av Emmeli | dec 4, 2016 | Jul på Drömgården, Liten två år., Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Ni vet, när man haft en idé i huvudet,
…typ smått drömt om den i ett år eller så, till och med. Ja, sedan jag fick den där kälken, faktiskt. Då bebbemagen bara var knappt synlig och Liten inte förstod ett dugg vad som skulle hända, den där sommaren som var på väg. Att sedan få genomföra den. Det var precis hur stort och fint som helst.
Så fantastiskt. Att vi är här tillsammans nu. Alla fyra. Här ute, i stora vida världen.
Jag var uppe på vinden och rotade fram vad som kunde tänka behövas och så klädde vi ungarna lager-på-lager-på-lager i vädret som var kring nollan. Perfekt. Gick ut hela familjen, lyckades hamna mitt i dagens ljusaste minutrar och både jag och M vågade inte riktigt tro att det var sant. Knips, knips så var vi klara.
Men som ni ser var det ett dreamteam att jobba med. Samtliga var på topp vilket gjorde att vårt Julkortsmission gick som en dans.
Lilla ärtan och mannen. ”Hej min lilla miniMe!”, sa den skäggige där. Förståerligt.
Det hela tog några sketna minuter, ”The bild” knipsades av först och sen kunde jag bara inte låta bli att fota han som bara satt där. På kälken. I lugn och ro. Och knaprade mörka små chokladbitar.
Sallykatten var såklart också med på ett hörn..
Någon kröp innanför jackan på pappan och så gick vi in. Omåttligt nöjda. Särskilt pappan, tror jag. Ha ha.
Andra adventssönda´n, ja.
Och det där var lite Behind the scenes, alltså. På våra två stoltheter klädda till dom sötaste nissarna vi skådat. På en kälke i snön, på baksidan Drömgården. Det här julkortet kommer jag älska lite extra att få sända till våra älskade. Hur allt blev, kan jag ju såklart inte visa nu, förstår ni ju!
I övrigt denna söndag?
En liten runda på Julskyltningen. Med längsta stoppet på Loppisen. Dom där två coola i familjen stannade utanför medan jag och min Minime (Minimannen), rejsade varv efter varv där inne. Likt dom två loppisgalna vi är. Med en påse full med smått och gott, gick vi ut därifrån. Oerhört nöjda. Sedan vidare med snowrejser och vagn och två till fots. Till sist landade vi hemma igen. Tände ljus, bakade och åt tunnbrödmackor med julskinka. Brödet vi precis hade köpt av vänaste tunnbrödgubben. Och lagom till mackan var i magen, blev plåt efter plåt klar. Med havrekakor med kardemumma i. Nybakta såna. Och iskall mjölk till. Maaj Gadd. Så gott.
Och nu är det adventskväll och jag sitter själv i finsoffan. Eller Lillan sover här bredvid. Bjossan snusar i sin säng. Och mannen är på gospelövning. Jag njuter av friden och bomullskänslan i magen efter ännu en adventssöndag att spara i hjärtat.
Hoppas ni haft det gott, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | dec 4, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Helgdagar i december, alltså…
Vi har haft helg tillsammans, fram till nu. Jag och småttingarna. I otroligt vackert vinterväder. Kallt och gnistrande. Och nu är där skäggige, alltid så välkomnad hem. Pappan. Hemma igen. Och helgen kan liksom få avslutas på det allra, allra finaste sätt.
I fredags hade vi hemmamys, drog en liten minipromenad med syskonvagnen med Bjossan bitvis gåendes till fots bredvid. Handlade med oss goda saker från affären och packade sedan in oss i bilen för att åka till Mormor och Morfar. Där fick vi Jordens Godaste Fika. Jag cyklade mig drippdroppsvettig ute i hardcoregymmet. Så lagade vi middag tillsammans och hade mysig fredagkväll innan jag tog mina två och åkte hemåt för att dyka ner i Storsängen.
Och igår var det lördag och den såg ut sådär;
Precis huur vacker som helst. Det var kallt. Men vi klädde oss varmt och drog iväg. Med ett annat ekipage. Snowrejsern och enkelvagnen denna gång. När vi passerar byn hamnade vi på liten julemarknad, med igenimmade glajor, kokvärme innanför jackan och ingen plånka. Men det var ändå mysigt att gå ett varv och bara titta. När vi kom hem åkte vi utför vår alldeles egna backe; nerför lobryggan. Innan S sedan blev hämtad av Farmorn för lite lyxig tid där hos dom. Jag passade då på att träna och vika tvätt och mysa med Lillasyster, innan jag och J mötte upp gänget för middag och familjehäng. Innan även den dagen plötsligt var till ända och barnen somnade en efter en. Jag höll mig vaken till M rullade in på gården och sen var det en trött familj som var fulländad.
Hallå, hallå, ja!
Där är morsan också- i skönaste hemmastassen och med kinderna kyliga och rosiga efter friskluft.
Och idag är det söndag och Andra Advent. 
Eftersom jag och S fick tända förra veckans ljus, var det såklart den andra halvan familjens tur, denna söndag!
Tror och hoppas på en mysig dag tillsammans med familjen. En Skön Vilodag. Möra kroppar och knoppar. Ett andra ljus som brinner. Kanske bakar vi en kaksort. Kanske drar vi iväg på julskyltning. Jag och M hoppas på att kids och kamera ska samsas en stund här mitt på dagen. Och så ska vi bara kramas och ha det gott. Det låter som en världsfin söndag, tycker jag!
Önskar er en fin andra-advetns-söndag!
Lillafrun
av Emmeli | dec 1, 2016 | Emmeli pysslar, Hallen, Jul på Drömgården, Liten två år., Norra Drömgården
Årets Adventskalender 2016
Den bor i hallen och sprider mysljus och julepirr. 
Och visst, kan man förstå hans längtan?
Lilla Minimannens, alltså.
Han har klappat paket, undrat, trånat och längtat. I morse kröp han och jag upp i finsoffan, drog stora filten om oss. Tände ljus, sörplade välling och såg på första avsnittet av Julkalendern. Lillasyster, sjusovaren, snarkade som en liten prinsessa, mitt i storsängen.
Plötsligt sa Lillan god morgon och samtidigt knackade det på dörren… som vanligt när jag typ har som minst kläder på mig, plus kanske en bäbis hängande i en mjölkkantin. Då, kommer det såklart någon karl med stor lastbil och vill dumpa av något jag knappt har en aning om vad det är. Något mannen har beställt, i vanlig ordning. Tack och lov var det inte 27 fönster och 2 pardörrar den här gången. Utan bara typ tusen rullar med…duk, kanske?
Nåväl. Vi löste det där likt det dreamteam vi är, jag och S. Och Lillan förstås.
Sen, väntade något efterlängtat!
Älskade lilla pojke. 
Någon hade imponerande koll på var nummer ett höll hus.
Och Lillvännen blev precis så glad som jag trodde. För sin röda, nya deg. ”Jag ääälskar den hä röda degen, mamma!”
Nu är det december.
Bara 24 dagar kvar till Julafton. Håhå, så härrrligt! Och tiden framtill dess, känns bara så fantastiskt mysig.
Men ser ni?
.. nä, det gör ni nog inte. Lilla tjugofyran som ligger där i fönstersmygen och väntar?
Igårkväll, typ 21.03 avslutades en auktion på Tradera. Med en grön traktor med grå skopa. Lillvännen har redan gröna traktorn, han leker med den varendaste dag. Men vad han önskar sig, och vad som är det enda han önskar sig i julklapp.. är den där förbenade skopan. Som vi, jag och mannen alltså, sökt med ljus och lykta efter. Till ingen framgång, förrän häromkvällen.. på en auktion. 
Behöver jag säga att jag vann den auktionen? Och längtar såhäääär mycket tills han får öppna lilla tjugofyran på Julaftonen?
Tacksamhetskänsla. Att vara glad för det lilla. Vara en god männniska. Kunna hjälpa till. Förlåta och säga förlåt. Dela med sig. Ta emot och visa kärlek. Allt det där och massa mer, försöker M och jag både lära och överösa vår son med, så mycket vi bara kan. Varje dag.
Men vad tusan; en drös roliga, pyssliga, sällskapliga, ätbara och partyblingiga (han får en pytteliten fick-discokula som är stencool) julklappar. Det, vill vi också ge honom. För att han är Världens finaste S. Den bästa Storebror Juni någonsin kunnat få. <3
Ha en fin första decemberdag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 30, 2016 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Är det inte enris, matvaror eller annat. Då kan det vara lummer. Som idag. Vad vi packar på vagnen, på hemvägen från Föris, alltså. 
Hej i onsdagen!
Kikar in en snabbis mitt i skönaste eftermiddagshänget! Idag har vi haft sol och det har varit precis hur fint som helst. Bjossan har varit och lekt några timmar med sina små vänner, medan morsan dejtat Storan i ”Gympasalen” (vår Sal som förvandlas, ni vet. Till ett redigt svetthak!) för ännu ett träningspass. Lite annat påtande och så ännu en drös såna där åh-kära-nån-vad-du-är-underbar-suckar, till den där lilla flickan som jag är precis lika såld på som hennes Storebror. Kärleken, alltså. Magiskt hur den bara får plats, i oändlighet.
Och jag slutar aldrig att känna tacksamhet. Över att få komma hem. Till min plats på jorden. Älskade Drömgården.
Sådär ser vår entré ut just nu.
Julegranen står och väntar på att få hängas upp och ner under några veckor. Små stjärnorna lyser välkomnande i fönsterna. Likaså den där lilla pyttegranen till höger om Drömdörren. 
Och nu är vi alltså hemma, efter skön långrunda, hämtning av Bjossan med efterföljande lummerjakt. En lyckad sådan!
Nu ska vi bara chilla en stund innan middagslagning och den där älskade skäggige kommer hem!
Hoppas att ni har en god onsdag, tänk att det är första december imorn! Mysigt!!
Lillafrun
av Emmeli | nov 29, 2016 | Emmeli pysslar, Jul på Drömgården, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Och plötsligt var det kväll.
Den här dagen sa verkligen svisch!
Att slå in tjugofyra småpaket var precis hur mysigt och roligt som helst, men tog en sisådär fyra evigheter. Nogrant inslaget varenda ett. Vips skulle Bjossan hämtas hem och en eftermiddag med mys och lek, middagslagning och sånt följde.
Någon är för övrigt übretaggad på den där paketfyllda kalendern. Sa direkt han kom innanför dörren (och jag sagt ”titta till höger Sixten!”); Åhh.. får jag öppna..?? men mamma, vilka fiiina! . Gullbarn.
Finaste Julegransleveransen fick vi idag också (tack älskade pappsen!), så nu längtar jag såå tills den ska fyllas med pumlor.
För den uppmärksamme… bara 22 nypor där ovan. Men! Jag hittade dom två andra sedan, gömda av mig själv. Det var lycka! Upphittandet, menar jag.
Gott sällis hade jag vid paketinslagningen idag, som ni ser!
S Sover gott nu sedan länge, medan vi andra donar med ditt och datt. Mannen senjobbar vid datorn, jag har precis tagit en urskön dusch efter det där TRX-passet och Lillan sover i min famn. Nu ska jag ta dagens sista krafter att klara en liten deadline med några frågor jag ska besvara till en tidning. Häpp, häpp.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | nov 27, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Är ni beredda på typ Universums Längsta Bildregn? I princip som en hel långfilm?
Från Vår Första-Advent-helg!
Vi startade den igår, med Julhandlingen och allt det där. Jag höll i början nästan på att bryta ihop och få en stressatack bland allt folk, har inte varit iväg till någon slags större civilisation på drygt 3 veckor…. så mitt huvud höll på att vridas två varv, jag kollade på allt och trodde att jag behövde precis allting. Varpå mannen rykte in och drog nåt mantra; håll dig till listan älskling. HÅLL. DIG. TILL. LISTAN! Som för att lugna sig själv lite också. INGA SIDOSPÅR sa han. Och jag löd (kors i taket!) och listan betades av och nöjda som få var vi. Bebbeflickan var en liten ängel i vanlig ordning och charmade allt och allt runtomkring oss. Vi kom hem till kvällen, alldeles vimmelkantiga. Mötte Minimannen hos sin Farmor och Farfar och fick orden det finns mat till er också! Himmelrike! tyckte vi.
Sen, gick vi hem. Nattade barn och påbörjade en tomteverkstadskväll jag sent kommer glömma. Så ljuvlig. Mysig julmusik, tända ljus i nya gröna ljuslyktor, en risgrynsgröt som kokade på spisen, limpor som gräddades i ugnen efter att skinkan griljerats färdig. Alltså, hur mysigt?
Ute på bron gjordes lilla adventsgranen i ordning med ljusslinga. Om någon såg mig, där kring tolvsnåret, i morgonrock och bara ben som blåste fram under rocken av stormen… jaa, då såg det väl inte helt hundra ut kan jag tänka. 
Någon verkar också ha varit lite guldfisk när det gäller julklappspapperet. När vi kom hem konstaterade vi att jag köpt en rulle här och en rulle där, på typ alla ställen det fanns papper. Nåväl.
Min och mannens tomteverkstadsskift avslutades såhär;
Med skinkmacka mitt i natten. Maj gadd så gott och stämningsfullt!
Plötsligt; Söndag och Första Advent!
God, god frukost, adventsljuset tändes och det var en sådär drömmig stund som jag fantiserat om innan jag blev mamma.
Barnen fick varsitt adventspaket…. 
Ett litet hus att tända ljus i. Minimannen blev superglad, såklart. Säg det han inte skulle bli glad för den där lillvännen. Inte någon leksak, utan helt enkelt något som kommer vara roligt att ha kvar när man är sådär lite nyvuxen och flyttat hemifrån och hittar sin första ljuslykta. Med ord under. Från Mamma och Pappa.
…
Sen drog Adventssöndagen igång som ni ser! 
Mannen försökte göra allt för granen där ute. Den höll fullkomligt på att blåsa sin kos. Någon annan också för den delen…
Men med broddar tog jag mig fram väl. En löptur i storm men favoritmusik i öronen. Hallelujah!
Och därefter? (Jo, jo, det är både lugnt och bitvis fartigt en sån här dag!) …
Mot Kyrkan härnäst!
Barnen satt som ljus till en början. Somnade sedan i varsin famn hos sina föräldrar. Sov sig igenom det högsta orgelspelet och Hosiannasjungandet. Vaknade lagom till att gudstjänsten var över.
Okej att dom är två ungar som gör oss till bortskämda föräldrar.. men sådääär klockers trodde jag kanske inte det skulle gå. Stilla, en timme och tjugominuter, i kyrkan. S är i och för sig rätt kyrkomiljötränad och Juni är ju en filbunke. Så det kanske inte var så oväntat när jag tänker efter. Tack barnen, i alla fall. Det var en så fin stund.
Därefter, bjöd vi hem våra familjer på Kyrkkaffe!
Ljuset tändes igen, och såklart en massa andra. Bordet dukades med nybakt limpa, tunnbröd, julig frukt och från-natten-griljerade skinkan. Å dom där bullarna vi hjälptes åt med häromdagen, fick lovord som gjorde oss så glada. Minimannen serverade också sina traktorpepparkakor för glatta livet. Plockade såklart på sig en drös själv också! 
Jag satt där och njöt av att ha huset fullt av våra hjärtenära. Nån gång, hoppas jag att vi kommer fira jul här. Men både jag och mannen är överens om att det blir när köket är lite fiffigare. Fasligt mysigt nu, men inte så laga-mat-till-många-fiffigt eller så.
Vi kramade alla hejdå och kände oss alldeles varma i våra hjärtan. Det är en ynnest med denna omringning vi har, av näranära. 
hej, hej!
Vi hade råkat töntmatcha insåg vi. Lite stiligt ändå. Jag i glittrig skapelse i vinrött och VackerPappan med den där tröjan jag älskar när han har.
Som pricken över i:t på denna Adventssöndag, fick den granen där ute i stormen, äntligen belysning också. Så, det är bara att konstatera.
-Det är Advent!
Håhå, en eloge till er som tagit er ända hit! Men den här helgen har varit som en varm lussebulle i magen, hela helgen. Så, jag ville spara den. I hjärtat. Och precis såhär; i Universums Längsta Bildregn.
Ha det så gott alla ni, och hoppas ni haft det bra i helgen, ni med!
Lillafrun
Senaste kommentarer