av Emmeli | dec 3, 2017 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Att få tända första adventsljuset tillsammans med två älskade småttingar, se dom tycka den där risgrynsgröten som någon på Husmors vis var uppe seeent i natt och kokade, var så god, så god. Vackerpappan bjöd på ljuvligt god alldeles nygriljerad skinka. Och katten blev såklart bjuden på lite extragod frukost, han med. Allt det där, gör mig gråtlycklig.
Nej, vi har inte alls något perfekt liv. Vad är det, liksom? Men för oss, är det precis det. Jag är så förbenat lycklig, nöjd och kär i vårt liv tillsammans. Inget är finare. För mig. Och för oss. Tacksamheten är så stor.
Vi tänder ett ljus i advent, det sprider ljus i vårt mörker här. Sänder en extra tanke till dom som kämpar extra just nu. Hoppas ljuset ska värma.
Ta hand om er allesammans. Och;
God Första Advent!
Lillafrun
av Emmeli | dec 1, 2017 | Emmeli funderar, Hallen, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För idag är det Första December.
Och det känns hur mysigt som helst. Jag ska försöka njuta så mycket jag bara orkar. Det allra underbaraste är att se barnen, hur dom också njuter och är fyllda av förväntan. Julen är barnens tid. Ord jag som liten kanske inte förstod, men nu gör.
Allt pyssel och mys blir liksom helt magiskt tillsammans med dom.
I morse när barnen klev upp hade Päronnissarna jobbat till lååångt efter midnatt och hemmet var förvandlat till vackert Adventshem.
I Salen lyste stjärnorna och vi såg första avsnittet av årets Julkalender. Sen fick Storebror trycka på dom i-går-installerade lysknapparna och tända stjärnorna i köksfönsterna för första gången, som pappan verkligen slitit för att ordna till denna dag.
Sen var det såklart dags att öppna Första paketet i Adventskalendern. Storebror var mer än pepp. 
Lillasyster brydde sig inte så mycket först… men tyckte minsann, när hon förstått vad det hela handlade om, att det var på sin plats med minst ett paket till på en gång. Lilla Skrållan.
…
Bara Vackerpappan checkat ut för helg, ska småttingar bäddas ner i vagn och en efterlängtad hela-familjen-promenad väntar i vinterlandskapet. Småttingarna får vila upp sig lite extra då en Adventsmyskväll i Mäjadalen och lek med kusiner väntar.
En Första Decemberdag. En ynnest hela alltet.
Önskar er en fin Första-Adventshelg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 27, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
I förmiddags gav vi oss ut på Äventyr.
J i kånken på mammans rygg och vi andra två till fots.
Vi hade ett mål med turen; att finna enris.
Inte det lättaste nu när snön kommit. Men äsch. Det skulle nog gå bra, tänkte vi. Och gick och gick. Såg gården hamna längre och längre bort. Till sist stack vi in i skogen och chansade på att hitta.
Oj, som vi kämpade oss fram i snöfallet. Jag gillar ju sånt där… kämpa och svettas lite. Treåringen var dock inte hela tiden lika övertygad om att han diggade utmaningen lika mycket som mamman. Men väl inne i skogen, där det var lite mindre snö att ta sig igenom, då lekte pojken och ville helst inte gå hemåt. Lillan sov så gott där bak i kånken. Och plötsligt uppenbarade sig den där lilla busken som vi letade efter. Har nog aldrig någonsin varit så vansinnigt nöjd över att hitta en enkvist, följt av flera, som idag.
Till sist gick vi hemåt. Med säcken fylld av en- och granris.
Och hemåt, då var vägen lång. Hejdlöst lång.
Någon av oss kämpade allra mest. ”Det är så lååångt hem” ,”Mina ben är för tröööttta!” ,”Maaammaa!” . Det var också motigt att gå igenom snön. Men det räckte med en som var övertygad om det, så jag försökte peppa istället.
Ett tag hade jag Lillasyster på ryggen, Storebror i famnen och svarta säcken med ris i någon typisk mamma-bläckfisk-arm.
Att vi var nöjda när vi kom hem och kunde kasta av oss blöta, tunga kläderna. Stolta också. Det, rådde det ingen tvekan om.
Vi firade med lunch och kände oss så lyxiga som hade ett varmt hem att komma till. Älskar hur Minimannen uppskattar såna saker. Han älskar sitt Vackerhemma, som vi säger.
Och när det blev eftermiddag, har vi haft pyssel. Sticksigt pyssel. Sicken tur att någon har alldeles egna ”grepphandskar”, som han säger. Och kunde hjälpa mamman. Lillasyster satt mest och begrundade. 
Som jag älskar den här tiden alltså. Att få vara HemmaMamma.
Dagarna med ungarna är det bästa jag vet.
Såklart är det stunder där jag skulle vilja lägga mig raklång, dra täcket över mig, slumra en stund. Eller stunderna när det känns som om frukosten just var undandiskad och lunchen ska ordnas fram. Dagar när energin är lägre, med andra ord. Stunderna när två darlingar syskonkivas och jag känner mig som En Tråkig Mamma Polis.
Men kära nån, vad dom där stunderna suddas ut, glöms bort och liksom göms av alla dom där stunderna som är så magiska… där jag bara njuter av att få vara med.
Vara med dom där två människorna jag förundras över, varje dag. Dom som tar varandra i handen, leker tillsammans, busar så det bubblar skratt ur dom båda. Den minsta har den större som den största idolen i livet. Och den större, är en Gentleman-Storebror av rang. Det pussas och kramas och om natten sover dom som allra godast, om dom ligger tätt, tätt intill varandra. En syn jag och barnens pappa inte får nog utav. Syskonkärlek.
Vad som blev av det där enriset får ni se en annan dag.
Nu ska jag möta upp Storan om en stund. Vi ska kvista iväg till grannbyn och sjunga Julekör. Det ser jag fram emot. Känns så märkligt att lämna småttingarna. Men dom är ju med världens bästa pappa.
Hoppas att ni får en god kväll!
Lillafrun
av Emmeli | nov 21, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet, Stora Lilla Familjen, Träning
… så har dagen sett ut lite sådär;
Pysslande om liten, febrig Skrolla.
Skrotig natt, med en så varm liten flicka, som visserligen sov som en minibjörn, men med en mamma som låg på aga. Feber är otäckt tycker jag. Därför ville jag ha henne inne när hon sov, så att jag kunde ha bättre koll.
Det var inte alls oväntat det här, då ju Storebror var sjukis förra veckan.. och vi sedan dess dessutom umgåtts med tokförkylda darlingar. Det är faktiskt omöjligt att hålla sig undan känner jag, Basiluskan är överallt just nu. Men vi har myst i massor och tagit det så lugnt Lillan bara förmått. Storebror har varit och lekt med småvännerna, mysigt och roligt för honom. Förutom att vila under filten, har jag klickat hem ett gäng juleklappar och tagit hand om dom vanliga hemmasysslorna. En alldeles lagom tisdag. 
Nu är det kvällen. Småttingar leker hejvilt och just nu kan man inte ana att J haft hög feber. Jag och M har tränat, jag ett tabatapass och hitte-på-yoga här hemma på köksgolvet medan M tog sig en löptur i svarta mörkret. Skönt för päronkropparna!
Så, lite så har dagen varit. Under tiden snön singlade där utanför.
Ta hand om er!
Lillafrun
av Emmeli | nov 20, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Dessa varannan-vecka-måndagar. Det är, när det är lyxigt, På Riktigt.
Både mannen och jag känner att vi tar igen förra årets stökiga höst och vinter, med mycket borta-tid alltså, nu i år istället. Så himla lycklig för det. Det är vi allihopa. Det är magiskt att krypa ner i sängen på söndagkvällen och veta att imorn är det Tillsammansmåndag. Jag tassade upp först av alla denna måndagmorgon, kokade favoritgröten, tände ljusen, laddade kaffebryggaren och dukade mysig frukost… innan dom där tre sömnvarma människorna kom dom också.
Börja dagen så, och sedan fortsätta med lite av varje. Underbart.
Det är massor på att-göra-listan, som vanligt, här hemma på gården. I typ en och en halv månad har det blivit väldigt lite fixtid. Vi har målat köket (fyra! varv) och gjort fönstersmygar. Thats it typ. Målat någon barnsäng och lite sånt. Men ja, så måste det få bli periodvis, det har sina förklaringar. Men vi tuffar på. Just med ny eldragning för köket. Det är tok-kruxigt men mannen har jobbat på med att dra slang uppifrån övervåningen och duktiga Elektrikerkusinen hjälper oss med resten. Det ska nog gå. Det är väldigt fräsigt med ett så gammalt timmerhus ändå… faktum är att vi inte riktigt vet när huset är byggt. Men vi håller på och undersöker det. Eller rättare sagt Svåggen som är hemma på sånt.. han har hittat kartor.. och det närmaste vi kommit i svar är ”någonstans mellan 1763 och 1819”. Men alltså, sååå coolt! Men ja, det kan ibland vara småkruxigt att typ ta sig förbi timmerstockar och försöka få huset att förstå att det är 2017 och att vi vill ha fler lampor och så.
Men idag har mannen varvat att mysa extra med barnen (då pep jag ut genom dörren alldeles själv, svängde med armarna och gick ljuvlig långpromenad. Mammalyx!), med att också jobba vidare med det där andra. Under tiden han sedan sågade och fräste, JuniSkrollan marathonsov (med tvärt jättehög feber..suck) så gjorde jag och Storebror något drömmigt.
Bakade Lussebullar med lyxig fyllning och hade mjöl-krig… som mamman startade. Så smart.
Att fira en älskad variant av veckostart med extragott Måndagsfika.
Varm choklad för den som ville ha det, kaffe till en annan, iskall mjölk till tjejerna… och nygräddade Saffransbullar.
Kära, kära hjärtanes. Så gott.
Lovar att dela receptet med er under veckan, för himmel alltså. Dom här bara måste ni göra!
En måndag. Med Lyx på Riktigt. Så tacksam.
Nu ska vi snart börja sörpla köttsoppan som har lagats sedan igår.. klimpen håller pojkarna på att sno ihop i detta nu. Mormor-längtan deluxe. Det ska bli så gott!
Hoppas ni har en fin veckostart. <3
Lillafrun
av Emmeli | nov 19, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Ååå, så drömmigt alltså!
I morse var det ett enda gäng lyckliga barn här hemma. Plötsligt var alla jämngamla, på barns vis bekymmersfria och alldeles kvittriga. Titta, vad mycket snöö det har kommit! lät det. Fantastiskt härligt. Så ljust och nymodigt och alldeles underbart. Massor av utetid idag, såklart. Någon har upplevt snö på riktigt för första gången. Det har åkts snowracer och räserdyna. Hela-familjen-skottningen var en fröjd och dagens härliga motion. Nu skymmer det, hitte-på-ljusen brinner ute på verandan, allas kinder är sådär rödrosiga och kropparna skönt möra, sådär som dom blir när man varit ute i timmar och härjat i snön. Och tvärspontant blev vi bjudna på Söndagmiddag hos Svärisarna. Såå lyxigt!
Vinterlandslycka!
Lillafrun
Senaste kommentarer