En Aprilkväll.
Det där med längre dagar. Ljus som håller sig kvar timmar längre än bara för någon liten månad sedan. Kök som badar i sol trots att middagstid passerat.
En Aprilkväll.
-Man kan ju bli pillrig för mindre.
Lillafrun
Att spara guldstunderna och lämna skiten till handlingarna.
Där;
En alldeles fantastiskt mysig guldstund under söndagmorgonen när regnet föll där utanför. Pysslet pågick hela förmiddagen faktiskt. Med Storebror som så idogt pärlade pärlplatta, som sedan skulle strykas och pappras med molnpapper för att ges bort till någon han tycker så mycket om. Så mycket kärlek det kan bli liksom.
…
Annars?
Snusande av älskade stjärnor. Utelek i blötan. En skäggig man som njutit så av att ha Hemmahelg och inte sån där långt-borta-hela-helgen-helg, som förra. Löpturer gånger två i pissväder. Den där himlagoda köttbullemiddagen hos Svärisarna. Målartimmar som tagit oss närmre vackra köksfönster. Jodå. Absolut. Guldstunder gånger många denna helg.
Igår sprang jag över lägdan hem. Med kroppen som en geléklump typ hela rundan. Idag, helt annan känsla. Stark och snabb och med svanarna som flög ovanför mig och jag bara vet att dom sa Heja Emmeli! i sitt lätet. Dagsformen..
….
Men nä…
Den här helgen kan vi lämna till handlingarna nu känner jag. Mesta tiden har det varit sjuka och ledsna småttingar, trötta föräldrar, och plötsligt-händer-det-feeling, med triss i dåliga nätter. Vi är ju snart rutti på det där nu helt plötsligt. Först Lillan-ledsen-sjuk-natt. Sen morsan-har-chili-i-sår-och-kolavippar-typ-natt. Plus en tokfebrig Junibäbis då också. Och i natt? En liten pojke som vaknade upp typ tre, fyra gånger och var helt hysterisk. Sådär okontaktbar och så himla, himla ledsen. Han var liksom inte vaken själv, utan bara skrek i förtvivlan. Måtte det inte vara någon slags nattskräck på intågande, utan bara en natt där det bearbetades lite extra och livets första mardrömmar var och hälsade på. Hoppas, hoppas.
På allt icke-roligt har det också varit surväder, regn och snö och ja..
..Lite så, har vår första aprilhelg varit.
Men kära nån. Vi har det bra. Ska inte klaga. Vi har ju varit Hela familjen samlad, kunnat kramas lite extra och päronen teama och göra det bästa utav skiten, alla tillsammans.
Nu väntar söndagkväll. Mamman är lite på spänn, då hon ska lämna sin lilla trupp och åka iväg till kyrkan för att lyssna på timmar av Bach. Storan spelar och det bara vill jag inte missa. Så vet jag också att jag kommer bli sådär tok-spelsugen själv och känna åh-musik-är-så-fantastiskt-känsla. Men mammahjärtat värker lite.. sån är jag. Punkt. Men Lillan har precis klunkat mjölk och ska ju sedan få vara med världens finaste Vackerpappa och Storebror. Så det ska nog gå fint för oss alla fyra!
Hoppas att eran helg har varit fin, i alla fall. Ha en skön söndagkväll också!
Lillafrun
April, april…
Och så var marsmånaden avslutad och idag vaknar vi till Första April…
Vårmånaden nummer ett här hos oss i Norr. Men här och nu? Nää..eller jaa; alldeles vaanligt aprilväder. Grått och blött och fult och regnigt och ett nytt lager snö som lagt sig under natten. Blä. Som ett aprilskämt bara det.
Vi kikade ut genom fönstret allihopa under morgonen. Jag önskade att det var ett skämt och barnen gläds.
Juniflickan älskar att stå där och dra i blommor och kika.
…
Och ja, precis så; Idag vaknar den här mamman sådär suuur. Och trrråkig. Som man bara gör ibland. Som att man går runt med ett eget mörkt regnmoln ovanför huvudet och inte riktigt kan sätta fingret på varför. Mannen försöker kramas men jag vill hellre slåss. Typ så.
Men alltså.. igår kväll, då?
Plötsligt, precis när vi skulle börja äta den där übergoda fredagsmiddagen med massa färsk chili i. Då, började min vänstra hand att brännas. Något så iiiiinfernaliskt, som min mamma skulle ha sagt. Och det blev bara värre. Och värre. Och värre. Så kvällen följdes såklart på fars-vis. Det googlades och försöktes finnas sätt att bota ”chili i sår”. För min vänsterhand är min disktrasehand och den ser mer eller mindre ut som stryk nu i vårvintertider. Så, jag hade alltså fått chili i alla mina små små sår. Det gjorde så fruktansvärt ont. Jag försökte med ättika, som var ett husmorstips. Det gjorde djävulusiskt ont. Handen doppades i olja och tvättades i diskmedel. Men skönaste överlevnadssättet blev till slut att sitta med handen i en tallrik med kall fil.. hela kvällen. Alltså, när jag fick lägga min brinnande hand i det där kalla.. vilket hallelujah moment! Fasligt krångligt var det när jag skulle amma och hålla i bäbis och samtidigt måsta ha handhelsicket i en tallrik fil (!). Mannen stod där och höll i tallriken och mumlade för sig själv i monolog ”nämen… vad gjorde ni på fredagkväll då?… ptjaa.. serverade frun fil. Hela kvällen, faktiskt…”
Kul. Jättekul. Halv två på natten gav handen med sig. Så ja. Jag är väl lite trött idag helt enkelt. Och då blir jag sur. Lillan har haft hög feber och varit superhängig i natt också, så.
Men häpp, häpp. Bara av att gnälla av mig lite känns det bättre.
Dom där 30 ljusrosa tullisarna som mannen kom hem med igår har äntligen tagits från plasten och satts i vaser här i hemmet. Så fint. Och någon tullisbrist har vi i alla fall inte denna lördag!
Lillasyster sover ute i friska luften. Mannen är i målarverkstaden och jobbar på. Så nu ska jag och S gå ut och se om vi kan göra lördag av det här. Svära åt snön och bara vara arg en liten stund till.. det är planen. För mig. Minimannen är förstås på det-ska-va-gött-å-leva-sjungande humör.
Hoppas att ni får en god, lite mindre sur, lördag!
Lillafrun
Vårvindar friska och sånt.
Vilken otroligt skön dag det varit idag!
Vi belönade oss efter idoga dagar, genom att idag göra…prick ingenting! Typ. I alla fall så lite som möjligt, liksom. Vilat och bara-vara-varit. Lekt och myst, alla fyra tillsammans. Det, är vad vi pysslat med mest.
På förmiddagen tog vi oss en sväng ut också. För att frisklufta oss och samtidigt leta fram ett par pallkragar och småfundera och längta efter luktärtsväggen. 
Finaste pojkarna var mycket överens som ni ser! 
Juniflickan satt och begrundade. Skönt vindskyddad.
För som det har blåst idag! Stormvindar! Vårvindar friska, så att säga. Det gällde att hålla i hatten. Och katastroftankar-morsan var rädd för träden som stod på svaj. Så det blev inte en så långvarig stund där ute. Förra våren föll ju ett träd precis vid Litens sandlåda… där han precis lekt stunden innan. Så, dom var faktiskt lite befogade idag. Dom där tankarna.
Vi har alltså mest varit inomhus och haft det gott. Det har spelats klassiska stycken på pianot medan minimänniska och bäbis tjoat bredvid. Sån där drömbild jag haft, som i Lotta på Bråkmakargatan.. när det är sommarkväll och barnen springer runt i nattlinnen medan Månskenssonaten spelas på pianot av ena päronet.
Fast mest har vi hängt i köket. Vårt favoritrum. Sörplat kaffe, byggt Pippi-pussel, myst med bäbisflicka som blev så trött efter sitt bad att det bara inte gick att hålla sig vaken. Hon fick sova inne där på eftermiddagen. På mamman och i spjälsäng. Till en början av luren. Det kändes nämligen som att vagnen typ skulle tippa av blåsten (katastroftankemorsan..). Fast mamman lugnade tanken och bäbisen sov gott med sövande blåst runtomkring därefter.
Middag med alla fyra kring bordet. En pappa som hade mystid med kids medan mamman tog en rask kvällspromenad. Och så har vi nu till sist nattat barn tillsammans och är sådär siraps-sega och trötta. Det blir en kväll i Finsoffan nu.
Ja. En alldeles fantastiskt vilsam dag. Som både jag och mannen skulle klättra på väggarna av att ha sådär flera, flera på raken. Men, som var alldeles förtjusande skön just idag!
Lillafrun
En Vilsamhetens Lördag.
Precis så;
En sån där lördag som får bli som den blir, utan plan, tider att passa och som innehåller lite ditt och datt, sånt vi tycker om att göra. Det är bästa sortens vila, tycker vi.
Smågöra saker, leka med favoritleksakerna, varvat med lite extra kaffesörplande och lugn och ro. Och också självklart typiska småbarnslivshändelser däribland. Såna där som plötsligt kan innefatta bajs typ överallt, skratt som vapen, eller att en liten bäbisunge bara, bara vill vara hos sin mamma och prick ingen annan. 
Så vattnas det blommor, hängs lite tvätt och tittas på vårigt köksbord. 
Plötsligt flyger en fluga förbi. Ännu ett vårtecken!
Men vädret var lurigt idag. Sett superskönt ut inifrån. Men det har blåst storm. Så vi höll smått på att blåsa bort där ute på bron när den där dörrknackaren äntligen hamnade på plats..
Alla var med på sitt lilla vis.
Så himla coolt att ha en egen skruvdragare!
Coolt att vara en Juniflicka också.
Mässingskruvar var svårare att få tag på än vi trott, men till slut. Så nu sitter den där, och är provknackad av hela la familia.
<3
…
Storebror ville sedan så gärna gå och hälsa på Farmor och Farfar så mannen var över med honom. Lillasyster skulle sova igen. Så plötsligt sprang både jag och M runt våra egna svansar, nästan. Han skyndade sig upp på ställningen och fodrade (provisoriskt) fönster (Jag bara måste ju visa er någon dag. I veckan har det satts in två utav alla dom där riktigt höga fönsterna som bara är så mäktiga att jag nästan är rädd att stå vid dom).
Själv, snörade jag på mig dubbskorna och sprang iväg. Ett tag funderade jag på att låta stormen vinna och liksom lägga mig i diket och vänta på skjuts. Storm och sockersnö var inte något lättsprunget före. Men plötsligt uppenbarade sig en bar och stundvis geggigt, stundvis torr grusväg. Som en skänk från ovan!
Solen skiner och det är ju fortfarande en sån nymodighet; det här ljuset som stannar så mycket längre nu än för någon månad sedan. Jag sitter nu här hemma i ett knäpptyst hem, Lillasyster sover fortfarande, mannen är ute på en löptur och Storebror myser fortfarande hos Farfars. Dit vi alla snart ska gå, för att bli bortskämda med lördagsmiddag.
Ja, ni hör ju. En vilsamhetens lördag. Fett skönt.
Lillafrun
Söndagssyslorna.
Och här hemma vaknade vi till nyckel-vrides-runt-i-Drömdörr-ljud. Den efterlängtade skäggige som vi inte kramat sedan i onsdags, kom hem. Lite sådär ruffsig i håret och mjukt leendes mot sina tre som han längtat så efter. Och redan där, börjar ju söndagen som en fest, såklart. Vi har haft mysig morgon tillsammans och nu är dagen i gång med fart. Tokigt nog behövde han med många järn i elden (höhö) dra iväg igen, på timmar av brandövning. Här hemma snurrar tvättmaskinen och mattorna är skakade och hänger ute och sovrummet vädras med godluft. Blommorna duschas, katten jäser på sofflocket, Lillasyster snusar gott i vagnen medan Minimannen och Morsan har det väldigt körigt här inne; det går vika-tvätt-larm, fylla-på-olja-larm, städ-race-larm och gudvetallt. Och nu-ryker-ballongerna-i-taket-larm! Och så vidare. 
Solen gömmer sig ännu bakom molnen, så det känns inte så farligt skaligt att vara inne och dona och rejsa några timmar, mest bara hur härligt och fräscht som helst!
Ha en härlig söndag, alla ni!
Senaste kommentarer