av Emmeli | okt 26, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Pyret 0-3 månader
God morgon, ja!
Idag har den här morsan startat morgonen mycket annorlunda; börjat med att göra sig lite piff och rosat kinderna och förberett för bebben för en dag på vift. Också haft mysig familjefrukost innan allas dagsplaner. Idag vankas morsan-morsan-morsan-dag. Mamma, Storan och Jag. Och självklart lilla Juniflickan. En riktig tjejdag, alltså. 
Det blir kul! som Minimannen brukar säga när han peppar inför något.
För övrigt fick den där pojken sin mammas hjärta att smälta nu på morgonen. Igen. Det händer ju hela tiden. Men jag kände så yes! inombords. Då han plötsligt utbrast; mamma, titta hjärta! för att han tyckte att han såg ett hjärta i äppelmosburken. Hans mamma har en vana att se hjärtan här och där. Som molnen på himlen, ett löv på marken, en sten.. jag älskar formen av ett hjärta. Känslan som infinner sig när jag ser den.
Och nu gör min lilla son, precis samma sak. Kärlek på det, liksom.
Näpp. Nu ska jag ha mysig dag med tre utav mina darlingar här i livet.
(Och dagens är; lagom grenhängiga, vrålsköna och snygga svarta byxor från kappahl. Och gammelrosa tröja, lindex. Skor, i jättevanlig ordning, Blundstone)
Lillafrun
av Emmeli | okt 17, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Jag började redan under söndagen med det där;
Kratta gården, alltså. Och sooom jag har krattat. Och krattat. Och, ja ni fattar..
Lillan har sovit gott i vagnen under tiden. I våras krattade jag med magen i vädret, längtande efter att bäbis skulle komma till oss. Nu är det höst, krattas igen. Och nu sover det en liten flicka i vagnen. Lika självklar som att vi andas.
…
Efter trädfällningen blev det mängder av ris. Ligger fortfarande i ”jätteprydliga” högar och bara väntar på han jag kommer avguda när han väl kommer och hämtar dom där högarna åt oss. Förutom rishögarna så blev det också en hel del att kratta. Och det har jag tänkt att jag skaaa göra, men har istället hållit på och krattat på äppelträdssidan. Då vi ooomöjligt kunnat ta reda på alla äpplen, så har det också varit ett litet evighetsgöra av få bort. Det faller fortfarande frukt så sista äppelkärrorna är inte dragna ännu.
I alla fall.
Fyra veckor senare, så har det nu blivit gjort på den där fällda-träd-sidan. Och när jag väl började, kunde jag uppenbarligen inte bara ta det där risskräpet, utan tog en bit till och en bit till. Och när jag egentligen var kräkless så såg jag ju hur fint det blev efteråt och bestämde mig för att ta precis allt. Och efter jagvetintehurmånga timmar så är den där fotbollsplansstora sidan av gården helt krattad och klaaar. Kära hjärtanes så skönt.
Nu är det bara andra sidan kvar… men det tar jag när precis alla löv och äpplen fallit från äppelträdet.
Delmålet, det största, är i all fall nått. Pojkarna hjälpte mig att samla in högarna. Fasligt snällt. För det är ju det tråkigaste!
Och nu är det kväll och jag har ont, typ överallt. Ute är det nattsvart, Mannen är uppe och håller på och grejar och jag myser här nere med kidsen. Trötta efter en dag med massor av friskluft.
Lillan sover i min famn och Sallykatten och S leker för fullt. Antingen jagar han henne, drar i svansen och sådär. Eller så retar hon honom och drar iväg med lego och hans gosedjur. Men mest leker dom tillsammans. Skitgulligt, faktiskt. Han har fått in snitsen nu på hur han ska veva på med snörleksaken, så att lillkatten liksom hoppar precis så högt hon bara kan. Rakt upp i luften, liksom.
Mysigt med katt. Verkligen! Fast nyss blev det kolsvart i hallen. Hon hoppade efter en fluga som satt i fönsterlampan. Lampan i marken och glödlampan paj. Plus att lampan drog med sig den pelargonknopp som precis, precis ska slå ut. Den sista för hösten, liksom. Kattskrälle.
…
Längtar till vi kryper ner i storsängen och läser sagor… finns risk för tidig somning av den här mamman ikväll.
Ha en skön måndagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | okt 13, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader
Alltså, vissa dagar blir bara skrot och allt går småfel och inget blir som man tänkt sig. Ni vet?
Sen finns det ju också dom som är precis tvärtom. En sån dag fick vi idag här hemma. Så himla härligt!!
Först en lugn förmiddag hemma med min lilla flicka. Massa bäbismys i sirapssegt tempo. Han med det högsta tempot var ju på Förskolan och rejsade så vi kunde sega bäst vi ville, liksom. Okej, vi påtade på också mellan gosekramarna och allt tittande i spegeln. Någon ser sig själv där och blir precis hur glad som helst.
Vi bäddade rent och tvättade och småfixade. Sen tog vi syskonvagnen och gick långrunda i helt ljuuuvligt höstväder. Detta väder.
Aldrig har man väl pratat så mycket väder som i höst. Men viilken höst!
Tog svängen förbi Föris och hämtade hem en glad och helgpeppad pojke. Precis som häromdagen hade jag med mig mellis, så stannade vi till vid lekparken på hemvägen. Gungade lite, åkte rutschkana och hade After Föris, liksom.
En sväng på blomsteraffären för lite pysselköp och förbi lilla mataffären köp av helgblommor som jag visste fanns till så bra pris där. Sen bar det hemåt.
Sen soft eftermiddag hemma vid köksbordet. Vi drog fram alla Bjossans degar, rullade bollar på livet och så lekte vi med hans nya traktor. Mellan lek och middagsfix och ammande och sånt, så har här också blivit skinande rent och nystädat. Hurra! I många fall kan jag bli klar med städningen typ mitt i natten.. men som sagt, idag har allt gått som hejsan, som älskade pappsen skulle ha sagt!
Här doftar nu såpa och tvätten hänger där den ska och vi är klara för kvällen, hela gänget. Bjossan är nybadad och sömnig på ögonen. Vi ska krypa ner i Storsängen alla tre och mysa, läsa sagor och somna precis när vi vill.
Helgfeelingen… den är inte nådig, vill jag lova!
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | okt 13, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Träning
Hej i torsdagen!
Jag sitter vid vårt köksbord och sörplar morgonkaffet i skön tystnad. Toksent, jag vet. Men såå gott!
Jag och kidsen tog sovmorgon så länge vi bara kunde i morse, så himla skönt. Där utanför fönstret var och fortfarande är, så frostigt. Och under duntäcket hade vi det ohyggligt varmt och skönt. Jag, småttingarna och så den där lurviga, vilda lilla donnan. Sally-Hally-Gally. Men vi klev upp, lagom så allt som skulle hinnas med, hanns med. Innan Bjossan skulle iväg några timmar för lek och bus på Förskolan, alltså. 
Där;
I full färd med att få tag på Ssssally.
Tänk det namnet, sagt av en två-och-ett-halv-tåring, med mycket betoning på s:et… och sådär yberläspande…. bestämd är han också… Hon har ju snott hans gosedjursråtta, förstår ni. Hemska saker!
-håhå, gullbarn!
Och där på sängen låg familjens minsta, men ändå största, cooling;
Pekade menande på magen… *
…och var sådär söt att man får ont i kroppen. Mina älskade stjärnor, alltså. Storebror och Juniflickan. Min rikedom!
Torsdag, ja. Jag känner mig nästan lite yr efter gårdagen. Den var så innehållsrik och lång och lite småstressig och tokspännande och allt på samma gång. Väldigt lyckad också!
Idag kör vi lugnare dag. Med skön träningsvärk i kroppen efter träningspasset jag och Storan körde igår, där mitt bland alla onsdagens turer.
Det sörplas kaffe lite extralänge. Tvättmaskinen jobbar på. Kattungen ligger på kökssoffan och sover och Lillan ute på bron i varma voksin och sköna luften. Det är magiskt vackert ute och ja, vi har mystorsdag helt sonika!
Snart helg också, den längtar jag till! …inte klokt vad en vecka går fort!?
Hoppas ni haft och har en fin oktobervecka!
Lillafrun
av Emmeli | okt 11, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Så var det ny vecka och jag njuter av sköna, sköna HemmaMammadagar! 
Där; En Miniman i full färd med att hjälpa morsan ute på gården.
Och där, ett ohyggligt mysigt kramkalas på kökssoffan.
En sovande Juniflicka som hade sömnigt mammasällskap, samtidigt som Bjossan sov sin lur.
Obetalbart. Obeskrivligt mysigt. Ooo <3 .
En kettlebell som premiäranvänds och gett en morsa skön träningsvärk.
Och. Jamen. Har ni sett!?
Vi har ju blivit med katt för sjutton! En alldeles vansinnigt lurvig och söt, sjövild liten skapelse.
Hon heter Sally.
Och så bor hon här. Hos oss. På Drömgården. Vilken grej! Ni lär se mer av henne, om man säger så.
Hon tycker om våran kökssoffa. Och jag älskar när hon ligger där. Det är liksom en liten, eller ganska så stor, drömgrej; att få ha den där Drömgården, tillsammans med älskade mannen och gulliga ungar. Njuta av vidder ut genom köksfönstret, baka och mysa och så där på kökssoffan… så ligger det en katt och kurrar.
Så himla mysigt. Att ha en vän som sitter på kökssoffan och väntar, när man kommer in i köket. Lilla Sallykattungen. Som vi fått från Mäjadalen och barnens gullkusiner. Jag som tingat en kattunge ungefär varje sommar senaste åren. Men varje gång, det var när vi bodde uppe i Norrnorr ska tilläggas, så har jag backat. Ville liksom flytta från Lyan först. Och nu har vi gjort det, kan man säga. Vi har ju en hel gård för sjutton. Såklart vi ska ha en Sallykatt!
Än så länge får hon bara vara ute om vi är ute med henne. Vi hämtade henne i söndags, så hon har ju fortfarande nog sjå att känna sig hemmastadd här inne.
Lite sånt där har jag också pysslat med.
Och barnvagnspromenader såklart. Skitmysigt.
Nu ska jag och Lillan ta dagens andra promme. Denna gång med syskonvagnen, för att hämta hem den där efterlängtade Bjossan från förskolan!
Lillafrun
av Emmeli | okt 10, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Så blev det äntligen den där lördagen i början på oktober.
Den där dagen, då Juniflickan skulle döpas. 
Flaggan var i topp.
Och här;
Två tokstollar till päron som lagat och fixat likt det dreamteam dom är. Det bästa dom kunnat, till den vackraste flickan dom känner.
En sån där dag, krävs det lite (läs; asmycket) planering. Inte bara med matlagning och pyntande… utan också, allra viktigast, så att barnen har det bra. Med mätta magar och bra tankat av sömn…
Så medan päronen försökte pynta till sig själva i det sista, så sov kidsen.
..Till en liten stund innan dopet, så att det bara var att byta om från mjuka tröjan till stiliga skjortan. Och för en liten flicka, att hoppa i dopklänningen och tvärsörpla lite mjölk.
Vi gick in i kyrkan. Kyrklockorna ringde. Och Lillan döptes. Sång och musik, från hjärtat. Från mig och mannen. Från mostrar. Och Junis älskade Gudmor. I bänkarna satt våra hjärtenära. Alla var där, för Lillans skull. Och hela stunden i kyrkan. Var så fin.
Någon skötte sitt uppdrag, som han taggat enormt inför, med bravur…
Klart Bjossan skulle hälla i dopvattnet. Sixten och Fajfaj!
(tack Lillsvågge för alla mysiga, vackra ögonblick som kamerafångades i kyrkan. Och tack Storsvågge för filmen. Ovärderligt!!)
Och när väl Lillan fick det där vattnet på huvudet, så tyckte hon inte riktigt att det var helt och hållet uuuuunebat (underbart, som bjossan säger)… gav ifrån sig ett litet ljud. Och snabbt, snabbt var den där lilla Minimannen och beskyddade med orden; Det gåj bja, Juni.
Alltså… kärleksuckarna i kyrkan, då. Eller när han torkade henne om huvudet när hon precis var supernydöpt, och sa; men nu räckej det! …. och tvärt gav tillbaka lilla handduken till finaste präst-A.
Nydöpta lilla Prinsessan.
Våran stora Lilla familj. Med en nydöpt liten J.
Efter dopet väntade kalas! Och det såg ut lite såhär;
Man fick nästan lite minibröllopsfeeling av allt det vita och ljust rosa.
Maten dukades fram. Alla dom där pajerna jag och M lagat dagen innan, dom med massor av lyxigt skogens guld (tack Storan!!!) och västerbottensost i. Eller rökt skinka och västerbottensost. Och massa ljuvligt tunnbröd, både hårt och mjukt. Ost och sallad och sånt.
Och sen blev det tårta!
Den där himlagoda tårtan. Mammamormors rullis. Och så mina vaniljhjärtan som jag prompt hade bestämt mig för att dom skulle finnas med… så det tog sina kvällar att få till sådär många.
Men det var det värt! 
Och tårtan… Titta närmre!
På Litens dop var det precis samma, och jag hade bett älskade Storan och Lillis, att göra denna dröm ännu en gång. Och den var även denna gång, så god och vacker. Lilla flickan där uppe på, som jag bara inte kunde låta bli att köpa när jag sprang igenom Pysselbutiken häromdagen. Den liknar ju Lillan, eller hur! (Tack K och A för en fantastisk Doptårta!!) Tårtan, som ju egentligen är en bröllopstårta och som sannerligen kräver sina bak- och pysselproffs!! <3
Dopkalas….
Så fint.
Det åts och sörplades kaffe och fikades tårta och barnen lekte sig rödblommiga. Bjossan hade fullt sjå att hänga med kusinerna och leka med sina nya leksaker han fått av Mormors gulliga syskon, min morbror och moster alltså. 
Sen hjälpte han till med det här också..
Där vi bara fått med en del av paketen på bild. I ett nafs var mamman och lilla pojken igång. I en rasande fart. Bredvid, men lite sådär avvaktande och i bakgrunden (precis som vi och dom är), så höll sig Lillan och mannen sig på lite avvaktande avstånd. 
Så satt vi där med tårar och leenden och varma hjärtan. Bland massor av söta, tänkvärda, vackra och så himla, himla fina gåvor. Till Lillan.
Till sist var det kramkalas härs och tvärs och vi tackade alla våra nära och kära för en så otroligt fin dopdag. Den hade bara inte kunnat bli bättre.
Och Juniflickan, är nu även hon, döpt in i den trygghet och tro som vi värderar högt och älskar att ha med oss, vart vi än går.
Det var Juniflickans dopdag, det. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer