av Emmeli | okt 4, 2018 | Emmeli funderar, Hemmets Utsida, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
Vilken födelsedag det blev.
Födelsedagsmorgonen, förstås. Ja, för det första.. allt som man sätter ”födelsedags-” framför, blir hur festligt som helst. Så jag har födelsedagsgympat tillsammans med min lilla flicka. Och födelsedagstvättat (haha!), men bara lite.. skulle ju ge mig själv så ledigt som möjligt idag.
Och blivit såå gratulerad att det inte är klokt. Från älskade Storfamiljen med skönsång i luren, söta meddelanden och kort i postlådan. Och från vännerna. Och er här inne i min lilla bubbla, ni har ju liksom också blivit som mina vänner… och ibland, när jag leker med tanken ”tänk om jag skulle sluta att blogga”… så känns det smått otänkbart. Men man vet ju aldrig förstås. Det som är allra roligast är att ni är så bjussiga och ”pratar tillbaka” till mig. Det ger mig sån glädje.
Älskade såå, den där Födelsedagsturen ute på stubbåkern. Från vilken ni strösslas med bilder nu.
Solen och vinden mot kinden. Sovande barnen. Och kameran kring halsen. Underbart, tycker jag. Dagen har haft en så ompysslande känsla. Själagod.
När vi kom hem till gården igen, passade jag på att knipsa några bilder på gården och huset.
Det är Höstig och så vacker skrud på alltsammans!
Tänkte knåpa ihop ett litet inlägg med före- och efterbilder snart. Det är så peppigt med såna.
Vi är så himla nära vårt absoluta drömmål (att hinna precis lika mycket som förra året.. det vill säga hälften, så att vi därmed blir heelt klara med hela rasket innan vintern kommer).
Tredje Väggen!
Vi står varje dag och glor väderprognosen och kanske, kanske levereras några ”brittsommardagar” till veckan då vi tycker att kära linoljefärgen har det varmt och torrt nog. Och vi därmed kan sista varvet, på Den Fjärde väggen!
Men en skymt av färdigt hus ser ni här i alla fall;
.. en liten offerbräda ska till där bara (ni vet brädan allra längst ner). Och lite sladdskrufs som ska snyggas ihop. Men aaalltså, så otroligt vilken skillnad det blev med nya fönster och brädfodring..Så noggrant, idogt vackerarbete bakom detta, så det går ej att beskriva nästan. Täänk er sedan ett rött lertegeltak på det där.. oohlala!
En annan stund som förgyllde dagen?
..Det där Födelsedagsmellisfikat tillsammans med Minimannen, när småsyskonen sov. Prinsesstårta ute på verandan, i ljuvligt Födelsedagsväder.
Stilig Födelsedagskissemiss, va! (som firade mig med kräka på hallmattan…hah!)
…
…Äta Födelsedagsmiddag ej lagad av mig själv utan av den där älskade skäggige. Och till kvällen följa med lilla vännen S på sin allra första egna kvällsaktivitet.. efterlängtad prova-på-dans-kväll. Avsluta dagen, med sovande barn och bara jag och M-tid.
Så många lyckliga små stunder att stoppa i min hjärteask.
Tack, tack, tack för alla gratulationer fina ni! <3
Lillafrun
av Emmeli | sep 10, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Minsting 0-3 månader, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Så var veckan igång, då!
Med fart. Som vanligt.
Och vi har Dopveckan här. ÄlsklingsBertil ska döpas till helgen.
Det är ju så himla sött och härligt med dop, tycker jag. Man kan ju bli hjärtefladdrig och gråtig för mindre, liksom. Älskade Lillprinsen. En del att ordna och fixa, förstås. Så listornas Mästarinna är i sitt esse!
För några veckors sedan skickade B ut tack-för-uppvaktningen-vid-min-födsel-kort samt dopinjudan. Vill ni se? Okejdå. 
Gullevännen alltså!!
Och hälsningen, med hans egna lilla fotstamp, precis som syskonen också gjort förstås.
…
Idag har vi alltså haft Tillsammansmåndag. Storasyskonen hängde med pappan medan jag var iväg på Efterkontroll hos gulliga Morskan, pratade livet i en timme och trodde att jag var på spa.. jag satt ner hela timmen, hade bara en liten flinande bäbis i sällis och avslutade sedan med att gå på ica i samma sällskap.. ni hör ju; ett par lugna timmar för trebarnsmorsan!). Sen har vi haft dopsamtal här hemma, med fika och prat med vår så himla gulliga, präst. Och så har det dop-pysslats lite.
Pyssel är ju livet! … Minimannen pysslade bredvid och är lika pysseltokig som sin mor.
…
Ikväll nattades småttingar ute på tur, M kutade iväg med Storasyskonen och jag tog Minsting ut på promenad. Sen har jag haft kvällsskift här inne, medan M tog kvällspass ute med ännu mera foderfix än han redan hunnit under dagen.
Både jag och M jobbar ”dubbla pass” varje dag. Jag försöker göra så gott jag kan för barnen och hemmet medan M jobbar med huset. Liiiite (för) mycket på det viset just nu, för att få ihop allt. Snart lugnare tider med höstigt myshäng här inne. Läängtar.
Vi vill bara, bara bli klara nu. Frågan är om vi hinner. Det är lugnt om ett varv målning är kvar till våren.. men lager två hade gärna fått hinnas med innan kylan och blötan är här. Just ikväll känns det väldigt trögt. Regnet kom. Och piskar precis mot Den Fjärde Väggen, ni vet. Den berömda (här hemma alltså) Siiista väggen. Himla skit. Man vill inte ha piskregn där nu. Så ikväll känner vi oss både trötta och suckar åt att höstregnet verkar vara på visit. Men. Både jag och M vägrar kalla något så lyxigt och självvalt för ”tufft”. Att göra av med sin sista energi på att göra ett skitgammalt hus vackert igen. Det är ren lyx. Men joo, liks förbaskat kan man bli hur slut som helst.
Nu väntar nattafika. Sen tar vi nya tag imorn med det där tröga. Kära nån. Vi har hälsan och varandra. Livets lycka!
Ta hand om er alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | aug 1, 2018 | Emmeli funderar, Hemmets Utsida, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
(inlägget görs i sponstrat samarbete med icell.se)
Oooh, den där förebilden är så grääslig ju. Och småsnöig..
Jo, jo.. Brädfodringsresan pågår. Del 2.
Med kanske den roligaste väggen att göra i ordning… den jätteskruttiga gavelsidan som man faktiskt ser så himla bra.. som inte täcks så mycket (av ett vansinnigt älskat och vackert äppelträd, menar jag).
Steg för steg börjar det likna något.. nya fönster och brädor kommer göra susen!
Vi jobbar på, hela familjen inblandad på sitt lilla vis.
Vi gör det allra, allra mesta själva. Tidiga morgnar och kvällar och så långt nu ljuset räcker.. till mitt i natten. Teamwork, svett och kärlek i massor kör vi med som recept på hela alltet.
Och då och då, dyker såna där änglar utan vingar upp;
Som en Farfar, som hjälper mannen där på ställningen. Eller Farmor, som hänger med barnbarnen eller skickar ett sms när man som mest behöver det; ”det finns köttbullar här snart!”… gudomligt.
När nya fönsterna är på plats, lockbrädorna är bortrivna så är det dags för isolering, innan ny vindduk och läkt sätts.. för att vara så miljövänliga vi kan låter vi den gamla, fungerande, isoleringen vara kvar men där det behövs ny…
..använder vi oss av en miljövänlig isolering, förstås.
Cellulosaisolering, både skivor och lösull. Känns gott i precis hela hjärtat. Mannen tycker också att det var väldigt smidigt att jobba med.
Läs gärna mer HÄR om iCell…
..ni kommer såklart få läsa fler ord här också, så småningom.. då det är denna isolering vi ska använda oss av när vi (ÄNTLIGEN!) ska ta oss ann övervåningen i höst på full fart.
Nu har vi alltså kommit så långt att vi börjat måla.
Och då vet man att det ändå är på ”andra halvan” på något vis. Där i bild är förra veckans drömmiga eftermiddag när vi fick hjälp av PappaMorfar att måla. Jag var en mycket skröplig mor då och var evigt tacksam över MammaMormor och mosterns hjälp som kunde leka med barnen under tiden när jag inte riktigt var i springa-efter-läge.
Mitt i allt arbete stannar vi upp och fikar och äter gott. Hur mysigt som helst!
… till 99 % är det ju M som jobbar med byggetoch gör ett så otroligt fint jobb. Och jag som myser med kidsen och sånt. Men nu när det börjar målas är jag snabb att vilja vara med. Mysiga ammepauser blir det, förstås <3
Igår hade vi målningsdag. Då M har jour håller vi oss hemma i veckan och försöker hinna så mycket som möjligt.
Mamman målade och pappsen hängde med kidsen. Man får vara glad för varje liten stund av penseldragande.. strax innan middag; LARM. Bara för mig att klättra ner, gå till barnen, sno ihop middag. Mannen kommer hem. Vi äter. LARM. Igen. Bort med middagen. Mysa med kids. Göra dom klara för natten. Natta dom tre små. Och sedan upp på ställningen igen. Säga hej till den där brandismannen som då kom hem igen. Och måla betinget klart… då var det så kolsvart att vi precis inget mer såg. Puh.
.. så blev det första augusti..
Vi har sån där lite-för-skön-för-att-vara-sann-morgon. När alla vaknar i god tid, med lugn och myskänsla. Vi äter frukost här ute på verandan, alla tillsammans. Det är varmt och skönt. Nu sitter storasyskonen i fotöljen tillsammans och gluttar på sommarlovsmorgon, medan den skäggige spikar den ribb som inte är på plats och jag har en liten lugn stund och inväntar hungrig lillprins.
..spika resten av ribben/läkten, tillverka fyra knutbrädor, måla taksprånget, alla foder två varv till och ja, måla, måla, måla alltihop förstås..sen så!
Liten byggstatus här från oss.
Hoppas ni får en god första augusti!
Lillafrun
av Emmeli | jul 5, 2018 | Emmeli funderar, Hemmets Utsida, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Åh.
Vilken härlig sommardag, följt av helt ljuuvlig julikväll.
..En sån där himla drömmig torsdagkväll. Vi kramade mamma och pappa hejdå för några timmar sedan, efter en mysig spontanmiddag här hemma. Efter det har Minimannen hunnit kvista för en liten stunds häng hos Farmor och Farfar…. S stod och roooopade till sin Farfar, som kanske inte alls hade tid egentligen, men som kom och hämtade lillvännen sin som är hans bundis i alla väder. Hur lyxigt att kunna ropa efter sin farfar, förresten? … kan tillägga att S besitter en röstresurs vi inte har en aning om var han fått den ifrån.
Nu är det sena kvällen, solen är mjuk och värmen så skön. Samtliga småttingar sover. Storebror fick vara storebrorsvaken här ikväll och somnade precis nu bredvid mig, i sköna soffan ute på Verandan. Väldigt somrigt. Och han drömmer nog om den där glassen som nu ligger i frysen, som han och pappan kutade iväg och köpte av glassbilen för några timmar sedan. Glassbilen stannade alltid precis utanför vårt hus, när jag var liten alltså. Såna barndomsminnen när den där blåa kommer farandes och plingandes.
Juniflickan sover som en prinsessa mitt i Storsängen. Och Lillprinsen, 4 veckor idag, som växer så man nästan kan se det med blotta ögat, snusar i vagnen här bredvid.
Kvällslugnet….
Jag har precis skurat klart, lagt på nytvättad trasmatta i köket. Dörrar och fönster är öppna. Tvätten hänger på tork. Och blommorna har precis fått vatten. Och inne på lon är någon beundransvärd.
…
…och blandar gröngrå linoljefärg.
Vi har lite annat upplägg än förra året, gällande ”Brädfodringssresan”, alltså. M gör nu klart prick alla snickerier och så, för att när vi (ja, inte jag.. men ja ni fattar..) sedan ska börja spika, så finns allt klart. Inga stopp för ”jag måste bara gör ett överstycke till det där fönstret”… ett och ett i taget, typ. Det tog onödig tid konstaterade den där Snickarpappan, förra året. Jag måste bara visa;
Precisionen…nä, jag slutar aldrig att imponeras.
Nu ska jag sitta här och kika solnedgången, medan jag sörplar äppel-loka-crush och känner mig bortskämd. Bortskämd. På livet.
Lillafrun
av Emmeli | maj 17, 2018 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Sovrummet
Det där är ju snart en vecka sedan nu;
Dagen då mannen sågade upp ändå igenom för den där vackerdörren. Dörren som ju varit på plats sedan i höstas, men liksom bara synts utifrån men inte inifrån..
Pojkarna var gulligt team i vanlig ordning.
Miniman som höll koll på sågandet även inifrån… och också hann få tag på morsans jättefeta handkräm för disktrasetrötta mammahänder.
Så hur blev det sen då?
Alltså. På riktigt; magi.
Hajtjaparalligt, javisst.
Men det är så galet vad dessa fönster och dörrar gör för varje rum. Det liksom glittrar in ljus på ett helt annat sätt än tidigare. Och nu blev det ju dessutom ännu ett håll att få in ljuset ifrån.
Plus! Att vi upplever att vi har som ett helt nytt vara-ställe på gården. Senaste veckan har vi typ levt där ute vid söderväggen.. sörplat morgonkaffet, njutit i solen, ätit lunch och middag, gungat i lilla Minihammocken..
Radarparet!
Det är sannerligen sängar på rad och i varje hörn där inne i Sovrummet nu. Riktig sommarstugekänsla blev det när vi flyttade storsängen in i hörnet! Så får det vara tills vidare. Såklart skulle barnens Lekrum kunna bli deras sovrum också, men just nu har ingen här hemma någon plan på att vi inte ska vilja sova i samma rum (helst samma säng) så..
Gardinstackarn är klämd men klarar sig fint. Pelargonerna trivs.
Och titta, årets pelargon. En hortensiapelargon. Alldeles ljuvlig att vila ögonen på.
Vi sover som björnar där inne.
Bara preggot, som promt vill ligga där längst in, i det där übermysiga hörnet, som har liiite, lite kruxigt att ta sig därifrån när det behövs klivas upp… Dom där magmusklerna har dragit till varsin grannby typ(dom är ej där jag är van att ha dom, mao) och jag känner mig lite smått elefantig i det läget. Men äsch. Det är härligt det med!
När brädfodringen är gjord är ju tanken att äääääntligen kunna börja, fullt ut och på helrenoveringstid, göra i ordning övervåningen… så då väntar ju våra Sovrum där uppe och det här rummet som vi nu har som sovrum blir till matrum.. men tills dess har vi det gott i ett hajtjaparalligt sovrum med sängar i varje hörn och en sagolikt vacker pardörr att gå ut genom det första vi gör när dagen gryr..
Hoppas ni får en fin torsdagkväll!
Plötslig vårblåst som drog förbi igår kväll och kom med svalare grader. Men faktiskt, smygskönt (särskilt för småttingar) idag att få pausa i tokvärmen lite. Men snart får den gärna vara åter, den där sköna, sköna hänga-i-skuggan-temperaturen! Det är bland det bästa tycker jag. När det är så varmt att skuggan är skön.
Lillafrun
av Emmeli | maj 7, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hemmets Utsida, Liten 4 år., Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Mamman; ”Sixten, snäälla kom ner till mamma. Du får choklad då!? (ungen älskar choklad)”
Sixten; ”vad ä det för choklad då?”
Mamman; ”vilken du vill, bara du kommer ner. Mamma kan inte andas när du är där uppe!” (än om hon vet att pappan står precis bakom)
Sixten; ”…mmnä, jag vill inte ha choklad. men taack, det var snällt att du frråga!”
…
Den där ungen, alltså.
Ok.
Det går framåt här på Drömgården. Så härlig känsla! Än om vi tycker att vi har det så bra här hela tiden.. så är det så skönt att få känna att saker checkas av, såklart. Det här med att byta fönster på ett helt hus och brädfodra om är förstås ett utav dom större projekten vi har på renoverings-att-göra-listan. Det kommer kännas himmelskt när det är klart.
18 nya fönster är insatta.. 7 kvar. Entrén och dom två pardörrarna (balkong-, och altandörrarna) är inte inräknade då. Så joo, huset kommer ha fått sig en rejäl förvandling inom någon månad när vi förhoppningsvis är i mål. Svärfar är med i alla fönsterbyten och det är som ni kan ana, hur mycket värt som helst för oss. Dom är typ världens gulligaste team dom där två, Farfar och Vackerpappan. Jobbar så sammansvetsat på far-och-son-vis. <3
Ständigt med den tredje generationen Snickarman i hälarna.
Igår sågades det för tre nya fönster som ni ser. Åhå, så roligt!
Nu väntar måndag. Jag ska kila ut och fortsätta med tokigheterna jag började med igår och har sån träningsvärk efter idag att det är löjligt. Ett barnmorskebesök väntar i eftermiddag också. Det ska bli så mysigt att få lyssna på lillhjärtat igen!
Ha en god majmåndag, alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer