Måndagshälsningen!

Å. Hej alla ni! Hoppas att ni haft det gott i helgen. <3

Min helg blev verkligen som en endaste varm kram. Jag kände mig lite som ett korthus som föll i fredags. Alltså, alltid alltid är det en trötthet när helgen tar vid, ju. Men ibland lite extra, när det varit lite extra, helt sonika.

Så blev det helg och vi fyllde dagarna med hjärtegott.

Tillsammanstid. Två föräldrar här hemma. Chans att inte göra så många saker samtidigt (vilket det mycket är när man hemmamammar med tre älsklingar.. något jag ju för det allra mesta tycker går ”som hejsan”, som Minimannen säger, men som ibland kan ta ut sin rätt).

Helgen, med lyckan över sjukstuga som upphörde, ungar som började vara sina rätta jag igen. Lillprinsens små, stora framtänder som ääntligen fick se världens ljus. Och mammahöften som fick vila en del från bärande på ledset barn. Framförallt; Mammahjärtat som fick njuta av ljuvliga synen av glada barn igen.

Storasyskonen cyklade för fullt längs lillvägen. Gullebarn.

Skogsluft. Pyssel vid pysselbänken. Löpning, en längre tur för mig och skäggig tillsammans, två barn i vagnen också.. Storebroren hade Farfardag och levde liivet. Ja, båda storasyskonen har svishat till Farmor och Farfar härs och tvärs under helgen.. den rikedomen. För oss alla, på alla sätt. Att ha våran Storfamilj nära.

Vi har samlat på sömn. Träffat efterlängtade vännen. Och så avslutade vi alltsammans med att åka till Grannbyn på fantastisk gospelkonsert. Där jag träffade gamla vänner från mitt folkhögskoleår i huvudstaden… det där året för alldeles snart tio år sedan. Det var så enromt roligt att återse fina människorna. Och njuta hjärtevarma musiken.

Bertilen och jag dansande och njöt och till sist somnade han i min famn, och sov sig igenom världsbra, ösig gospel. Mammas lillprins.

 

Ja, ni anar att helgen varit som ett plåster på en lite för trött småttingmor, va? Mycket riktigt. Känner mig alldeles varm i hjärtat. Hoppas, hoppas, hoppas ni haft det gott, ni med!

Nu tar vi måndag!

Tillsammansmåndag. Lyxigaste sortens veckostart, alltid. Nu ska jag ansluta mig till gänget som är ute på gården. PappaMorfar är här och hjälper oss att elda idag, så snällt. Det är så himla mysigt med eldningsbestyr tycker jag, barnen gillar det också! Och förstås är det fräsigt att få bort dom där stora högarna av gammal brädfodring. Win-win-win, alltså!

Planer inför veckan?

Våren har stått på paus för ett slag, men det känns som att den är här för att stanna nu. Det ska vi njuta av i massor denna vecka, tänker jag. Tussilagosolarna har vaknat igen i dikena, gräsmattorna blir grönare för var dag och små knoppar syns på häggen. Ljuvliga vår! Jag har ett par utkast att jobba med inför fina samarbeten som ni ska få ta del av också. Och vännermiddagen här hos oss längtar jag också massor till. Lite så. Vi tar en dag i taget.

 

Önskar er en hjärtegod start på veckan!

 

Lillafrun

Blåsippelycka!

Med snärjiga dagar bakom oss, där mamman känner att dubbelknutarna knutits på rad och andningen inte direkt varit djup så många gånger, förutom möjligtvis vid långa promenaderna eller dom där små gympapassen. En vecka där det varit sjukstuga, mycket jobb, Brandismanna-uppdrag, renovering till sena kvällarna, ledsen bäbis med tandsprickning, ovanliga nattningar som tagit små evigheter. I princip noll stunder att bara andas för ett slag. Varken jag eller M är så bra på stopp-knappen, alla bestyr är så kära liksom. Men energitankandet är viktigt. Så det var därför så himla, alldeles extra, härligt att ta den nybakta sockerkakan, lager-på-lager-klädda ungarna och åka till skogen.

Ta helg. Andas. Låta axlarna sjunka. Mötas av den vackraste blåsippsbacken vi skådat. Och fika kakan vi bakat på dom där vackra, himlagoda, hemäggen vi fick i början av veckan. Alltså å, så helt fantastiskt mysigt och gott på alla sätt.

Mums, mums, mums!

Och där;

Lilla 11-månadersbäbisen.

Han tittade storögt på sina storasyskon och alla blå blommor i backen… han såg så väldigt sugen ut på en sockerkaksbit också…

..men fick hålla till godo med en ”mamma-slurp”… vilket han inte tackade minsta nej till, i vanlig Bertilen-ordning.

Lilla Radarparet hade highlife.

Bland festisar och kakbitar på rad. Prassliga löv, vackerblomster och roliga lerpölar.. att både leka och dratta på rumpan i och brista ut i storgråt för… ”juuumpan blev blöööt!!” (Strumpan blev blöt) för lilla Skrållan, men några minuter senare var leken igång igen.Skogen. Helt underbar!

Efter ammemyset och leken och djupa andetagen, plockade vi oss varsin liten bukett.

 

Så började vi tjava tillbaka till bilen igen, där den stod vid den där parkeringsfickan som för alltid kommer att påminna mig om när jag och M preciiis gift oss. Vi hade just lämnat kyrkan med skramlande burkar bakom tjusiga lilla bilen. Så satt vi där, insvängda på dolda parkeringsfickan med magnifik utsikt över havet, i min Morbrors lilla PW. Vi väntade in att hela bröllopssällskapet skulle åka förbi oss.. så att vi sedan kunde åka mot Livets Fest. Vilka minnen.

Å, vart var vi?

Jo. Blåsipporna.

Vi lämnade det blå havet av blåsippor. Med hjärtana fyllda av mjuka skogen, kaffesörplandet, om ditt-och-datt-samtalen och synen av skogslyckliga barn.

Blåsippelycka!

-Kan reda ut vilka snärjiga knutar som helst.

 

Hoppas att ni har en riktigt, riktigt god helg! Ta hand om er så hörs vi snart igen!

Lillafrun

Måndagshälsningen!

Hej måndag och högst troligt den mest godhjärtade och hyggliga följareskara man kan ha! Hoppas att ni haft en god helg!

Vi startar veckan med en liten Måndagshälsning i vanlig ordning.

Kika lite bakåt, landa och spana framåt.

Helgen som gick?

Vi startade den med fredagsmys dagen lång. Pyjamas, kurrande katt, Rubikskub..

…mamman fejade och grejade. Och plötsligt var visst där ett stileben mitt i städning. Jo, jo. Så fint att någon var tvuungen att föreviga det. Förövrigt, linoljesåpa. Det äär bästa städkompisen. Lovar!

Lagom till att hemmet var skinande, så sölade vi till det igen. Precis som det ska vara!

Vi förberedde inför älsklingsgästerna ju. MammaMormor och PappaMorfar.

Och det där; Bertilens hand på sin Morfars hand. Så fint att det inte är klokt. Och också en glimt från en så mysig fredagskväll.

Citronmarängpajen smakade ypperligt och lilla mor log. Det gjorde mig varm i hjärtat.

Hela denna vecka har vi varit hus-katt-blomvakt på två håll också. Men alltså, titta här..

Att susa gång på gång för att gosa med dom där. Det är inte jobbigt. Inte ett dugg. Och, kan man ha fyra katter till, eller? Seer ni så söta dom är?

Jag packade Rymdskeppet fullt med barnvagn och pinaler. Och tre ungar förstås. Renoveringspappan jobbade på här hemma medan vi andra gjorde äventyr till lilla byn. Ännu mer mys, trampbilstrampande och också ett hutlöst viktigt ärende; gå på 50%-loppis. Håhå!

Vi landade här hemma till lördagkvällen. I bild ser ni ett utav mina fynd. Så vacker ram, visst? Antingen får den agera ram till ett eget foto. Eller också får den förvandlas till en spegel…

Vädret under helgen har varit som det busigaste aprilvädret. Men titta detta vackra kvällslugn! Jag njuter så enormt av att vi bor precis här, i vårt kära höga kusten.

Vi avslutade veckan med håll-i-hatten-väder.

Eldade ännu en majbrasa. Uppvaktade en gammelfarfar. Påtade i hemmet. Och tog veckans sista motionsstund.

Och idag är det måndag och jag sitter här vid köksbordet och kikar ut på hur regnet strilar.

Riktigt ruggigt väder!. Så här i efterhand så känner jag att veckan börjat med flyt, eftersom att jag var ute och sprang i strålande solsken i morse. Så gott att ha fångat dom strålarna. Efter frukostmyset i morse lämnade jag sovande bäbis och renoverande skäggig hemma och tog ”storbarnen” med mig till grannbyn. Vi hälsade på hos söta Paulina och hennes småttingar. Übermysig stund bland babblande mödrar, lekande barn och en hop gulliga djur. Vi åkte från gården med vackraste äggen man kan tänka sig och med min jag-vill-ha-höns-känsla än starkare.

Nu fortsätter dagen med bara en massa mys tror jag bestämt. Det är sånt väder, sådetså. Gäsparna avlöser varandra, en lillunge slumrar skönt på finsoffan… och känner jag henne rätt så blir hon kvar där under filten i några timmar. Jag försöker reda bland tvättberg, snusa gullungar där den minste av dom är så hutlöst snorig att hejd ej finns. Storebroren har snickerijobb att göra med pappsen, så söta.

På att göra-listan inför veckan står i vanlig ordning Njuta HemmaMammaliv som nummer ett. I övrigt är vi i färd med att beställa hem golv till övervåningen och fastslå ritningen med Trappsnickaren. Efter två (!) renoveringslediga veckor med bara mysigt trädgårdsfix istället,  är vi peppade till max med att jobba på. Jag har en skara samarbeten att fota och skriva text till för mina kanaler, så roligt. Så sänder jag er alldeles vanliga mitt-i-livet-inlägg, förstås!

Ok. Tvättmaskinen är klar och ropar på mig… men tusan, den får vänta ett tag. Jag måste ha en kaffekopp till….

Önskar er en mjuk och god veckostart! … nu längtar vi efter värmen, visst?

 

Lillafrun

Recept på ”Mammabröd”!

Ett fantastiskt bröd.

Så benämner Anna Bergenström detta recept i sin kokbok Annas mat. Och alltså, det äär ett fantastiskt bröd.

Det är så himmelens enkelt. Går så snabbt att sno ihop. Är dessutom bland det godaste bröd jag vet om.

Som är gott både till frullen, melliset, buffén, varma soppan, på utflykten eller varför inte fylld med massa gott och grillad i järnet ovan öppen eld?

Ja. Ni ”måste” prova det här, så ni själva får se och känna. Ni är så många som frågat om receptet senaste dagarna, så självklart, här kommer min variant. Som barnen kallar Mammabröd!

Ett fantastiskt bröd

-enligt barnen, världens godaste ”Mammabröd”!

Ingredienser 

  • 5 dl fingervarmt vatten
  • 1 dl mjölk
  • 25 g jäst
  • 2 tsk salt
  • 1 msk honung
  • Cirkus 11-13 dl vetemjöl.. ta gärna och byt ut cirka 1,5-2,0 dl av vetemjölet, till grahamsmjöl vetja. Det blir supergott!
  • mjöl till utbakningen

Gör såhär

  1. Mät upp vatten och mjölk och värm i en kastrull till fingervarm temperatur.
  2. Smula ner jästen i en bunke och pytsa i salt och honung. Över detta häller du lite av din vatten- och mjölkblandning. Rör med en trägaffel, häll sedan i resten av blandningen och rör också ner mjölet.
  3. Arbeta snabbt ihop den lösa degen. Strö ett par matskedar vetemjöl över degen och täck bunken med en bakduk och låt degen jäsa i 1 timme
  4. Under tiden som degen jäser,  så värmer du upp ugnen till 225 grader och klär ett par plåtar med pakplåtspapper
  5. Strö lite mjöl på bakbordet, stjälp upp degen. Knåda INTE, utan bara strö ännu lite mjöl ovanpå degen så att du utan att klibba fast, kan platta till degen med fingrarna. Tänk enklast, enklast möjliga sätt.
  6. När du plattat ut degen till cirka 1-2 cm tjocklek, så skär du snabbt degen i smala remsor med hjälp av en degskrapa. Formen blir lite hittan och dittan och det gör ingenting och blir precis hur bra som helst.
  7. Allt eftersom du skär ut dina bitar så lyfter du över dem till plåtarna.
  8. Direkt bröden kommit på plåten kan du börja gräddningen…. cirka 10 minuter, mitt i ugnen! Håll utkik för önskad gyllenbrun färg.
  9. När bröden är färdiggräddade så tar du ut bröden och låter dem svalna…. innan mumsandet kan börja och saligheten är ett faktum!

Bebbegos med degiga mammahänder.
Älskade, älskade mammalivet!
God bakning från mig till er!

Och ååhåh, idag är det fredag och vi vaknade till strålande sol och en snöfri gård. Jo jag tackar! Det blåser ishavsvindar, absolut.. men det får det göra bäst det vill. För här inne myser vi, barnen tjavar mellan lekrummet och sköna fotöljen framför en snutt barnprogram. Så längtar vi alla till pappan kommer hem. Jag pysslar om småttingar, kikar in här, sörplar en kaffekopp till och tänkte tvärstäda klart den redan påbörjade helgstädningen. Ikväll har vi bjudit MammaMormor och PappaMorfar på fredagsmysmiddag, det ser vi alla fram emot. Vi tänkte grilla. Men sedan fnular jag på vilken efterrätt som ska smaskas på.. tror det får bli en paj som min älsklingsmamma tycker så om!

Önskar er alla en fin fredag och en härlig start på helgen!

Lillafrun

Valborg, Sköna maj och Livets små upp och ner…

Veckan startade så otroligt vackert.

Så varmt. Och Bertilen var salig där han brummade fram på fyrhjulingen med pappsen. Ni ska se lille B då. Lycklig.

”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta!”… lilla Radarparet.

Så blev det Valborgsmässoafton och alldeles i slutet av en ljuvlig aprilmånad. Frans Frasse Fransson vilade sig bland tomatplantor och varm vårsol.

Juni plockade tussilago i diket till sin mamma. Som en dröm.

Till kvällen vandrade vi iväg hela gänget. Mötte upp stora och små kompisar.

Kikade på traditionellt vis på vackra Valborgselden.

Till sena kvällen knatade vi hemåt igen, med cykeln på vagnstaket, två ungar i vagnen och en på pappans axlar. Efter att ha spisat ”Vintern rasat” och ”Sköna maj välkommen” här hemma på hög volym, så slocknade vi i ett sömnigt trassel i storsängen allesammans.

Det blev första maj.

Så himla mysig dag. Jag och Bertilen bakade bröd till morgonen. Alltid en god start!

Så kom PappaMorfar och hjälpte oss att elda.

Så vackert. En alldeles egen Majbrasa, liksom.

Minimannen som gillar att ”jobba” var i sitt esse, medan lilla Skrållan mest gick runt och muttrade och var efter-Valborg-trött… men efter en sisådär tre timmar slumrandes i vagnen så var den lilla sömnälskaren på banan igen.

Då åkte vi hela gänget hem till lilla byn. Blev bjudna på Gudomligt god Mamma-lagad middag. Jag kutade favoritrunda. Och fick sedan, tillsammans med min älskade M, hoppa in i den Pappa-eldade bastun och bara ha världens lyxigaste stund för två småttingpäron.

Och så vaknar vi till den andra majdagen och önskar mest bara att dra täcket över huvudet.

Det snöade på tvärsan när jag kikade ut genom sovrumsfönstret, ungarna snusade så gott bredvid varandra och jag vände snabbt blicken mot den synen istället för att se det där vita… som ju visserligen är nederbörd vilket är gott för marken. Men så mycket hellre det hade fått falla regn, än snö. Jag försökte tänka positivt.

Men nä, sen har det följt en dag av ena lilla skoskavet efter den andra. Som det är och känns ibland. Vad tusan, livet är så himla gott så det är ingen fara på taket med någon sån dag då och då. Inget allvarligt.

Mer än att mitt Mammahjärta har värkt en och tre gånger… småbarnslivsbekymmer som i livets stora sammanhang är så små men som kan kännas superstora just här och nu. Sen stressen som steg när jag kanske egentligen lovat lite för mycket… älskade människor, på tre olika håll, om att finnas med min hjälp. Plus lite annat huvudbry.

Nåväl. Jag väljer att fokusera på guldstunderna. Som när vi gosade med Storanfamiljens kattungar, promenaden med sovande små i vagnen, eftermiddagstiden med hela familjen samlad.

Ikväll gör jag natt tidigt och sover ruset av mig. Snart ny dag.

Och alltså, vacker-maj är här! Det är ju faktiskt så underbart att det inte är klokt…. än om gräsmattan är lite nesligt vit här och där.

 

Ta hand om er!

 

Lillafrun

Mat till en pluttesmåtting!

Så tar vi en liten läsarfråga, med en liten rapport angående Minstings ätande och så..

 

Och så är Bertilen tio, snart elva månader och nu, nuu är vi igång med mat-ätande mellan allt ljuvligt ammande. Varken han eller jag verkar ha den minsta tanke på att trappa ner med det myset, så det är nej ingen o-mätt liten lillprins vi har här hemma. Älskar mätta, belåtna barn!

Och jag fullkomligt älskar ammemyset och är så himla glad och tacksam över att det fungerat så himla bra med alla tre ungar, verkligen inget att ta för givet, det vet jag. Samtliga har helammats till minst 8 månader följt av olika snabbt upptrappande med mat-mat. Vi skyndar långsamt och njuter allt vi kan, av det som är precis just nu. 

För varje barn har liksom känslan av rutin, erfarenhet, tillit och luugn i mammakroppen kommit så det där med ”att gå på känsla” är sannerligen en härlig melodi anser jag. Förutom att kika i livet-dagböckerna jag skriver för alla barn, liksom jämföra ”få se nu, hur levde Sixten och Juni som tio-månaderspluttar?” så läser jag inte bland rader om ”hur ett barn äter vid tio månader”.. för det kanske inte alls stämmer för mitt barn. Däremot kan jag gå in på livsmedelsverket och fräscha upp minnet på vad som är bra att ge barnet och så vidare. Men min huvudtanke?

-Varje unge är unik, utgå ifrån barnet. Gäller alltid, vad än det handlar om. Punkt.

Jag tycker inte om övergången från att enbart amma till att börja söla med pluttemat. Det gör liksom ont i kroppen på mig. Som att en älskad era är slut. Kanske förstår någon vad jag menar, kanske är jag galen. Oavsett, så är det.

Men, det underlättar ändå när lillungen tycker mat verkar intressant och det känns också härligt, när jag vet att jag bjuppar på något som ser gott ut och smakar som något jag själv skulle kunna tänka mig att äta. Hemlagad småttingmat har vi haft till alla tre, det är faktiskt inte alls krångligt att laga och känns så gott i hjärtat att servera.

Att hacka upp goda råvaror som passar små, koka, mixa med en klick smör eller olja och smaksätta med massa goda örter.

Fördelar puréerna i muffinsformar, som vi ställer på en plåt och ställer i frysboxen (eller ute om vintern) i några timmar, innan man kan lägga småportionerna i en burk att ha i frysen.

På det här sättet har man alltid ett hemlagat barnmatsupplag i frysen. Perfekt!

HÄR finns ett inlägg från när Liten var bebbe, med några rara recept för en pytteliten.

Och HÄR finns en drös av goda recept att ta del av inne hos Semper.

Till efterrätt eller mellis tycker Bertilen om exempelvis frukt. Som mosad banan.

HÄR finns ett recept på Avokado- och bananfluff. Så gott mellis för en plutt!

Bertils Plommonpuré!

Ett par teskedar efter lunchen för att hålla lilla magen igång. Också himla gott till kvällsgröten, tycker Minsting.

Bertils Plommonpuré! 

Lägg torkade plommon i en kastrull. Täck med vatten. Låt koka i cirka 45 minuter. Fyll på med vatten eftersom det hinner koka undan. När plommon är riktigt mjuka; Mixa! Förvara i en burk i kylen.

Så, det var en liten småttingrapport.

Det ammas för fullt och smakas på nya saker hela tiden.

Nu har två gaddar sökt sig upp och att äta småbitar är en fest, tycker B. Som det ser ut ovan är standard just nu. Smärre sanering efter varje litet mål. Men det är liivet som småttingmor. Och jag älskar det!

Tack och lov har B inte alls förstått att han skulle kunna använda dom där gaddarna till att göra illa mamman med..!

Älskar att ta paus bland trädgårdsfixet, slå oss ner i sköna vilstolen och njuta av bland det vackraste jag vet.

 

Nu ska vi ta vara på det allra sista av denna ljuvliga, ljuvliga aprilmånad! Önskar er alla en God Valborgsmässoafton!

 

Lillafrun

 

G-VMBJT57ZE4