Då jag gjort en rejälare sortens städning i ett utav barnrummen där uppe på våning två, passade jag på att ta några bilder.
Vi kanske stannar till redan här, precis utanför. För er som undrar; Pärlsponten är målad i Gysinges 2 % grön umbra. Snickerier i Gysinges 7% grön umbra. Dörren, fantastisk eller hur? Den är ett utav dom kärare gårdsfynden.
Ni är flera som frågat tidigare om bilder på barnrummen.. men jag har knappt visat dom, mer än när dom var precis nygjorda för två år sedan. Då det ju helt sonika handlar om just det; barnens rum. Deras egna rum. Men, nu är inga spår av pågående lekar eller så, rummet är rätt anonymt.. ja faktiskt redo för att Moster M ska flytta in där över allhelgonahelgen!
Så nu tvärkikar vi in, efter att ha frågat om lov, förstås!
Här är ett utav dom två barnrummen vi gjort i ordning.
Lite enris i kruset och november och dess lugna, tillåtande känsla, är här.
Älskar gamla skolplanschen där. Ett utav alla andrahandsfynd här inne.
Här inne samsas dom flesta av barnböckerna, faktiskt. Då går man till ”Lilla biblioteket” och tar sig en bok innan kvällsläsningen. Mysigt!
Väl vald konst.
Tapeten här inne är en boråstapet, inhandlad hos Colorama Lunde givetvis (alltid prisgaranti på tapeter där OCH världens bästa hjälp och rådgivning).
Skurgolv i mitt hjärta! Vackraste jag vet. HÄR kan ni förresten läsa om hur vi gör när vi skurar dom.
…
Nu har vi ju dubbelt så många barn som iordninggjorda barnrum, så ni anar nog att det väntar barnrumsskapande framöver. Men vi vet inte riktigt hur vi ska göra med den saken… behövs fyra egna rum? Hur gör ni andra med många barn? Har alla varsitt rum? Om inte, hur länge känns det ok att dela?
Att få somna och vakna till synen av ett stort moln av äppelblom. Så vackert. Som en tavla!
Vi njuter varje dag av dessa ljuvligt doftande rosavita skapelser.. måtte detta gamla, gamla träd stå kvar länge till.
Vi som fantiserat så, hur det ska kännas att sova där uppe i sovrummet, med äppelblom precis utanför. Det är än mer magiskt än vi trodde.
Tänk va, när det här rummet var det enda som var ett rum här på övervåningen. Undrar så vem som bott här en gång. Pigan? Vars klänning kanske är den vi fann i spånet i golvet av ett utav rummen. Eller var det drängen? Vars gamla skjorta vi fann nere i lagården för ett tag sedan?
Svindlande funderingar.
Kämp och slit sedan denna före-bild..
.. idogt arbete och massor av tålamod.
Teamwork, hela familjen.
.. och himmel, vad vi sover gott här nu.
En fröjd att tassa in på det gamla, gamla brädgolvet som vi beslöt behålla och som M lagt ner ett otroligt arbete på. Handhyvlat, nej inte med någon maskin, en alldeles vanlig gammal handhyvel. Sen jobbet med alla skarvar.. där han kröp på alla fyra och gjorde ordning golvtilja, för golvtilja.
Galenskap? Eller ren och skär passion för en plats vi lever ut våra drömmar på och som är drömplatsen för oss? Det sistnämnda förstås. Det är ju därför vi kallar denna gammgård för ”Drömgården”. Ju!
En vår med högt och lågt. Livet. Vi har haft det så mycket gott, så tacksam. Storebror som fyllde 7 år och var och är den hjärtevackraste Storebroren vi kan tänka oss. Skrållan som lärde sig cykla och strösslade oss med kärleksförklaringar och finurliga funderingar varje dag. Minsting som bara levde lajvet, omringad av sina idoler, varje dag. Att få ta livet, dag för dag, är ren och skär lyx. Glädjas åt den första tinade snön som blir till en vattenpöl att hoppa i, se hur hästarna njuter så fort solen börjar värma, plocka tussilago tillsammans med små nyfikna människor och insupa knopparnas bristande och grönskans framfart. Tillsammans. Ja, nu minns jag bara härligt. Men jag vet ju, att det också var en hel drös med tuffa preggotrötta veckor. Dessutom jobbig covidhärva och lite annat. Men vi har fokus på det härliga och den energin bär oss också mycket genom sånt som är jobbigt.
Idag vaknar vi till den första dagen, av den första sommarmånaden. Juni, som är den vackraste månaden jag vet. Det kanske ni redan anat.
Och vilken sommardag sedan!
Så himla varmt, från morgonen.
Utefrukost var givet. Följt av någon liten stund inne för att bygga lite tågbana och putsa några fönster, titta till planten där ute på balkongen och handla. Annars uteliv, dagen lång.. och nu är klockan efter 20 och ingen vill gå in ännu. Jag har precis kommit från lagårdsstallet, efter att ha lagt tillbaka gröna repgrimman som Fjödur hade på sig när vi var ute på lägdan och busade tillsammans.. och där inne i svalkan, på ett par torrhöbalar, där ligger storkatten och vilar.
Jag går över gården, ser hur äppelträdet alldeles håller på att explodera i blommor och suckar som Ferdinand..
–”tänk att vi får leva här, såhär”, tänker jag.
Det doftar av himmel på jorden. Och all grönska är så fantastisk vacker. Så ny.
Medan jag smyger mig in här och låter några ord bli till, hörs tjut och bubbelskratt utifrån studsmattan. Där hoppar ett gäng kvällsbusiga små. Den ena som just var tvärt in och kollade till ”Vart är maammaa?”, för mor måste man ha koll på, det är ett som är säkert. Några goskramar med bebbemagen, sen pös lillungen ut igen och busade vidare.
Och tänka sig va! Efter fem månader vågade vi spika den försa lilla tavelspiken här på övervåningen.. känns helt underbart att vi inleder vår första sommar här uppe. Tänk som vi kämpade på här förra sommaren.. och jag mitt i, när gipsen var på plats och vi till och med börjat spackla, sa ”men du M, vi ska nog ta ner gipsen va? och ha pärlspont här istället?”. Men håll med mig, visst var det ett klookt beslut?
Juni bjuder in till en liten kik i sitt rum, som hon fullkomligt äälskar.
Här är sommar året om.
Tapeten är alldeles bedårande, eller hur? För den som undrar kommer den från duktiga gänget på Colorama Lunde. Är ni ute efter tapeter så är det där ni ska kolla, ni som bor här i höga kusten med omnejd. Priserna matchas med nätets och ni får dessutom toppens toppservice!
Den här klänningen ska Juni få när hon fyller år. Mormor och Morfar har paxat den. Perfekt.
Och just nu är det 20 % på alla barnkläder på Lindex. Klänningen hittar ni HÄR.
på skrivbordet samasas allt möjligt. Som loppade lillskålen med favoritsmycken i. Fotot på J och mor. Och så den där skolplanschen som ska få komma upp på väg så snart vi vågar göra hål i väggarna här uppe. Vi tar det varsamt som ni ser.
Blommiga tröjor kan man inte ha för många av om ni frågar Skrållan. ”Jag är faktiskt en sommartjej” säger hon förnöjt där hon hoppsastegar fram med armarna ute i luften. Ja, lyckan över att värmen nu äntligen kommit är stor.
Smågarderoberna har också fyllts på med nya leggings. Ribbade, supersköna. Förstås med reglerbar midja. Oerhört prisvärda och minstingarna älskar dessa.
Som ni anar, väldigt mycket loppad, ärvd, begagnad, andra handsshoppad inredning här inne. Det gör det så trivsamt.
Två blommiga tröjor till! Den gröna paxade Bertan. Urnöjd över den. Det fanns också matchande leggings till den gröna tishan, så gulligt. Nästan ångrar att jag inte klickade hem det..
Nu ska vi fortsätta onsdagen som känns som en torsdag-fredag.. så himla underbart med en drös hela, orörda Tillsammansdagar nu. Hoppas att ni uppskattar små tips likt detta. I vanlig ordning skulle jag aldrig tipsa er om något jag inte själv gillar/har provat/står för. Alla tips är från hjärtat, mao!
Som sagt, 20 % på alla barnkläder på Lindex just nu. Helt perfekt att fylla på med vad som nu saknas inför varmvår och sommartider! Kom direkt till erbjudandet HÄR.
Må gott denna majonsdag! Hoppas den är varm och go även hos dig.
Ja, tänka sig. Idag är det den sista aprildagen. Och den är vacker. Och jag känner mig hoppfull.
Redo att säga hejdå till den här månaden som varit mycket vacker men också ganska mycket slitig då hela familjen varit i covidhärva.
Idag skiner solen. Hela familjen mår gott. Pelargonfesten har börjat i fönstersmygarna. Vi vaknar i ett nystädat hem, till fredag. SÅ mycket gott. Att fönstren är apskitiga och inte alls ligger så högt på priolistan, det skiter vi i va? Likaså att katterna hade haft kräkfest och snuskat ner på flera ställen så det bara var att fortsätta där jag slutade innan kvällning igår, ptja det struntar vi också i. VÄRLDSLIGA ting!
Den nyutslagna pellisen gör mig så lycklig. Mot pärlsponten i övervåningshallen… ja det är min absoluta drömmålbild för vårt hem. Pärlspontväggar med pellis i smygen. Att det dessutom går hästar utanför fönstret gör att jag måste nypa mig i armen. Tack livet.
Inte klokt så skönt att en hel hop med rum finns att njuta av där uppe nu. Ett stort rum och ett mindre (som ska bli badrum) är kvar. Men ”det var vi sedan”, säger vi nöjt…
…
Det är Valborsmässoafton och vi ska fira i pyttesällskap med egen liten brasa här på gården. Det blir en mysig kväll, det är jag säker på. Jag håller tummen för att hjälten som drog på larm 02.15 i natt, kom hem strax efter 07 och sedan drog direkt vidare till sitt ordinarie jobb… att han slipper fler larm och får en lugn Brandispappakväll. Dom är såna hjältar dom där brandmännen.. och deltidsbrandmännen sköter ju dessutom alltid (minst) ett annat jobb till. M är dessutom Småttingpappa och Hästpappa och världens finaste man. Hyllar honom och alla dom andra brandisarna till skyarna.
…
Nu ska jag ta min svett från fredagsfysen och hoppa in i duschen. Piffa till mig lite. Servera gullungar lunch. Knata iväg och hämta hem Storebror från skolan. Fota ett samarbete. Och sedan börja ordna inför kvällen…
För att ta sig upp på den så kallade ”övervåningen” (kallvinden), när vi flyttade in i Drömgården, så öppnade man dörren där mitt i nedervåningen och tog branta trappan upp.
Där låg något slags golv men takhöjden var maxad upp till husets nock och det var kaaallt där uppe. Minns lyxen när vi, trots fult, tog ner lillfrysen (den där det står en Norrlands Guld-kartong, haha!, fylld med jäst vinbärssaft i) och ställde den (den står fortfarande kvar och jag älskar den) mitt i köket så vi slapp gå dit upp i vinterkylan varje morgon för att hämta frukostbröd. Och åt andra hållet var det ingen öppen korridor inte, utan en hitte-på-timmervägg som gjorde det mörka om möjligt än mörkare.
Det blev med ens en väldig skillnad bara nya fönster och dörrar var på plats. Vi fick känslan av att ”det här, det kan bli en trevlig våning, en dag…” men från hösten 2016 till hösten 2018, var det fullt fokus på att måla fönster, dörrar och få dom på plats. Samt brädfodra och måla om hela huset. Så inte förrän i början av 2019, drog vi igång med denna övervåning, på full fart.
Hitte-på-väggen i korridoren revs och ljuset kunde flöda.
Hej hej där borta, bebbeBertil och M!
Innertak reglades. Det ”dukades” med ångbroms och till sist kom locktaket på plats.
Cellulosaisolering sprutades in i övervåningens tak. Det var en fräsig upplevelse och går att läsa om HÄR.
Följt av oräkneligt många timmar till spånskottande, golvregling, golvläggande, el-kolijox (tack bästa Elektrikerkusinen för din proffshjälp<3), väggriktande… och just det! Nya trappan sattes in också, på annan plats än där den tidigare kom upp. Nu kunde långa korridoren bli hel och utan en smal spång bredvid den branta trappan.
Nu började det sannerligen se ut för något.. det här var i mars 2020. Fem rum som skapades samtidigt… åååhej!
När osb-skivorna var på plats kändes som att ”nu är vi snart klara”… men nu väntade ju allt pyssel med ytskikt, knacka bort puts från murtocken, putsa och måla om den.
Teamwork, för hela familjen.
…
Och så allt påtande med finsnickerierna.
Alla breda trösklar och dörrkarmar som skapades, en efter en skräddarsydd efter drömgårdens ostandard-mått. allt av Byggästare M´s händer ute i snickeriet.
Och sen blev det fest, när vi började kapa pärlspont, schellacka och linoljefärgsmåla, lager efter lager. Nu började det kännas nära. På riktigt.
”Nu är det ju bara montera karmarna, spika pärlspont, sätta taklister, dörrfoder, golvsocklar, fixa gamla blocketfyndade spegeldörrarna som hade olika skavanker, sätta gångjärn på plats… och måla, måla, måla….
Här var vi ju en bit på väg, med taket och dörrar/fönster osv… Men jag älskar den här bilden så. På lilla nöjda prinskorven som sitter där medan mamman och pappan grejade. Så, vi säger ”Före”, om denna.
Och nu då?
-EFTER!
Tjohooo och full fart genom livet, säger Bertilen!
Och undertecknad blir alldeles rörd av hela alltet. Förstås. Vilken resa det här varit! …ni får nog stå ut med en sentimental E vid varje presenterande av rummen här uppe.
Det. Har. Varit. Ett. Så. Mastodont. Projekt.
Och sooom vi absoluut inte glömt hur våra nära och kära ställt upp på olika vis, vid guld värda tillfällen. Men tusan, alltså.. hejdå Jante; Fy farao vad vi har gjort det bra, M!! DU och Jag. Tre barn och stora stora byggprojekt.
Där vi gjort i det närmsta, närmsta exakt allt, på två päron med tre små byggledare i hjälp. Vilket tålamod BARNEN också haft! Men vi har ju låtit det ta tid. För att hinna leva emellan allt byggande. Här skulle inte renoveras bort något liv, inte. Det sa vi tidigt. Och är mer än nöjda över nu. För klara blev vi ju till sist. Och mestadels, har vi haft så ofantligt trevligt på vägen. Såklart har det varit slitit ibland, menar jag. Men hela vägen gjord med kärlek och respekt till varandra.. och vi har tusan byggt oss ett dubbelt så stort hem än vad vi hade när vi flyttade in och trivs så ohyggligt bra.
Före-men-en-bit-på-väg-bild.
Följt av..
EFTER.
… där springer han gott, barfota fram, på såpskurade grangolven… (läs mer om vilket golv vi valt, HÄR)
Fem rum är helt klara. Trapprummet, Stora sovrummet, Junis rum, Sixtens rum och långa korridoren. Men jo just det, det finns två rum till att göra i ordning. Dom tar vi ”så småningom”.. ett badrum och stort barnrum är tanken med dom två rummen.
Vi tar inboandet i lugn takt.
Belysning håller vi utkik efter på tradera, mest varje dag. Men att finna tre likadana lampor var inte så lätt, så det fick bli nyköp på byggnadsvårdsbutik. Så förtjust i dessa små plafonder med mässingfästen.
Och alla gångjärn är också handlade i byggnadsvårdsbutik. Gamla och så vackra. Detaljerna… jamen, dom gör så himla mycket för slutresultatet, faktiskt.
Färgerna, samtliga linoljefärg, börjar ni kunna vid det här laget.
Pärlsponten är målad i 2% grön umbra.
Golvsocklar och dörrfoder i 7% grön umbra.
Trösklar är målade i 30% grön umbra.
Tak, murstock, taklister är målade i matt linoljefärg (vit).
Vad tror vi om den där tavlan där på väggen? Kan bli fint, va?
Jag fantiserar i smyg om när vi till våren och sommaren kan öppna balkongdörrarna.. det är rätt så fräsigt högt där och sommarens solnedgångar är tokvackra där.. men det kan hända, till barnen blivit större, att jag kommer döpa balkongen till ”Mamma och Pappas när-barnen-har-somnat-om-kvällen-plats”…
Näpp. Nu ska jag gå en trappa ner igen. Servera gullungar kvällsfika och natta både dom och mig själv.
Mycket imponerande om ni orkat vara med genom hela detta inlägg!
Och ni, tack för alla ER pepp genom denna bygg- och renoveringsresa. <3 Å förstås, fråga på om ni undrar över något!
Senaste kommentarer