av Emmeli | dec 18, 2016 | Jul på Drömgården, Norra Drömgården, Träning
Och så var det fjärde ljuset tänt.
Ljuständande. Blåbärssmoothie till frukost. En morsa som sedan kände sig som en stark och pigg MammaMu på grönbete, när hon stack ut och sprang skiten ur sig därefter. All kärlek till mina två stjärnor, men håhå så skönt det var att bara få dra ut själv en stund med armarna fria och flåsa i ensamhet. Pappan åkte sedan iväg och vi här hemma har pysslat på med lite av varje.
Satt ut några tomtar här och där. Dragit in lite granris och hängt småpumlor däri. Plötsligt kom den där blå timmen som är så maffig och nu, i dessa otroligt mörka dagar, så himla kort. Men minutrarna när himlen är så blå, så blå. Det är så tjusigt, tycker jag.

Och så har vi gjort oss lite småstiliga. Minimannen gick för ett stund sedan över till Farfar, för att ha lite lyxig Storebrorsegentid där, innan vi nu ska åka iväg allihopa och ha kväll i grannbyn och kyrkan där. Lyssna på julig gospel, se Vackerpappan ”in action”, och bara ha det gott. Det ser jag fram emot!
Fjärde advent alltså. Hoppas ni har det fint, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | dec 17, 2016 | Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Köket, Norra Drömgården

En Miniman klätterlekandes i juligt lördagsmorgonkök.
Han, i princip helt ovetandes om det turbulenta som försiggåtts senaste dagarna. Men lycklig och med stor inlevelse, formade han lilla munnen som ett O, när jag berättade för honom att hans ena livsidol har opererats och att allt har gått bra. Att han snart kommer hem igen. Kanske lite mör, kanske inte så kräla-på-golvet-och-leka-på-direkten-fräsch och så vidare. Det fruktansvärt onda utrönades och lämnade bara ett alternativ kvar att göra, en operation, som skulle kunna komma att bli komplicerad. Men, som gick galant!
Jag behöver inte säga mer. Än att vi i den här familjen. Är så himla, himla lyckliga. Jag och vi, har fått den bästa Familjejulklappen.
Fruktansvärda dagar som pendlat mellan förtvivlan, hopp och tillbaka till förtvivlan, men som nu fick avslutas såhär. Uunebat! som S säger.
Idag bara njuter vi.

Tittar ut på frostig gård, sörplar kaffe. Ser omåttligt spännande julkalender som väcker stort engagemang hos vår tvåochetthalvtåring. Han liksom stod upp i fotöljen och ropade men mamma, dom fååår inte komma närmre! Dom är så duumma!. Mm.. jag tycker det är minst lika spännande, jag.

Älskar vårt julekök. Julmattan har rullats ut. Snart är det Julafton!
Jag tänkte kika in lite senare med ett julgottisrecept. Julgodis som jag och Sixten gjorde igår. Typ helt ohyggligt gott.
Förresten. Tack. <3 För alla era hjärtan och fina ord. Som alltid. Alla borde få ha en livshejaklack, som ni. Hejja Er, alla goda människor som hänger med här inne i dagboken!
Lillafrun
av Emmeli | dec 16, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Åhå, alltså…
Dagarna nu.
Helt underbara på ett sätt, för att jag får vara hemma och julemysa, pyssla och påta, med båda kidsen hemma. Galet mysig tid! Mannen är ju också hemma denna veckan. Varvar familjepappande, med att vara uppe på övervåningen och jobba, samtidigt som han också har sina första jourdagar. Jour? ..undrar ni nog nu. Och ja, jag har inte nämnt det tidigare tror jag, men det är också något som ”hänt” här bakom kulisserna senaste tiden. Mannen har förverkligat något han drömt om och som kändes självklart nu när vi hamnade här i hans barndomsby. Det var ju inte riktigt tänkt så, men vi blev ju kära i den här Drömgården ni vet, för två och ett halvt år sedan. Så, när drömmen slog in och vi blev med Drömgård här Hemma i vårt älskade Höga Kusten, så tänkte också mannen att han någon gång skulle vilja gå med i Räddningstjänsten. Jobba som Deltidsbrandman, mao. Smartskaftet, aka Den Skäggige, gick Natur med inriktning Räddningstjänst under gymnasiet och hade lite skönt ”försprång”. Så det här är något han funderat på ett tag, helt enkelt. Nu jobbar vidare med sitt eget i vanlig ordning och kombinerar det med att samtidigt vara den finaste Räddaren i Nöden.
Ja, ska vi döpa det här inlägget till Lillamannensdagbok, kanske?
Näpp..
…
Utöver familjemys och jourhavande, julstädande, pyntande och julepysslande…

också Långpromenader med tung, kärlekslastad syskonvagn…
..och..
Juleblomsshoppande och päronkroppstränande.
En helt vaaansinnigt tvättig vecka…. ( jo, det hålls på med ett visst Pott-projekt här hemma. Som visserligen går helt fantastiskt bra bara på några dagar… men som ju såklart också medför typ en miljard extra tvättmaskiner också. Av överkast, kuddfodral, mattor, kuddar…. you name it. Men det är det fett värt, för vi är så glada över den där lilla som själv är så ootroligt stolt över sig själv).
Utelek på vårt Skepp! (träden som fortfarande ligger på hög och väntar på hämt..)
Ja, utöver allt tidigare nämt, så kantas dagarna av en otrolig oro. Det är fruktansvärt jobbigt och det gräver i min mage, konstant. Vi har en älskad som ju inte alls mår bra och det är precis hur jobbigt som helst. Ovisshet och väntan. Jag bara ber om en enda Julklapp i år. Ingen sån inslagen i vackert papper och med krulliga snören eller rosetknutna band. Det enda jag önskar mig är en fridfull, så-frisk-det-bara-går- Jul, tillsammans med alla våra Hjärtenära.
Det händer inte ofta, alltså. Men nu vet jag knappt vad jag skrivit. Det är med andra ord lite tankspritt och mycket just nu. Men som så många gånger tidigare, hjälper orden mig. Jag finner det vilsamt i att skriva. Och bilda.
Ta hand om er!
-nu kom precis min andra halva in genom dörren efter att ha varit ute på livets första larm…
Livet, alltså. Jag säger då det.
Lillafrun
av Emmeli | dec 12, 2016 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Liten två år., Litens Lekrum, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Att få ta måndag,
-vakna av sig själv, inte ha någon tid att passa. Bara kunna mysa runt och njuta. Och dessutom, allt det där, med hela familjen hemma. Idag också.
Så förbenat lyxigt. Jo, jo. Vi har längtat efter den här veckan.
Efter frukost gick mannen upp på övervåningen och jobbade medan Lillan hoppade i vagnen för långsovning. Jag och Storebror, vi gick ut på bron och hämtade den där lilla gröna som stått och väntat på oss i några dagar. Gick till loppispåsen och hämtade virkade duken som skulle bli julgransmatta och så den där julgransfoten.
Sen gjorde vi något jag längtat så efter. Och som Minimannen i år var såå med på, och tyckte var precis lika mysigt som sin mor.

Vi klädde Lilla Julegranen. 
Ja..tänk. Att idag klädde han sin egen julegran. Med röda pumlor och guldigt glitter. Noga och andaktsfullt och var mäkta nöjd över resultatet. Och jag, jag bara njöt av hela alltet. Kände värmen i hjärtat. Tacksamheten. Över att få se den där pojken växa upp, få vara med på färden. Hålla hans hand när det behövs, och släppa taget, när han vill. Få vara hans ”bästa koompis”, höra hans ”du ä världens finaste mamma”. Att få vara hans Mamma. Livslycka.
Till sist ställde vi oss med armarna i sidorna och bara nöjdhetssuckade, tittade på granen och konstaterade att det var den finaste granen vi sett. ”Nåånsin”.

Mitt på dagen möttes vi hela la familia. För lunch och för en, en och en halv timmes lång promenad. Så skönt. Njöt av sol, friskluft och motion. Vi gick en annorlunda runda, eftersom vissa var intresserade av att titta till sin egen skog. Småttingarna sov gott i vagnen. 
Nu är det kväll.
Mannen är iväg på vift en sväng. Någon ser på Bolibompa och sitter samtidigt på pottan. Ser precis hur gulligt ut som helst. Jag och Lillasyster är ombedda att gå till ett annat rum en stund… så det gör vi såklart. Morsan passar på att snabbt säga hej till dagboken medan Lillasyster äter på sin nya vän, Kotten. En ursöt, så mjuk igelkott hon fått av sin Gudmor.
Så det var vår måndag, det. Hoppas att ni haft en fin veckostart, ni med. Nu är det tusan inte många dagar kvar till Dopparedan!
Lillafrun
av Emmeli | dec 11, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Dagar tillsammans. En Lilla Julafton med precis allt och lite till att önska. God mat. Hjärtenära människor. Glada, lekande rödblommiga barn. Skratt. Julklappar. En god nattsömn med stjärnklar himmel utanför. En ny dag. Gnistrande vackert. Isande kallt. Barn klädda i ull. Tjocktröjor, tjocksockar och varma mössar. Köksstök med hel familj. Pepparkakshusbygge. Kristyr och karamellpluttar överallt. Tredje ljuset tänt. En varm och spinnande katt. En kort promenad med köldbitna kinder och sovande ungar. Frostig mark. Vinterblå himmel. Husdrömmar. Kaffesörplande. Tända ljus. Lugn. Och ro.



Vad mer kan man önska, egentligen? Precis inget.
Lillafrun
av Emmeli | dec 5, 2016 | Emmeli funderar, Emmeli pysslar, Jul på Drömgården, Köket, Liten två år., Norra Drömgården


”Diskbänksfengshui”, som vi kallar det här hemma. Sånt gillas.
Och så var det måndag.
Igen.
Inte klokt vad veckorna bara galopperar fram!
Därmed så himla lyxigt att få vara hemma och bara mysa med småttingar och göra det roligaste jag vet; ta hand om dom nyss nämnda och pyssla i hemmet. Och nu i juletider finns det ju hur mycket som helst med pyssel att hitta på. Avancerade och väldigt enkla. På diskbänken står just världens enklaste julepyssel. Att trycka ner en hyacint i en gammkruka och bädda om med mossa man hittat vid vägkanten på vägen hem från Föris.
”I det enkla bor det vackra”, som någon lång man med skägg och virad halsduk, brukar säga… 
Det blåser storm ute.
Träden står på sniskan och termometern visar knepigt många plusgrader. Men solen skiner, så vi ska såklart ge oss ut hela gänget. Lillan sover redan i vagnen där ute. Jag och S ska bara äta lunch nu och sen väntar en liten sovning för honom också. Tror att han behöver det idag. Morsan får motion och kidsen god sovluft. Vinnande koncept.
Två kvällar i rad har S somnat för kvällen, sin tid liksom… sen vaknat typ tre timmar senare. Kommit uppstolpandes med små trötta ben och bara haft världens kvällshower. Såna där man bara inte kan avbryta, om man absolut inte måste. Shower när han bara babblar järnet, om allt mellan himmel och jord. Avhandlar saker han har i sitt lilla huvud. Det ryms uppenbarligen väldigt mycket där i. Igårkväll satt vi hela familjen och åt pepparkakor med ädelost, sörplade glögg (päronen alltså) och försökte samtidigt hänga med i senaste Så mycket bättre-avsnittet som gick på play och i alla lilla Minimannens funderingar. Jullovsvibbarna har börjat smyga sig på. Längtar till hemmadagar, en drös efter varandra, med hela familjen tillsammans, massa god julemat, snölek, pyjamashäng, lagomlånga sovmorgnar. Att få skapa minnen tillsammans med dom jag älskar mest.
Fin måndag till er!
Lillafrun
Senaste kommentarer