av Emmeli | dec 10, 2013 | Liten i magen, Musik, Träning
Himlen var helt magisk under min pw idag. Isblå. Ljusrosa. Och brinnande orangeröd.
Det var sådär tyst. Som det är när snön ligger på marken och dämpar alla ljud. Jag stannade då och då för att lyssna på tystnaden. 
Och jag gick och gick och gick. När jag var cirkus en kilometer hemifrån, så var jag så trött på att plumsa i snön och småhalka på varje steg. Precis då, när Lilla My hade hoppat fram, det brann i knutarna och det säkerligen var en eller ett par preggohormoner som spelade mig ett spratt. Då ringer M. Varpå jag började stortjuta, mitt på gatan.
Och nu kan jag inte riktigt sluta skratta åt hur berg-och-dal-banigt det kan vara ibland, samtidigt som jag trycker i mig 3 clementiner och laddar för att undervisa sista pianolektionen innan jullovet. ”Rudolf med Röda mulen”, fin bit alltså.
Preggot önskar Dig en bra eftermiddag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 9, 2013 | Emmeli funderar, Jag och M, Musik, Träning
Idag är det måndag och snön faller ifrån himlen.
Denna måndag betyder början på sista-rycket-innan-jullov-veckan. Allra mysigaste tiden, det är precis innan jul tycker jag. Nu, alltså. Sen säger det ju bara poff och julen är över. Så nu gäller det att njuta. Jag är glad att min almanacka är lagom luftig den här veckan, då kan jag liksom hinna bromsa mig till något slags ta-det-lite-piano-tempo innan lovet. Jamen… jag är en sån som brukar behöva några dagar att banka in i huvudet att nu är det helt ok att ta det lugnt, du behöver inte göra tusen saker hela tiden. Nu har jag min chans.
Jag började dagen med att kravla mig upp ur sängen med täcket virat runt mig, för att se på dagens julkalenderavsnitt och äta frukost. Sen tog jag och M en frisk morgon-pw som uppvärmning inför veckans första träningspass. Vi har kommit in i ett stim där vi tränar tidigt på morgnarna. Dels för att jag är så mycket piggare på morgonen än senare på kvällen och dessutom så älskar vi att träna tillsammans och då får man pussla lite. Helt klart värt det! Vi tränar dock aldrig oätna, det är smått värdelöst tycker jag. Det blir ju inte roligt då, och jag vill att träningen ska kännas rolig. Idag brast jag ut, mitt i en tabataintervall: Jag älskar att träna!! 😀
Det var typ 15 minusgrader när vi gick i morse. M frös om händerna. Jag gick bar om händerna och höll i hans händer utanpå hans handskar. Japp, jag värmde igenom dom. Galet va? Det är inget skämt, jag kan typ steka ägg i mina händer när jag får dessa värmeslag. Tack och lov gäller det bara händerna, fötterna ibland, men inte övriga kroppen.
Ett varmt bad har jag också unnat mig nu på förmiddagen. Jag är alltså helt redo att pricka av dagens lilla att göra-lista inom skolan. Med ett litet dåligt samvete i kanten? Ja, men… får man ha det så här bra? Det är december, snart jul och min späckade höstplan har lyckats (ja, den känna ju inte som att den kan krascha innan fredag). Jag mår hur bra som helst och känner mig lycklig och otroligt tacksam för livet. Tacksam över min älskade M, världens bästa familj och alla fina vänner. Får man ha det såhär bra, utan att ha dåligt samvete? Ja. Vi bestämmer så. Punkt slut.
DU!
Ta hand om Dig idag. Gör den här måndagen till vad du vill att den ska bli!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 5, 2013 | Emmeli pysslar, Liten i magen, Musik, Träning
Den här dagen blev lite tvärtom.
….än vad man brukar säga; ”Upp som en sol och ner som pannkaka.” För mig startade dagen som en platt, lite vidbränd, pannkaka. Men sakteligen början solen stiga och jag kunde tända stjärnan i fönstret, utan att måsta blunda.
Jag ägnade förmiddagen åt att vila ännu lite till, äta och gå ut i friska luften på en lång-walk. Det var ljuvligt att komma ut i luften och just idag var det rätt skönt att det aldrig riktigt blev ljust 😉 . Jag och C åkte iväg till våra kids efter lunch. Hade världens bästa avslutning med dom. Vi var stolta som två tuppar! Både över barnen och över oss själva. Denna höst har innehållit mååånga högskolepoäng, allt för att Liten ska få en så soft ”touchdown” som möjligt och att jag ska kunna vara mamma-ledig utan att behöva ta studieuppehåll under våren. Moroten som väntar, där i mars… den har hållit mig peppad hela vägen. <3
Efter avslutningen med kidsen var jag helt ofantligt trött, så jag traskade hem och kröp under filten. Sen kom jag på att jag skulle göra mannen lycklig tills han kom hem ifrån jobbet. Så jag griljerade kycklingklubbor på min farmors vis. Det blev gott och mycket riktigt, M blev mycket glad.
Efter middagen drog vi igång ett städ-race och gjorde lyan sådär blänkande inför helgen. För att sedan sticka ut genom dörren, mot simhallen. En herrans massa längder senare, är vi nu hemma. Trötta i kropparna, bastu-varma och hysteriskt kvällsfikasugna. Blåbärssmoothie och olika hemkbakt bröd väntar. Makalöst gott!
Och vilken himla bra torsdag det här blev till slut!
Hoppas att Du har haft en bra dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 5, 2013 | Emmeli funderar, Musik
Stjärnan är släckt. Och jag tänker; Visst är det väl typiskt.
När kroppen får en chans att lugna ner sig och sänka tempot, då måste den alltid slå bakut på något vis, innan den bara tackar och tar emot av lugnet. Nu vet både min kropp och knopp att det är så förbaskat lite kvar i skolan innan jag är framme vid mitt mål. Det blir glesare och glesare i almanackan för varje dag och det är helt galet skönt.
I morse vaknade jag kring 05-någonting. I ett migrän-hvete. Sådär så att halva ansiktet är avdomnat, varenda ljusstrimma är vidrig och jag försöker hålla i mitt eget huvud. Min filosofi, är att man kan lösa en hel massa saker, med mat. Så, jag blev serverad frukost på sängen utav mannen, i svarta mörkret och sen var det bara att lägga sig på kudden igen, dra täcket över huvudet och försöka somna om.
Nu är jag vaken igen, och migränen har gett sig, några snäpp i alla fall. Tacksam är jag. Och mat och sömn är fina grejer alltså!
Idag är det allra sista gången med mitt, och kompanjonen C´s, projektgäng. Det som jag har lagt min allra största tid på under hela terminen. Idag ska vi ha avslutning och jag vill för allt i världen inte missa det. Jag ska ta mig dit, om jag så ska krypa. Sådetså!
Håll tummarna!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 4, 2013 | Musik
Vacker, vacker himmel, när jag gick hemåt för en liten stund sedan.
Ser du hur mörkt det är, redan! (!!!!!) Här i norrnorr längtas det efter mer snö, som kan ljusa upp. Det är liksom liiite grottkänsla just nu. Well well. Nu är jag hemma och ska så vara resten av dagen. Så himla skönt, inget mer flängande för idag. Jag ska jobba lite hemifrån bara, men tänker att jag ska lyxa med en skön eftermiddagsvila också. Det var längesedan.
Förresten, så känner jag mig lite tudelad, känslomässigt. Jag hade min sista pianolektion innan lunch. Kanske livets sista. Såå himla tråkigt, för det är verkligen bland det roligaste jag vet. Läraren fungerar som ett lyckopiller och jag har lärt mig massor under dessa år. Men, jag ska ju inte sluta spela piano, ohnej. Men livet på musikhögskolan håller liksom på att gå mot sitt slut. Inte riktigt än, men ganska snart.
Häftigt är det, och det är den glada sidan av det hela, att jag känner att jag lärt mig massor, att jag haft så roligt under utbildningens gång och att jag faktiskt känner att jag skulle kunna börja jobba nu. Och klara det! 😀 (ja, hejdå Jante!)
Sen så kan man ju inte gå i skolan heeela livet heller! Än hur mycket man tycker om det. (Jaa, jag är en sån, som alltid älskat att gå i skolan… ;)) Och sen ska man aldrig säga aldrig heller, rätt som det är så blir det tillfälle för fler kurser. Jag tar det som det kommer helt enkelt. Tacksam är jag i alla fall, för nu. För att jag läser en utbildning som kan få mig lite smådeppig när vissa kurser tar slut. Det är ett gott tecken.
Åh. Vad livet är spännande, alltså!
– det finns så många vägar att gå. så många möjligheter. chanser.
Det, är coolt.
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 3, 2013 | Emmeli pysslar, Jag och M, Musik
Nu är det kväll.
Jag ramlade innanför dörren för en liten stund sedan. Trött i både knopp och kropp, efter en eftermiddag med två olika rep, en massa notläsning och pianoundervisning som slutfinal. En rolig eftermiddag med andra ord! Pianoundervisningen som jag tyckte kändes svår tidigare i höst, den har liksom lossnat och jag känner mig mer och mer som en pianofröken. Att kunna undervisa både fiol, piano och klass är mitt mål och det verkar gå vägen. Tjoho! 😀
Mötte mannen i mörkret på vägen hem. Han på väg mot skolan för att repa, och jag på väg hem för att äta middag. Efter puss- och kramkalas, fortsatte jag traska i mörkret. Och när jag kom hem möttes jag av julmusik som spelades och det här…
Tändaren låg bredvid ljuset. Allt var dukat, lagat och klart. Det enda han inte hade gjort åt mig, var att tugga maten. Typ så. Alltså..älskade, älskade man. <3 Middagen var ljuvlig och jag njöt.
Och sen, har jag pysslat. Ingen lång stund. En liten bara, men ändå.
Jag älskar att göra egna julklappar och presenter för att ge bort till människor jag tycker om. Det hemmagjorda känns så härligt att ge bort, tycker jag. Det lilla blir till det stora. Pysseluppdraget idag var att göra en strut som jag kunde fylla med min hemkokta kola. Gräddkola, mucho mucho god! (receptet hittar du HÄR)
En bit willyskasse, en stump hampasnöre, en stämpel och stämpeldyna (från panduro) och en rosett som jag knutit av ett sidenband jag köpte på ica häromdagen.
Karlssons klister, fina grejer! Jag ryckte av handtaget på kassen, formade en strut och limmade lite.
Fyllde med kola…
Stämplade ett ”Tack” och skrev ett meddelande. Knövlade ihop öppningen, band hampasnöret runt om struten och knöt en råbansknop… (ja, man är väl scout!;))
Knöt ihop tåtarna ifrån hampan, som en ögla liksom. Som man kan bära struten i. Och som pricken över i:et satte jag dit rosetten, då blev struten genast julklappig.
Och sen var det klarrt!
Tog inte alls lång stund. Men så pass att pysslet hann göra det där undret med mig; att jag blir cool-lugn och mår så himla bra. Och dessutom är känslan av att veta, att jag kommer göra någon glad i morgon, hiiimla skön!
Så, sätt igång. Koka lite kola, snurra ihop en strut. Och ge den till någon du uppskattar och tycker om.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer