av Emmeli | mar 28, 2014 | Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Shopping
En fredag i glimtar.
Varm, sovande, bäbisdoftande, hjärteöversvämmande älskad. Lille S. 
Han sov och sov och sov. Under tiden gick lyan ifrån att vara en endaste dammråtta till att skina.
Och gult. Är fortfarande inte fult. Bara något jag blir så glad av att titta på.
Svettig och äcklig (jag). Sovande och blöjpojke (bäbis). Båda blev helt plötsligt fredagsfina. Puss på det!
Morsan i nya boyfriendjeans och gammal blus (båda,lindex). Och Litens übercoola brallor, med grenhäng och allt, kommer ifrån Newbie (kappahl alltså. TACK kära E och C!).
Pappapussar. Kan vara det bästa som finns, näst efter mjölk. Tycker S.
Mammamys funkar också bra! (Och hoppsan! Lilleman har helt plötsligt ny body och morsan ny blus. Snurriga familjen del 237…)
Och i eftermiddag har vi haft mysigt bäbisfika med hjärtevänner. Liten har fått fantastiskt fina presenter. Så tacksamma! <3
En solig eftermiddagspromenad, med männen i mitt liv, har jag också fått mig. Och denna fredag fortsätter nu i fredagsmysigt tecken.
Vilken dag. Man blir ju alldeles nipprig!
Trevlig helg vänner!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 28, 2014 | Lilla familjen, Okategoriserat, Träning
Jag har nog aldrig skrattat så mycket i mitt liv, som under dom 20 senaste dagarna…
Det fnittras och asgarvas. Åt och med varandra. Hur många syskonbarn jag än har och har fått ”öva” på sedan jag var 5 år… så är det ju ändå inte riktigt samma sak som att ha en egen lite miniman. Vi klantar oss lite här och där, både jag och mannen, och det ena spektaklet efter det andra sker. Så länge sömnkontot är väl påfyllt så skrattar vi, men jag känner direkt att man, särskilt mot kvällen när man inte sovit något under dagen, blir betydligt oskrattigare.
Igår hade vi gullvännerna här en stund under eftermiddagen. Och tårarna fullkomligt sprutade på oss alla när vi berättade om incidenter hos snurriga familjen… man blir liksom så obrydd som småbarnsförälder. Kiss är helt oäckligt, bajset är inte heller någon fara på taket… det färgar lite jobbigt bara. Och amningskoppar är heeelt vanlig disk, precis som vilken kaffekopp som helst. Och att det ramlar mjölkiga amningsinlägg ur sportbehån när den tas av… det är bara så det är. Att jag hojtar Oh no! och mannen direkt slänger ut en hand och fångar både det ena och det andra (typ sånt som färgar lite jobbigt…)… det är sånt man gör. Bäbislivet. Med sömnkontot påfyllt- heelt underbart.
Och idag är det fredag och jag har skön träningsvärk i hela kroppen efter gårdagens träningspass. Jag känner mig helt pillrig av det. Det är så skönt att bara ha sig själv att tänka på under passen nu, det är nog att ha ansvar för en människa när man tränar. Under, särskilt sista, tiden av preggoteten var det väldigt mycket ansvarskänsla över den lille, precis som det skulle vara. Så nu är det lyxigt att få kunna trycka på det där lilla sista, som jag istället backade ifrån för prinsens skull. Och med älskad värk i kroppen ska det dras igång ett fredags-städrace här hemma. Solen skiner in i lyan och energin är på topp!
Liten hälsar att han vet att det finns dom som bara äääälskar hans fötter och därför bad morsan att visa dom, lite extraextra, när det är fredag och allt.
Och jag är helt klart en utav hans fot-beundrare, så jag var inte svårövertalad angående den tjänsten.
Så med ett helt gäng bilder, av dom lenaste fötterna på jorden, säger vi-
God fredag!
Kram/ Snurriga familjen.
av Emmeli | mar 24, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Träning
Oj, vad dagarna kan vara olika alltså.
Ibland upp, ibland ner. Så är livet!
Idag har det varit en upp-dag, rakt av. När minimannen sov på förmiddagen passade jag och M på att träna. 2 veckor utan träning, har såklart varit nödvändigt för kroppens skull, men för huvudets skull har det också varit väldigt skönt. Så idag var jag såå taggad. Men, hur stor lust jag än har på att sticka ut och springa och hoppa och ha mig, så är det absolut inte så mina träningspass kommer se ut. Än, på ett tag. Lusten får inte ta över, det gäller att handla smart, precis som jag gjorde under hela graviditeten. Att bygga styrka inifrån och ut. Det, är tanken. När jag känner att jag har full koll på magmuskler, att knipet sitter där det ska osv. Då, ska jag fira med att ta min första löptur. Men än är det ett tag kvar dit. Idag handlade passet mycket om att känna hur kroppen känns, lyssna, göra långsamt. Axlar, rygg, core,…fokus på baksidan av kroppen. Jag vill inte få ont i ryggen av all amning, som det nog är lätt att få med alla konstiga ställningar man hamnar i.
Nåväl. Passet gick hur bra som helst och jag längtar redan till nästa gång! (När det känns så, så har man börjat på rätt nivå!)
På eftermiddagen drog vi, alla tre, iväg ner på stan. Lillen åkte vrålåk och päronen gick raskt. Än om jag kände mig pigg redan för två veckor sedan, så är det grym skillnad på då och nu. Härlig känsla! Nere på stan hade vi en hel rad ärenden att uträtta. Avslutade med en sväng på ica, tillsammans med resten av lillastaden. Så galet orutti vi kände oss, när S plötsligt började morra…. klockan var visst matdags och där var vi, mitt bland bananerna. Bråttom!! Jag hade verkligen ingen lust att sätta mig på ica och amma, men Liten var aaashungrig. Vi skyndade oss som galningar igenom affären och gick sedan hem med en fullproppad vagn, det allra snabbaste vi kunde.
Vi klarade det. Puh.
På ett par veckor hinner det hända mycket!
Jag är så nöjd med min kropp utseendemässigt, redan nu. Det jag vill åt är funkionen av den, att kunna känna att ”jag kan göra vad som helst, säg åt mig att springa uppför skuleberget/slalombacken hemma, och jag gör det!”. Så. Nu är jag inte där. Men snart! 😉 Och såklart tränar jag upp kroppen för att orka vara en starkismamma till lilla S.
Och nu är det kväll och vi myser med en liten, randig sak som kallas för Tiggelitiger och som är upp över öronen älskad.
Liten är redan så galet stark i huvudet att vi har fullt sjå att hänga med honom. Han har ju liksom inte riktigt koll på vad han gör. Såklart. På bilden ligger han på M´s mage och helt plötsligt är huvudet rakt upp. Galenbäbisen. <3
Bestämd och så söt att klockorna stannar.
Nu fortsätter måndagskvällen. Med benen högt och tempot lågt.
Dagarna alltså. Oj, vad dom kan vara olika. Den här dagen är jag överförtjust i.
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 24, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Och idag är det en alldeles ny dag.
Tänk, sån lyx!
Jag lämnar pruttgårdagen bakom mig och gläds åt att få vakna till en fräsch måndag med en sol så stark att rullgardinen var tvungen att dras ner liiite, lite under Litens frukost i sängen. Ljuvligt. Och pappan är hemma idag och vi skrattar åt detta ljuva småbarnsliv. Jag vaknar av minsta lilla gny under nätterna, pappan sover som klubbad. Men han försöööööker verkligen att vakna. Och nu håller listan på citat och konstiga ageranden på att bli lång. Ofta vaknar M på natten i ett ryck, med ögonen i kors och ytterst sovande, och säger Vad sa du älskling? Eller som igår morse, då vaknar jag i ett gapskratt… då ligger M och håller om bibeln i sömnen. Inget fel med det , nä inte alls. Men han tjuras med att övertyga mig, fortfarande sovande, om att jag minsann har bett han om den….. nja, knappast. Och i morse vaknade han i ett ryck, tidigt, tidigt. PASSA!! väste han åt mig. Vad ska jag passa för något? frågade jag. AMNINGSKOPPEN!! ….
-Åh. Älskling. Den var du och tömde för flera timmar sedan. Nä, den ska vara här någonstans! ,sa han och började puffa och leta under täcket.
Alltså…. åh. Han är för fin, min man.
Frukost i ett kök som badar i sol. Stor gröttallrik och äggmacka. Med en Liten som myser i skön babysitter, med både massage och musik i, och snackar sitt egna språk. Efter en stund hägrade mys i knät hos pappan. Åh, jag bara ääälskar det här.
Att vara mamma.
Nu väntar förmiddagsrace här. Liten sover sin lur och då gäller det att passa på att greja. Typ tvätta, dammsuga och prova på något efterlängtat.
GOD MÅNDAG!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2014 | Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Det känns precis som om vi kommit in efter en heldag ute på fjället.
Skönt mör i hela kroppen, rosig om kinderna och sådär trött som man bara blir utav en stordos av friskluft. Vi gäspar i kapp, alla tre. Har precis kommit in och slängt ner oss på sängen, efter en heldag ute i det magiskt vackra vårvintervädret. Klarblå himmel, dropp ifrån taken och en strålande, värmande sol.
Efter en morgon med frukost på sängen och bäbismys, klädde vi på oss och drog ut. En promenad med vännerna som sedan ledde till spontanhäng utanför vår baltan. Varm choklad med vispad grädde, ostmackor och pizzabitar ifrån gårkvällen. Gott,gott, gott. Och utomhus blir ju allt man äter, så ooooerhört gott. Och på ett liggunderlag med stekande sol i fejjan, så mådde vi alla som prinsar och prinsessor. Särskilt miniprinsen som låg i vagnen i sin mysiga Voksi och snusade.
Fint gäng.
Peppad morsa. Äääälskar att jag kan ha min tokrosa jacka igen. Kära nån vad kroppen är häftig, förresten. Idag är Liten precis två veckor gammal. Det är alltså två veckor sedan den tuffaste kraftansträngningen jag någonsin gjort. Jag har svårt att tro på allt det där. Men det är sant.
Skalmans ät- och sovklocka ringde (så tacksam för den<3) och en matpaus togs inomhus. Sen tog vi oss en promenad till. Det här har verkligen varit en dag att ta vara på.
Minimannen.
Kanske byts långkallingarna ut, kanske inte. En lördagkväll väntar,i alla fall. Mannen ska skjutsa in en rosbiff i ugnen och det vattnas i munnen på mig, av bara tanken. Under tiden den älskade slamrar i köket, tar Liten och jag oss en eftermiddagslur.
En lördag som värmt både in- och utsidan och gjort oss proppfulla av energi och samtidigt sådär vansinnigt trötta. Så, en kväll med lilla familjen, i lugn och ro, är precis vad jag önskar.
Må så gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 21, 2014 | Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Efter en snöig eftermiddag på vandrande fot, landade vi hemma i lyan.
Vi har datenight här hemma.
Den mysigaste någonsin; Jag och dom två männen i mitt liv. M och miniM. Jag och mannen har ätit pizza med skrattretande mycket ost på. Och nu väntar en bytta med en glassfavorit. Lilleman sitter som fastklistrad på pappan. Den synen, kärlek som är så stark, så stark mellan dom. Det är den vackraste synen jag vet.
Jag har aldrig känt mig så tillfreds med livet som nu. Jag brukar inte vara så o-tillfreds i vanliga fall heller… men livet har fått en ny dimension. Jag nyper mig i armen och tackar för att det gör ont…
Vi har nu landat i soffan, alla tre. Ikväll är vi fast här. Vi ska ingenstans. Helt ljuvligt.
Fredagkväll hemma i lyan, tillsammans med M och miniM. En oslagbar datenight.
Allt gott!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer