av Emmeli | nov 26, 2016 | Jul på Drömgården, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Det kändes ju alldeles ohyggligt stämningsfullt; Snön föll där utanför, pojken stod i fönstret och tittade ut.
Julmusiken skränade och lussedegen låg och jäste.
Det var igår. Småttingarna och jag (och Sallykatten såklart) bakade Lussebullar. 
Sedan jag blev mamma, så känns saker än mer i hjärtat. Ni vet, delad lycka är dubbel lycka.. och allt det där. S bara älskar ju att vara med i köket, och att vara med och ”dega”, på riktigt. Då, kan det liksom inte bli bättre.
Så igår bakade vi Lussebullar. Asmysigt och skitsvettigt. Om morsan får säga sin mening. 
Sannerligen världsmysigt… men småsvettigt, som sagt. Med en typ två timmar jäst deg, en mamma som råkade sätta två fingertoppar till, en lussebulllsdeg som kraftigt krymte i och med att någon tyckte att den var fasligt god. Men vi gjorde det, tillsammans.
Gullpluttarna och jag.
Till slut var vi klara.
Tvinnade Lussebullar med lyxig fyllning. När vi väl satte oss ner med den där nygräddade bullen och kalla mjölkglaset, var det inte en nådigt god känsla kan jag lova.
Efter bortstökande/diskande/städande, packade vi liten väska och åkte till mysiga Mäjadalen. Fredagsmys med träningspass för mammorna (mig och Storan menar jag) och sen übergoda hemmapizzor till middag. En så himla mysig fredag, mao!
Och idag?
Lördag.
Då jag och mannen checkade almanackan för några dagar sedan, och insåg att det är idag eller typ nån pyttedag innan julafton.. som vi kan åka tillsammans och Julhandla. Så, är vi nu på väg på Årets Stora Julhandling. REN IDIOTI, då det visade sig vara både löningshelg och det här himla black-friday-weekend-påhittet. Nåväl. Wish us good luck! Minimannen skonar vi, och har önskat rolig dag hos bästa Farmor och Farfar. Lillan är såklart med. Hon snarkar i baksätet och verkar inte nämnvärt nipprig. Coolingen där. <3
Trevlig helg vänner!
Lillafrun
av Emmeli | nov 25, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Jul på Drömgården, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten två år., Litens Lekrum, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Åh, så mycket mysigt det var att vakna i morse.
Med lysande stjärnorna i fönsterna och doften av nyskurat.
Och har ni sett, snö! Så vansinnigt välkommet och trevligt.
Mitt i frukosten, rullade plötsligt en älskad in på gården.Han såg finurlig ut. Hade röda rosor med sig till sin Lilla fru och var precis lika glad att se oss, som vi var att se honom. Han passerar hemmet, mellan två uppdrag och är i princip bara hemma och vänder. Men två timmar av tillsammanstid, när man inte räknat med det alls. Det, är så fint att det inte är klokt. 
Vi dök på honom, allihopa. Lillan gosade innan hon blev nerbäddad i vagnen. 
M tyckte att han kom hem till ett extrafint hem. Gulle.
Enriset fick stå till sidan och bordet pryddes med dom så vackra röda rosorna.
Så satte jag och Sixten en lussedeg. 
Och pojkarna hjälptes åt att ordna med stjärnorna som skulle upp i hallfönsterna. Där behövdes knipsas kablar och sånt, och det är något jag inte pysslar med. Ser mig själv med rykande skatbo på huvudet och strömmiga kroppsryckningar då. 
Nu sitter jag i köket och hör hur pojkarna läser saga i Lekrummet. Precis hur gulliga som helst. Med varsin kaffekopp och allt. Tokiga älsklingsungen som gillar kaffe. Precis som sin mor gjorde tidigt, tidigt.
I telefonen plingar det konstant. Jag slår av ljudet, för att jag blir så less. ”Crazy deals”, ”fri frakt”, ”50 % på det här och det här”..och så vidare.. black friday. Snacka om Köphets.
Här hemma i vår lilla vrå är det lugnt och skönt. En fredag med lysande stjärnor, lussedeg på jäsning, gullebarn, singlande snö och röda rosor..från mannen som är på uppskattad ”blixtvisit”. En massa kärlek, alltså.. kan det bli bättre?
Ha världens bästa fredag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 24, 2016 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Köket, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader
Just så.
Vaknade i morse och tänkte; ”på söndag är det första advent ”. I nästa sekund; på SÖNDAG är det första advent. Åh, hesteguud. Jag har målat alldeles för mycket fönster senaste tiden… typ helt glömt alla pyssel- och fixgrejer. Sysslor jag tycker är mysigt alltihop. Men som nu bara plötsligt stressade mig till hopphjärta.
Med en storsiffra på Hyperskalan , så diagnostiserade jag mig själv; Advent- och Julstress. Deluxe.
Förutom kransen som är bunden och peppisarna som är bakade, så har jag inte betat av en endaste julklapp,(några till S adventskalender bara), inte en stjärna var beredd att tändas, enriset barrade, ute på bron låg blömöggliga äpplen och ”prydde” bordet och allt kändes bara så vansinnigt omysigt. Och vart är mannen när jag behöver hans det är lugnt!?
…
Efter att jag haft morgon med barnen så åkte jag och Lillan med Bjossan på föris. Han började leka på en gång och jag åkte sedan raka spåret hemåt. Gruset riktigt sprutade när jag drog från föris. Crazy-mama-om-her-way-home-för-att-adventspynta. Ur spåår!(Oj, oj. oj tänker ni, ja).
Så, medan Lillan sedan sov, gjorde jag först några varv runt min egen svans, visste liksom inte var jag skulle börja. Men jag började med det som kändes som det roligaste. Drog bort dom där suräpplena ute på bron och pyntade med mossa. Sedan in för att fixa med juleblommor. Omringa med mossa, både kring den nyuutslagna amaryllisen och en drös hyacinter. Fram åkte vinterjulefina textiler.
Och bit för bit lugnade mitt hopphjärta ner sig, och jag bara njöt. Jag älskar att fixa och dona med sånt där.
Men ni vet hur det kan vara, ibland kan man bli stressad över de världsligaste av ting. Det är ju ingen som bett mig om varken det ena eller det andra. Det är ju jag som vill ha det som jag vill ha det. Du förstår nog precis. Sallykatten gav mig hejjarop och verkade gilla läget. I vanlig ordning.
Plötsligt var köksfönster putsade och stjärnor upphängda, skåp torkade, varenda lite kryddburk och sådär. Och ja, Adventsstädningen var igång på riktigt. Det var köket, det. Bäbislek och gos i massor också, så då hanns bara ett rum med, innan vi gav oss ut med syskonvagnen. Solen sken och jag och Lillan gav oss iväg i det alldeles för vackra vädret för att inte tas till vara på. Sekatören var med, så vi knipsade nytt enris efter vägen och vandrade sedan vidare för att möta älsklingsBjossan.
Mot blomsteraffären. Var ute efter rött kraftigt band och fick tag på det. Plus guldiga bollar. Måste visa hur det blev sedan. Vidare, mot affären. Hade lista på saffran och sånt. Rullade hemåt med 2 kg kycklingklubbor. 2 lite mjölk. 1 liter fil. Grädde. 4 kg mjöl. 1 kg socker. Röda äpplen. Och så vidare. Två ungar. Dubbelvagn. Maj Gadd. Det var tungt.
När vi rullade in på gården sov båda barnen. Jag packade in, ammade flickan som vaknade av sin Skalman-klocka och så fixades kransen med rött och guld.
Mitt i allt kom jag på att..JAG GLÖMDE SAFFRAN. Miniutbrott på mig själv. Så hittade jag 2 kuvert, från förra året. Tjohoo! Hoppas dom funkar. Skön känsla att inte behöva böka sig iväg igen, om jag säger så.
Sen har här lekt och pyntats och ätits. Och städats vidare. Och hängts upp stjärnor och bäddats rent och skurats golv och nu är vi i mååål!
För att inte riskera missförstånd, vill jag bara upplysa om min extremt sarkastiska underton i detta inlägg. Som att det ens går att få ”panik” över något så världsligt, liksom. Fast…vem har någonsin sagt, att männskan är okomplicerad?
Nåväl.
Dagen har tagit bort den plötsliga, omysiga känslan och istället gett mig bomull i magen och längtan efter årets Juletid.
Nu har jag precis slagit mig ner. Bara mår som en Prinsessmamma. Stjärnorna lyser, Minimannen och jag tände dom tillsammans alldeles andäktigt. ”Åh, va fin!”, sa lillvännen.
Jag sitter och bara njuter av hela alltet nu. Hemmet är redo för Advent. Mycket vitt, men en del rött har smugit fram. Såklart väntas det med den rödaste julekudden och julemattan och så. Det är mysigt att spara på något också.
Lillasyster sover och jag väntar på att få ge Storebror sitt bad… men han ”ska bara” någonting först. Han har tagit helg nu, sov länge i eftermiddags också.. så tänker att han inte behöver somna prick upp-på-föris-dagen-efter-tid. Den tiden är ju redan förbi för två evigheter sedan. Men, han har varit så skitduktig i eftermiddag, så han får bestämma själv (en utav livets favoritsysslor som en tvåochetthalvtåring!) när han är badredo. ”Snart”, blir det bad i alla fall. Sen är det tre slagna hjältar som gör natt i en renbäddad säng med, såklart, röd-vita sängkläder. hah..
En pysselomans hopphjärta är åter i schakt. Sicken tur, filur.
Å där, gick plötsligt spotify igång!? .. med you are the sunshine of my life… mannen alltså. (Jag längtar efter dig! <3 )
Fin kväll till er!
Lillafrun
av Emmeli | jan 8, 2016 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Hur vi haft det, våra sista Jullovsdagar?
Svinkallt. Vi har haft 24 minusgrader, gått långa, iskalla och snöknarrande promenader. Någon älskad har haft vanlig uppdragsvecka men ändå varit hemma någon dag här och där. Vi har därför passat på att träffa vänner, inte bara en dag, utan två. Först Norrnorrvännerna och sen Bobban och Idan och hennes F. 
Så himla mysigt!
Och så har vi ätit smoothie så magarna fått tuppjuck och jag har ”jobbat i tvättstugan”…. den har varit, så att säga, lite bortglömd senaste två veckorna. Hujedamig. Men nu är den på bättring. Strykhögen likaså. Bra där Morsan!
När mannen har varit iväg på uppdrag har jag och Liten roat oss kungligt. Som häromdagen när vi i det där iskalla vädret varit ute och promenerat, Liten sovit nedbäddad i varmt, varmt. Då, packade vi in oss i bilen och åkte till Mormor&Morfar och Torehunden. Jag njöt av pappas varma brasa. Ja, så mycket att jag somnade i finsoffan med filten på. Liten hade då gått och sagt sch! och hållit pekfingret för munnen. Gullungen! En drös träningspass har vi förståss också tagit oss igenon, veckans svettigaste var helt klart det jag körde där hos Päronen. Den där gammcykeln alltså.
Och igår städade och dansade vi ut julen. Liten tog det lugnt i stora kudd- och filtkistan, varvat med att hjälpa till. Jag var taggad, med nytt skurmedel och allt! Mysigaste stunden var helt klart när vi, tre stycken, ”Långdansade” igenom huset och sjöng för full hals. Ut sedan åkte granen ut i ett hujj!
Jag trodde aldrig att vi skulle bli klara. Det blev liksom bara rörigare och rörigare. Fast bit för bit, så blev det ljust och vintervårigt här hemma!
När klockan var natt och snön föll vackert utanför, så började huset vara fritt från rött och granris och tomtar härs och tvärs.
Och nu är Jullovet slut. Jag är lite ledsen i hjärtat, det är ju så världsbäst att få vara hemma med Sisse varje, varje dag. Livets lyx! Men vi har ju det faktiskt lyxigt om vardagen nu också; mest hemma och en del på braiga jobbet/roliga Förskolan. Och sååå himla mysigt vi har haft det på det här Jullovet! Jag känner mig upp-över-öronen-tacksam. Idag är vi alla på väg på var våra uppdrag och vardagen gör sig en liten mjukstart. Alldeles lämpligt så.
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2016 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Lilla familjen, Norra Drömgården
Åhåja,
-vi blev visst hur tvärtrötta som helst igår kväll efter tufft, tufft träningspass, bastu och good middag. Så vi sov kvar hos mina föräldrar. Så vansinnigt mysigt. Och jag sover alltid, alltid så tryggt och gott där. Samma visa denna gång. Liten vaknade pigg och jag och M åmade oss som två gamlingar. Idag får kropparna vila!, konstaterade vi. Vi trippade nerför trappen och fick den där starten på dagen med den där brakfrukosten, som är så god att det inte är klokt. Som-hotell-lyx, så är det att vara hemma hos Mor och Far.
Vi åkte raka spåret därifrån i förmiddags och till stan. Handlade mat och så fick Liten åka sån där lite karusellig bil som han bara älskade.
När vi sedan rullade inte på Drömgården föll snön likt i vilken vintersaga som helst. Sådär långsamt, singlande. Så rofyllt. Och huset stod juligt och fint precis som när vi lämnade det. 
Jag bäddade ner Sisse i vagnen efter lunchen och gick en minipromenad med honom. I övrigt har jag bara påtat på här inne, dukat, vikit tvätt och förberett inför Aftonen. Skalat en herrans massa potatis och är nu strax redo att börja rulla paltarna inför middagen med hela fina Taikonsfamiljen. Jag och M ska teama precis som vi brukar och det bara älskar jag. Vi blir hela gänget här ikväll. Det är bara en syrra med familj som fattas, dom coolingarna är i Thailand och jullovar och laddar för arbete där under ett par månader. Jag saknar dom där coolingarna men är så glad att dom får göra detta efterlängtade äventyr!
Önskar er alla en fin kväll!
-Nu ska förklädesgumman här fortsätta i köket!
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Sådär började vår Måndag. Med huset fullt av min fina Svärfamilj och M´s släkt. Vi dukade bordet fullt med gott och drog till med brakfrukost. Så himla mysigt att börja dagen så. Sisse bjöd på sina traktorpepparkakor och allt var en höjdare! Lite smågrusig i ögonen denna morsan. Igår var det ju den där årliga Julkonsertdagen i Stora kyrkan, i grannbyn. En dag jag bara inte vill vara utan och som liksom sätter pricken över julens i!
En ljuvlig och småkylig promenad istrålande sol togs sedan tillsammans med Svärmor, Svägerskan, Svågern och dom två små nerbäddade kusinerna i vagnarna. Mannen han lämnade gården redan efter frukost och drog igång några dagar av vardag och uppdragande. Någon måste ju syssla med sånt också liksom. När vi gått promenaden krånglade jag och Sisse med att tina upp vad som nu känns som Gammbilen. Den såg ut som en igloo och inte en dörr gick att öppna. Till slut fick vi upp en bakdörr och jag kunde krypa in och starta den där mackapären. Efter mycket bök, så kom vi oss iväg. Ja, först var vi tvugna att kana ut på vägen och halvt åka i diket. Skakiga ben på morsan nu men till slut var vi iväg.
Och vi hamnade hos älskade Mormor&Morfar i deras julvackra hem.
Här har vi det sådär tvärhärligt. Jag har tränat i pappsens gym och så har vi piffat till oss för att nu ha en sån där himmelskt mysig kväll tillsammans med Syrran M och Storan med familj. Liten är omringad av pussande mostrar och lekiga och uppassande kusiner. Nytröja och fina mormorhalsband har han också, som ni ser. Vi har ätit så god, så god mat och delar ännu lite fler julklappar och bara har det så himla gemytligt.
Snart blir det fruktsallad och då saknar jag mannen lite extra.
Allt gott!
Lillafrun
Senaste kommentarer