Vara ute, alltså. Duka för lite Morsdagsfirande här hemma på gården och sedan invänta Familjen. Vi ska fira våran (min och syrrornas) älskade mamma idag. Morsdagsfirande en dag för tidigt. Hamburgegrillning och lekspringande barnbarn och kanske nåt parti kubb? Jag tycker det låter som en plan!
Och titta! Så himla, himla nära det är att älskade äppelträdet blommar nu! Nu när solen kommit tillbaka efter dagar av regn, så har det liksom exploderat i grönt och det är ju så vackert att man tappar andan lite.
Kära nån, så jag njuter av dagarna nu. Vår och vackert. Och så känner jag mig fortfarande sådär nyuppskattande glad över att ha min fina M hemma igen.
Ha en god lördag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 24, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten i magen, Liten två år., Mammalivet, Pyret i magen, Träning
Ja, nu känner jag att jag kan ”släppa på” helt och fullt.
-Nu är mannen hemma och inga bara-det-där-VM-uppdraget-är-över-tankar kan stoppa. Nu är det checkat, mannen är hemma och vad som väntar oss nu är en drös sista-tiden-veckor av den här Preggoteten.
Preggoteten med lilla Pyret i Magen.
Igår var vi uppe på vinden och letade fram kartonger proppfulla av bäbiskläder, som ska plockas fram och tvättas upp. Jag small av lite när Sisses ljusblå Molnbralla dök upp. Kom så väl ihåg när jag köpte den och hur Storan rådde mig storleksmässigt och hur pyttepytteliten den där lilla molniga skapelsen kändes. Sisten försökte prova typ allt i kartongerna och konstaterade att den hä va jätteliiten, mamma…( Nån bäbis-kepa som satt på snedden och sådär). Gullpojken min.
Molnbralla till liten Liten-Miniman och Pastellkungsprickar.
Jag har fått önskan om att skriva lite om ditt och datt angående den här preggoteten, så nu kör vi;
En Preggotet-nummer-två-rapport!
Jag känner hur jag mer och mer får den berömda Preggohjärnan. Mannen skrattar åt mig. Men det är okej. Jag skriver långa listor på innan-bäbisen-kommer-fix. Såå mysigt!! Allt från att köpa några nya bäbisplagg till att ha bullarna bakade och tryggt förvarade i frysen.
Men alltså. Inte klokt, vad fort det har gått den här gången? Inte så konstigt, med tanke på att Vardagståget tuffat på i högre tempo än vid preggotet nummer ett. Största skillnaden för tempot är såklart att vi ju har en tvåårig Miniman som liksom springer fram genom livet. Vi har inte haft lika mycket stenkoll på veckor och dagar. Till en början med Liten i magen var jag extremtrött. Den här gången, inte lika trött men däremot mådde jag mycket smyg-illa där i början. Hade svårt att komma på mat jag ville äta och sådär. Och trött var jag ju, det var bara det att det inte gick att vara lika trött…. lägga sig och vila en eftermiddag efter jobbet, med mannen iväg på långuppdrag och en hungrig lillvän att hämta hem från Förskola. Den ekvationen gick dåligt. Men efter jul så kände jag hur jag liksom kom ur någon slags dimma. Dels började Norrland blir liiite ljusare, för var dag. Och så blev jag också mycket piggare.
Mitt järnvärde har varit kasst, den här gången, likt första. Men i övrigt, ja då har jag verkligen inget smaskigt spännande att skriva. Jag har bara fått må så himla bra! Hurra säger jag! 😀
Med Liten i magen hade jag ju nån period där vid månad 7-8 som var skitjobbig för fogarna, men det var ju också det enda bökiga. Att gå ute på halka var rena döden. Den här gången, kände jag några ilningar, suupertidigt. Typ vecka 14. Tänkte; helskotta, det här kommer kanske bli en risigare graviditet. Men, det var bara som en ”påminnelse-ringklocka”, eller nåt. Jag började i alla fall direkt då tänka till vad jag kunde göra för att inte locka fram foglossning. Till exempel tog jag bort utfallshopp från träningspassen tidigare än under Litens preggotet. Tvärbestämde mig för att jag vid vecka 20, oavsett om det fortfarande kändes bra, skulle sluta springa då. Började tidigt att sova med kudde mellan knäna. Använde broddskor på halkan. Och så vidare..
Ja, en massa såna där småsaker som jag tog till, i förebyggande syfte. Till skillnad från med Liten, när jag sprang tills det kanske var ”för sent”.
Oavsett, vansinnigt skönt att slippa den där värken denna gång. Med tanke på att jag har min Sisten att bära och lyfta och dra i vagnen och så vidare.
Preggomorsan efter sin sista löptur i vintras.
Har precis som förra gången kunnat träna på hela vägen. Nu är vi ju inte framme än, men hittills i alla fall och det är jag väldigt tacksam för. För en träningstok som jag, som liksom har träningen som lika naturlig som att jag handlar mat varje vecka, uppskattar verkligen att det funkat så bra. Jag mår ju så bra av det, menar jag. När jag slutade springa efter halva tiden så har jag fortsatt med konditionsträning på cykel. Älskar det. Och så förstås våra kombinerade styrka- och konditonspass med tabatatimern eller annan timer som hjälp.
Nu går jag som vanligt en massa promenader. Så är det på cykeln jag får svettas och utöver den styrketränar jag för stark mammakropp. Det vill säga mycket fokus på baksidan av kroppen. Att slippa ha ont i ryggen, till exempel. Det är ju rent himmelskt!
Jag är evigt tacksam över graviditeter där jag verkligen kunnat njuta.
Jag har precis som förra gången, trivts väldigt bra med en kula på magen. Med Liten hade jag en liten otålig-period kring 6 månader… då väntade vi så intensivt liksom. Perioden gick över och jag älskade magen till slutet. Den här gången upptäckte jag ju typ nyss att jag var preggo, och känner mig inte alls less utan tänker njuta så mycket jag bara kan och orkar av den sista tiden.
Dagens Musikfröken-Preggomorsa. I finklänning, dagens Vårsoarétisdag till ära! 
Lite halvblött, ruffsigt hår har väl ingen dött av, tänker jag… då hade jag varit kolavippad förlängesedan.
Men ja. Sommaren närmar sig. Håret är tjockt. Albatrosstuttarna är på plats. Det är ett litet mission om jag i sömnen råkat hamna på rygg och liksom ska ta mig upp ur sängen sedan…det är en mage som ligger ovanpå mig då. En mage som är full av bäääbiiis (tjohoo!). Och att ritschratcha av benen är rena rama nära-döden-upplevelsen. Jag får kvävningskänsla, men kan ändå inte kan låta bli.
Jag är gravid, helt sonika. Helt underbart! Precis som med Liten i magen, håller vi Pyrets Beräknade Födelsedatum lite för oss själva. Lilla livet gör världsentré när hen vill, oavsett liksom..
Jag och mannen känner oss pirriga, fastän ändå lugna. Pyttelite rutinerade, men ändå helt nya. Det är ju en ny stjärna vi väntar. Inte en Sisse till, liksom. Så det ska bli så vansinnigt spännande att träffa Litens Lilla Syskon.
3 ska bli 4.
Hur i hela friden ska jag hinna vara mamma till två? Kunna älska Pyret lika mycket som Liten? Hur kommer Liten reagera? Han kommer väl inte att göra slut med sin mamma när han märker att jag kommer ha ”ögonen för någon annan” också?
… det är många tankar som snurrar.
Gårkvällens Mamma-Sisse-mys på sofflocket i köket. Med lill-macen på köksbordet, med favoprogrammet Storasyster och Lillebror.
Livet är häftigt. Och att få bära på ett. Ett liv. Det, är så stort att det inte med ord går att beskriva.
Lillafrun
Senaste kommentarer