av Emmeli | jan 16, 2015 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 10-12 månader, Lyan
Precis som alltid, när man gjort nåt sånt där. Med mycket press och förväntan. Så tar det tid att förstå att man får slappna av. Jag gick som på moln igår. High-fivade med mannen, stekte pannkakor och åt till mammas hallonsylt och massa vispad grädde. Liten fick också parta lite, med några pannkaksbitar. Han höll på att studsa ur stolen. Så gott han tyckte det var!
Så när Liten skulle sova bäddade vi ner honom i vagnen. Lät han somna ute i vinterfrisk luft. Jag och M gick en skön promenad, stötte på tre älgar som gjorde att jag höll på att göra i brallan (har extremsvårt för älgar sedan vi krockade). Älgarna studsade fjäderlätt i den djupa, djupa snön. Mäktiga djur. Vi gick vidare, kom till sist tillbaka hem till lyan igen. Bäbisen sov och päronen pratade non-stop och städade samtidigt. Kvalitetstid för mig och mannen. Ljus brann, jag tog mig ett varmt, varmt bad och så nattfikade vi innan vi kröp ner i det renbäddade sängen. Snacka om ljuvligt.
Idag vaknar vi till fredag.
Det känns så vansinnigt lyxigt. Vi är nämligen hel-lediga. Hela familjen.
Så vi har lugn och skön morgon. Hade väckaren på halv åtta men vaknade nio. Pekar på Alfons och kramar Ulf (Ugglan…). Så sörplar vi kaffe på nymalda bönor och äter frukost så långsamt vi bara orkar. Jag har ont i kroppen, en blandning mellan vanlig träningsvärk men också värk efter alla spänningar. Det är obeskrivligt hur fantastiskt skönt det är att det här är över. Jag är så stolt över hela min fina klass, alla är så himla, himla duktiga och fina människor.
Fredag, alltså. Här ska njutas. Och jag känner mig lycklig och efter-opponerings-bakis. Bra så.
Önskar Er den finaste fredagen!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jan 15, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Okategoriserat
Just så. En efterlängtad dag väntar.
Dessa dagar av redovisningar, responderingar och opponeringar, har känts så oerhört långt borta. Nånstans där framme, vid tunnelns andra sida, där ljuset skymtar fast ännu lite längre fram. Där! ..har dessa dagar skymtats. En bävan men samtidigt en längtan att ta sig dit.
Och nu är vi där. Här.
Idag ska jag och kompanjonen både sitta som respondenter och opponenter. Jag är pirrig i magen. Men ser fram emot dagen. Hoppas så innerligt att det ska gå bra. Vill liksom få det här överstökat och kunna sätta ännu ett check mot det stora målet.
För att blinga till denna dag, sätter jag dom vackra örhängena i mina öron. Tänker att dom bringar mig tur. Tindrar med kärlek. Från mannen. Han är bäst och hejjar, tillsammans med lillvännen, på mig här hemifrån. Örhängena var ännu en julklapp från honom. Älskar dom. Och han, såklart.
Just så. En efterlängtad dag väntar.
Bring it on!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jan 1, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Träning
Gott Nytt År!
– 2015 är här!
Och vi firade in det nya året med pompa och ståt. Var en liten, ohyggligt mysig skara. Det var min lilla familj, Lillis och Lillsvågge och så mamma och pappa. Mina päron firade helt enkelt in det nya året med både det äldsta barnbarnet och deras yngsta. 18 års ålderskillnad. Så coolt!
Vi hade en så mysig dag. Och jag var så glad att allt gått bra för mannen, med långkörning till norrnorr, uppdrag och långkörning tillbaka hit till södra norr.
Vi hade en oerhört gemytlig dag.
Med årets sista träningspass.
Gemensam matlagning, dukning och förberedelse inför kvällen middag.
En sparktur med perfekt sparkföre. Sandbilen kom när vi precis kommit hem, vilket flyt!
Så eldade pappa-morfar upp bastun, mamma-mormor gjorde god ost- och starkakorvarbricka att ta med dit ut. Så blev vi bortskämda till det yttersta, njöt av värme och blev bastuvarma och avslappnade i kropparna. Liten hängde med mormor och morfar, toppen tyckte han!
Så piffade vi till oss. Jag hade visst lyckats klicka hem en glittrig skapelse här i dagarna. Den hann komma på posten precis till årsslutet och jag har nog aldrig varit mer nöjd över en impulsivt nät-klick. Så vansinnigt skön klänning! Och glittrig så det förslog!
Vi njöt av en trerätters från himlen. Så himla, himla gott. Min favorit, räksnäckan, till förrätt.
En himmelskt saftig oxfilé till varmrätt.
Under varmrätten tyckte Liten att mamman och pappan skulle få äta i absolut lugn och ro, utan någon bäbis-jakt. Så Minimannen slog sig ner framför Björnes magasin, slängde trasan runt halsen likt den Lill-Ernst han är. Så njöt han där, lika mycket som vi päron njöt av den varma maten.
Och vårt experiment marängcup, till efterrätt. Så galet stilig och nyårsaftons-passande efterrätt. Glass- och marängcup.
Receptet tog vi HÄRIFRÅN. Vaniljglassen var himmelsk! Men resten blev vi inte superfästa vid, konstaterade vi. Nån gång ska jag göra en kupp (håhå, där fick jag till det!), genom att göra en cup med bara vaniljglass och sen ha till varm hjortronsylt. Mhm!
Ja. Allt det där, kittlade dösskönt i kistan! Och vi blev så, så mätta. Vi åt och åt. Spisade musik och spelade Spingo på glatta livet
… och JAG vann!! För kanske andra gången i mitt liv. Jag var ej måttligt glad. Utan så där jobbigt överlycklig, sådär så mannen ville knövla ihop mig och ställa mig ute på bron.
Vips var klockan kvart i tolv. Bäbisen bestämde sig för att vara med vid tolvslaget, så vi klädde på oss allihopa och gick ut. Skålade i bubblor och pussades och kramades in det nya året.
Älskade M, tack för ännu ett fantastiskt år med dig. Tillsammans med dig, går livet som en dans! Love you.
Till sist. Älskade Liten! Du såg fyrverkerier för första gången igår, det var festligt, tyckte du. Det visade du med ett leende och glittriga ögon. Och vet du? Att vara mamma till dig, få dela varendaste dag med dig, ta emot pussar, trösta dig, skydda dig, mata dig. Att jaga dig, din lilla virvelvind. Att se dig le, vara lycklig, nöjd och glad. Att lyssna till dina lugna andetag när du sover. Att se dig tillsammans med din pappa, den man jag älskar så. Allt det där, är det vackraste och bästa jag vet. Tack för att du gjort det senaste året till något alldeles särskilt. Livets år!
Nu är 2015 här. Och vi har massor, massor att se fram emot! Dom tre musketörerna är mer än redo!
Gott Nytt År!
-2015 är här!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Träning
Jag älskar juldagen.
Det är en så förbaskat soft dag, tycker jag. Julafton, en ändå rätt stressig dag, visst? Man vill hinna till alla möjliga, julklappar ska delas på olika håll, och så ska man ha hunnit bänka sig i soffan till klockan slår Kalle Anka. Och så vidare. Ja, sådär är det i alla fall för oss, med våran storfamilj. Underbart och jag fullkomligt älskar det, familjen är ju det finaste vi har. Men juldagen? Den är bara så soft! Barnen är lugnare, alla kockar i köken som stått och lagat julbord får slappna av och ja, det är helt enkelt som en enda stor lättnads-suck över juldagen.
När man var liten kanske man lekte med alla nya leksaker. Ja, det gör man. Liten gör så, i alla fall. Och så sover han, massor. Trött efter julaftons-nattsuddande. Vi vuxna? Jomen vi är lite som barna, vi med. Vi provar och klämmer och känner och tittar på alla fina julklappar. Jag kan visa lite eftersom. Här är en av godingarna:
Ett nytt merionunderställ från Kari Traa. Wow! Jag är så galet glad för det! Inga malar ska få komma i närheten utav detta! 
Så traskar vi långpromenad genom soligt, 
vintervackert,
iskallt snölandskap.
Pratar om dittan och dattan och bara njuter. Iklädda nya varma underställ och ulliga sockar. Och ottan i morse? I den där söta lilla kyrkan? Så himla, himla vacker. Iskallt, knarrande snö och maschallerna som mötte oss längs vägen till kyrkan, glimmade så fint i den mörka juldagsmorgonen.
Medan S sov, har jag och M tränat tillsammans. Det var skönt att röra på kroppen efter en julafton av konstant ätande. Nu har vi plats för juldagsmaten också! Vi ska bara piffa till oss och hoppa i bilen. Mot juldagens, årliga och alltid så himla mysiga, julemiddag hos min älskade Morbror S och Moster G. Hela taikonsklanen ses där, och vi kommer bli många, många. Jag känner på mig att det bli en toppenkväll, som alltid!
Juldagen alltså. Jag älskar den.
Önskar Er
-God fortsättning!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 21, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Långpromenad i gnistrande snö och strålande sol. Jag och mannen fick feeling och blev kramsugna. Där, mitt på vägen. Utan att vi det minsta lagt märke till, att det kommit en bil, som saktat in och liksom stod och väntade på att vi skulle kramas färdigt…någon himla gång! (man hörde det på brummet, liksom).
Hrm.. Lite småpinsamt, kanske. Tyckte den ena av oss. Den andra, hon är för uppe i det blå för att tycka saker är pinsamt, verkar det som. Rätt befriande!
Hela familjen i en enda skugga. En mamma, en pappa och en bäbis i vagn.
Sen åkte vi iväg till Litens mormor och morfar och klädde julgranen. Helt enligt tradition. Och sånt, är viktigt! Traditioner, alltså.
Liten åt get så det stod härliga till! Nytt för i år var den där bäbisen som gör mig hög på livet. Älsklings-Minimannen!
Vi tog en paus i klädnaden. Pustade ut och blev bjudna på så gott fika. Jag smakade mammas biskvier, den första för i år. Koooolavippar så god den var. Får jag bara den till jul, då är jag nöjd sedan. Det är min favoritkaka. Jo,jo! Ska det va, så ska det va! 
Sen slutförde vi vårt arbete och konstaterade att årets gran det ääär den finaste någonsin..
Nu är vi hemma i huset igen. Det kokas tomtgröt och griljeras skinka (livets första, cooolt!) som ska ätas i vårt Juliga Sommarhemma, ikväll. Familjen kommer över på en liten lilla julafton. Det ska bli så mysigt!
Fjärde och sista advent. Årets mörkaste dag. Bara tre dagar kvar till jul. Ho, ho!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 20, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Sommarhemma, Träning
Förstår du hur mycket jag njuter av den här lördagen?
Vi är lediga, alla tre. Den här hösten har ju innehållit en herrans massa lördagar med uppdrag, för mannen. På ett sätt en förutsättning för att allt ska ha kunnat gå ihop på veckorna, så det har ju varit bra när han istället kunnat hålla sig hemma en vardag och jag och kompanjonen har fått skriva.
Men oooh, det här är så ljuvligt!
Lördagen har visat sig från sin allra vackraste sida. Det har varit så himla härligt vinterväder. Några kallgrader och strålande sol. Efter att vi klätt julgranen var bäbisen mer än redo för förmiddagsvilan. När han somnat rullade vi över han till sin farmor och farfar, och stack sedan ut på en löptur tillsammans. Det äär så guld värt, det där; att bara få en halvtimme här och där. Att bara vara vi, E och M. Att springa tillsammans är så romantiskt så jag blir pirrig i magen av att bara tänka på det. Att kämpa tillsammans, liksom.
För ja, idag var det ren och skär kämpan. Solen gjorde oss taggade, det var så läckert. Men det var såå tungt att springa i snön, utan broddar. Ett steg fram och två bak. Rödblommiga och toksvettiga sprang vi mot målet; att komma hem så snabbt som möjligt till den där sonen vi pratade om i alla fall halva vägen. Nu är det bara sista backen; mot Sixten!!!
Och ikväll kommer svärisarna och min svägerska med familj, över på middag. Så mysigt! I frysen står något kallt som ska serveras till efterrätt. Hoppas det blir bra, jag testar något jag aldrig tidigare gjort, nämligen. Till, ska vi äta minimaränger och något varmt och gott som jag ska sätta igång med nu. Ja, vi får se om det blir gott, så kan jag ju tipsa såklart!
Innan mörkret föll för dagen, var vi ut ännu en sväng. Denna gång för att Liten skulle sova eftermiddagsvila. Han är som en hund. Älskar friskluft oavsett väder, så man tar sig liksom alltid, alltid ut. Det gillar jag! Dessutom ser han ju ut som en liten hundvalp nu också, där han kryper på alla fyra med tungan torr och hängandes utanför munnen. Ha, ha!
Nu ska jag öva lite fela. Sen ska här dukas och lagas middag!
Ledig lördag, alltså. Halleda, så skönt!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer